Upptäckter

Magnesiumsulfat är ett vattenlösligt oorgansikt salt som består av grundämnena magnesium, svavel och syre. År 1618 såg bonden Henry Wicker i Epsom, England att hans törstiga boskap vägrade att dricka vattnet från en vattenbassäng eftersom det smakade bittert. Efter avdunstning fanns ett salt kvar på botten som de kom på var ett utmärkt laxermedel som kom att användas för förstoppning under de närmaste 350 åren. Magnesiumsulfat kan också använda t.ex. vid fotbad, i badet, som peeling, i mediciner för att till exempel bota muskelkramper hos människor.

Den första blodtrycksmätningen utfördes på en häst 1733 av den engelska prästen Stephen Hales (1677-1761).

Kolsyra är en kemisk förening som bildas när koldioxid löser sig i vatten, vilket den brittiske kemisten Joseph Black (1728-1799) kom på år 1755. Han kallade sin upptäckt för 'fixed air'.

Magnesium är ett grundämne och tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller och upptäcktes 1755 av den engelske kemisten Joseph Black (1728-1799).

Smittkoppsvaccinets upptäckare heter Edward Jenner (1749-1823). Jenner skapade ordet "vaccinering" från latinets ord för ko som är 'vacca'. 1796 bröt kokoppor ut på en gård i Berkeley. Den 14 maj 1796 ympades en 8-årig pojke vid namn Phipps med sekret från kokoppor, som utvecklat sig på en ung mjölkerska Sarah Nelmes hand. En typisk kokoppa utvecklade sig på gossens arm. Efter 6 veckor gjorde Jenner en inokulation (variolisation) med smittkoppor. Denna inokulation ledde inte till någon reaktion då pojken blivit immun mot smittkoppor. Jennings hade därmed för första gången utfört en vaccinering mot smittkoppor.

Drygt femtio år efter att Joseph Black upptäckt magnesium kom den engelske kemisten Humphry Davy (1778-1829) på hur man kunde isolera magnesium, som han först kallade magnium, vilket senare ändrades till magnesium.

Den engelska läkaren Clifford Allbutt (1836-1925) uvecklade 1867 kvicksilvertermometern med en graderad skala som är som dagens, kallad medicinsk- eller klinisk termometer.

Den brittiske fysikern Joseph John Thomson (1856-1940) upptäckte 1897 att elektronen var en subatomär partikel när han studerade katodstrålar (subatomär fysik beskriver atomers beståndsdelar och andra partiklar mindre än atomer). Elektronens antipartikel heter positron och har samma egenskaper som elektronen men motsatt laddning. Han fick Nobelpriset i fysik 1906.

När den engelske läkaren och forskaren Ronald Ross (1857-1932) arbetade i Indien kom han 1897 på sambandet mellan myggor, vatten och malaria och att malaria överförs via myggor till människor. Han lyckades även härleda malariaparasiten till myggarten Anopheles. Han fick 1902 Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Dna-strukturen, alltså hur den är uppbygd upptäcktes av den engelske fysikern och molekylärbiologen Francis Crick (1916-2004) samt den amerikanska medicinforskaren James Watson (1928-). De fick dela på Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1962 för sin upptäckt.

Den brittiska elektroingenjören Godfrey Hounsfield (1919-2004) uppfann 1973 datortomografin, alltså att kunna se bilder av hjärnan. Han började konstruera en dator som skulle kunna ta bilder av röntgenstrålar i olika vinklar för att skapa en bild av hjärnan i "skivor", tunna skikt (skiktröntgen) med variabel tjocklek. Han testade den först på en mänsklig hjärna från en död person, sedan på en färsk kohjärna och senare på sig själv. Godfrey fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1979 vilket han delade med Allan MacLeod Cormack (1924-1998) som också varit delaktig i arbetet. Hounsfields namn blev odödligt i och med 'Hounsfield-skalan' som är mätbart mått på radiotätheten som används vid utvärdering av CT-skanningar.