Jean Tserclaes (Tilly)
| Levde: | 1559-1632 (73 år) |
| Titel: | Fältmarskalk, överbefälhavare och Greve av Tilly |
| Far: | Martin Tserclaes, lord av Tilly (1525-1597) |
| Mor: | Dorothea von Schierstedt (1530-1597) |
Biografi
Jean (Johann) Tserclaes Tilly föddes i februari 1559 på slottet Tilly i den vallonska delen av den nederländska provinsen Brabant (dagens Belgien) som son till Martin Tserclaes, lord av Tilly (34) och Dorothea von Schierstedt (29).
Hans far bestämde att han skulle ingå i det andliga ståndet vilket gjorde att han lämnades till jesuiterna för uppfostran. Jean var dock mer intresserad av krigaryrket vilket gjorde att han 1580, vid tjugoett års ålder, gick i spansk krigstjänst och kämpade mot nederländerna.
1598 hade han överstelöjtnants grad och tog tjänst i Österrike och deltog 1600-1602 i kriget mot turkarna. Senare gick han i bayersk tjänst och hjälpte kurfursten Max Emanuel att ombilda hans krigsmakt.
1609 utnämndes han till överbefälhavare för katolska ligan. Vid trettioåriga krigets utbrott gick han med 30 000 man in i Österrike och skyddade kejsaren från han upproriska undersåtar.
Riksgreve
Han vann slaget vid Vita berget den 8 november 1620 och efter flertalet avgörande slag upphöjdes han till riksgreve.
Tilly fick i uppdrag att kuva hela norra Tyskland och när Danmarks kung Kristian IV kastade sig in i striderna mot katolikerna vann Tserclaes en fullständig seger. Efter detta erövrade han, tillsammans med Wallenstein, hela norra Tyskland och Danmarks fastland. Efter att Wallenstein blev avsatt 1630 blev Jean generalissimus över alla kejserliga trupper. Han fick då också Gustav II Adolf som motståndare.
Enligt källor var Tilly 'en begåvad och god soldat, skarpsynt och skicklig fältherre och en hederlig man'. Dessutom ska han ha varit en fanatisk katolik.
Vid Breitenfeld förlorade Tilly slaget och drog sig tillbaka till Rain bakom Lech i Bayern för att förhindra den svenske kungen att tränga in där. Den 5 april 1632 förlorade han slaget där och blev så svårt sårad att han dog av skadorna en tid senare, den 30 april 1632, 73 år gammal.
Stöd historiesajten!
1568-1648 Nederländska frihetskriget
1569 Första statliga lotteriet (London)
1573 Henrik III blir kung i Polen
1574 Henrik III blir kung i Frankrike
1580 Spanska ridskolan i Wien grundas
1584 Ivan den förskräcklige dör
1587 Skottlands drottning Maria avrättas
1589 Henrik III mördas
1592 Sigismund blir kung i Sverige
1595 25-årskriget slutar
1598-1613 'Den stora oredan' i Ryssland
1602 Holländska ostindiska co. bildas
1605 Krutkonspirationen i London
1608 Fransmännen grundlägger Quebec
1610 Ludvig XIII blir fransk kung
1615-1635 5000 häxor bränns i Frankrike
1618-1648 Trettioåriga kriget
1627-1629 200 häxor bränns i Tyskland
• Sveriges fältmarskalker (Rosander)
• Svenska slagfält (Ericson, Hårdstedt, Iko, Sjöblom, Åselius)
• Svenska krig 1521-1814 (Sundberg)
Stöd historiesajten!