Upptäckter

Kloralhydrat är ett färglöst fast ämne som upptäcktes 1832 av den tyske forskaren Justus von Liebig (1803-1873). Många år senare (1861) beskrev den tyske farmakologen Rudolf Bucheim (1820-1879) ämnets lugnande och sömngivande egenskaper och 1869 publicerades dessa av farmakologen Oscar Liebreich (1839-1908). Ämnet användes förr som sömnmedel på mentalsjukhus och i fängelser. I Sverige kallades det för Ansopal men det används inte längre som läkemedel i Sverige utom i mycket sällsynta fall.

Polystyren, som ingår i gruppen styrenplaster, upptäcktes av en slump 1839 av den tyske apotekaren Eduard Simon (1789-1856), även om han då inte förstod vad han hade upptäckt. Det gick åttio år innan den tyske kemisten Hermann Staudinger (1881-1965) förstod vad det var Eduard Simon hade upptäckt, vilket kom att lägga grunden till plastindustrin. Polystyren (PS) ingår idag i många olika saker såsom leksaker, skyltar, behållare med livsmedel, skåp osv. Polystyren har den kemiska formeln (C₈H₈)_n

Den tyska fysiologen och fysikern Hermann von Helmholtz (1821-1894) uppfann 1851 oftalmoskopet. Det används för att undersöka blodkärlen i ögonbotten för att diagnostisera ögonsjukdomar.

Den tyske professorn och bakteriologen Robert Koch (1843-1910) och den franske kemisten och mikrobiologen Louis Pasteur (1822-1895) har fått äran att vara grundare till mikrobiologin på grund av sina upptäcker. Koch upptäckte kolerabakterien och tuberkolosbakterien och Pasteur utvecklade bland annat vaccin mot mjältbrand, rabier och hönskolera.

Den tyske professorn och bakteriologen Robert Heinrich Hermann Koch (1843-1910) upptäckte efter många och långa forskningsförsök tuberkelbacillen (mycobacterium tuberculosis) från människors lungor, lymfkörtlar, tarmar och leder. Bacillen orsakar infektionssjukdomen tuberkulos (tbc) och är en av de vanligaste infektionssjukdomarna i världen, som miljoner människor dött av. Koch fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1905.

Kolerabakterien (Vibrio cholerae) upptäcktes 1883 av den tyske professorn och bakteriologen Robert Koch (1843-1910). Bakterien ger upphov till tarmsjukdomen kolera som man kan få via intag av förorenat vatten eller mat, och sjukdomen har en mycket hög dödlighet. Koch fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1905.

Tyske fysikern Wilhelm Conrad Röntgen uppfann 1895 röntgenstrålarna, som fick hans namn.

Bronkoskopet uppfanns av den tyske läkaren och laryngologen Gustav Killian (1860-1921). Ett bronkoskop används vid bronkoskopi då man undersöker i luftvägarna som luftstrupen och bronkerna (bronker är större luftrör som förgrenar sig från luftstrupens nedre delar). Det användes av Killian första gången 1897 då han plockade upp ett ben som fastnat i halsen på en patient.

Acetylsalicylsyra (ASA) upptäcktes 1897 av Felix Hoffman (1868-1946) och möjligen var även Arthur Eichengrün (1867-1949) med på upptäckten. Bägge arbetade då för det tyska kemi- och läkemedelsföretaget Bayer AG. Namnet kommer från växtsläktet Salix i vars bark salicylsyra finns. Acetylsalicylsyra har den kemiska formeln (C₉H₈O₄).

Användningen av penicillinet som Fleming upptäckt 1928 började inte förrän på 1940-talet när australiska farmakologen Howard Walter Florey (1898-1968) och den tyska biokemisten Ernst Boris Chain (1906-1979) isolerade den aktiva ingrediensen och utvecklade en pulverform av läkemedlet. De fick dela på Nobelpriset i fysiologi eller medicin med Alexander Fleming 1945.

Den tyskfödda elektroteknikern Hellmuth Hertz (1920-1990) kom till Lunds universitet 1947 och 1953 lyckades han och den svenska hjärtläkaren Inge Edler (1911-2001) ta fram världens första ekokardiogram (EKG) som används för att kunna övervaka hjärtats rörelse och mäta hjärtats elektriska aktivitet.