Anders Nordencrantz
| Levde: | 1697-1772 (75 år) |
| Titel: | Debattör, riksdagsman, diplomat och adelsman |
| | Adliga ätten Nordencrantz. Adlad 1743. Utdöd 1772 |
| Far: | Lorens Bachman (-1727) |
| Mor: | Margareta Svedina |
HistoriaAnders Bachman Nordencrantz föddes den 5 januari 1697 i Brunflo socken i Jämtland som son till borgmästaren och riksdagsmannen Lorens Bachman och Margareta Svedina. Tre år gammal flyttade han med sina föräldrar till Sundsvall där fadern blev borgmästare.
Anders sändes tidigt bort i tjänst hos andra köpmän, som trettonåring var han i Stockholm och året därefter var han i tjänst hos en köpman i Gävle där han var i åtta år. Mellan åren 1721-1724 var han på en utlandsresa, bland annat till Trondheim i Norge där han tillsammans med en svåger gjorde affärer i fiskvaror. Därifrån for han vidare med båt till Skottland, och sedan Irland. En längre tid vistades han i London där han studerade engelsk handel och sysselsatte sig med mekaniska arbeten. Han började också med ett stort ekonomiskt skriftarbete "Arcana Oeconomiæ et Comercii" som kom ut 1730.
Han kom tillbaka till Sverige 1724 och arbetade med mekanik, och gjorde bland annat ett pumpverk för dockan i Karlskrona, och ett likadant för ryska statens räkning, i St. Petersburg.
Han valdes till riksdagsman för Sundsvall och 1731 skickades han till Lissabon som konsul, där han också utförde ett diplomatiskt uppdrag i Spanien. På egen begäran återkallades han 1736. Nyss fyllda fyrtio (1737) gifte han sig med den artonåriga Margareta Sofia Schröder och kom på det sättet i förfogande över en stor förmögenhet.
Han hedrades 1743 med att komma i adligt stånd och tog då namnet Nordencrantz.
Med stor bildning i politik och statshushållning, outtröttlig arbetslust och en mindre vanlig självsäkerhet, hade han redan strax efter de stora krigens slut planerat Sveriges inre återuppblomstring och särskilt strävat för förslag att göra den svenska järnhandeln oberoende av utländska köpmän. Till följd av detta räknades han till en början till hattpartiet, fast han tog dock tidigt avstånd från deras grundsatser.
Nordencrantz jobbade för att tryckfriheten skulle bli större, eller släppas helt. Vid 1743 års riksdag lämnade han in ett förslag till sekreta utskottet om vissa åtgärder till järnhandelns upphjälpande som slutligen 1747 gav till följd att järnkontoret bildades. Åren därefter (1747-1762) var han kommerseråd. Vid riksdagen 1755-56 hade han inte mindre än fyra stridsskrifter, av vilka "Påminnelser vid manufakturkommissarien Erik Salanders så kallade Genväg till slöjder" riktade sig mot det bestående näringstvånget och exklusiva privilegier. I de tre övriga gick han grundlagen närmare in på livet och angrep skarpt det rådande ämbetsmannaväldet där han föreslog ganska radikala åtgärder. En annan skrift av honom var "Oförgripliga Tankar om Frihet i bruk af Förnuft, Pennor och Tryck" som i sista stund blev stoppad av kanslikollegium 1756. Genom att han gav ut dessa skrifter blev han lika hatad av hattarna som han blev älskad av deras motståndare, mössorna.
Utan tvivel har ingen i Sverige framställt en så ansenlig litterär verksamhet som Nordencrantz - rörande finanser, statsekonomi, politik och lagstiftning. Från 1754 till 1772 utgav han nästan trettio större och mindre arbeten förutom alla de han lämnade efter sig i handskrift. "För eftervärlden äro de en huvudkälla för kunskapen om detta tidevarvs invecklade finansförhållanden, men deras upphovsman är (genom det barbariskt tunga, diffusa språket) en ledsagare, vars sällskap hörer till de minst angenäma och trevliga."
Nordencrantz dog i Stockholm den 19 juli 1772, 75 år gammal.
Samtida händelser 1697 - 1772
1707 Ramlösa Hälsobrunn invigs.
1709 Slaget vid Poltava.
1710 Ca 100 000 svenskar dör i pesten.
1713 Kalabaliken i Bender.
1715 Nödmynt börjar tillverkas pga kriget.
1717 Nordens första sjukhus öppnas i Uppsala.
1718 Karl XII stupar i Halden, Norge.
1718 James Puckle uppfinner maskingeväret.
1720 Fredrik I blir svensk kung till sin död 1751.
1721 Ryska flottan härjar norrländska kusten.
1725 Stor missväxt i stora delar av landet.
1726 Bönemöten i hemmen förbjuds.
1730 Glasögonbågarna uppfinns.
1731 Ostindiska kompaniet bildas.
1734 Ny lag avskaffar stympning som straff.
1734 Obligatorisk bouppteckning blir lag.
1739 Vetenskapsakademien grundas.
1741-1743 Hattarnas ryska krig.
1743 Stora daldansen utspelar sig.
1749 Sverige får en modern befolkningsstatistik.
1751 Kung Fredrik I dör. Adolf Fredrik blir kung.
1752 Serafimerlasarettet invigs i Stockholm.
1753 Den gregorianska kalendern införs.
1757 Storskifte införs i Sverige.
1757 Kaffeförbud införs i landet.
1757-1762 Pommerska kriget.
1760 Sverige har 1 miljon 925 tusen invånare.
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige.
1767 Sverige har 2 009 696 invånare.
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs.
1771 Adolf Fredrik dör. Gustav III blir kung.
1709 Slaget vid Poltava.
1710 Ca 100 000 svenskar dör i pesten.
1713 Kalabaliken i Bender.
1715 Nödmynt börjar tillverkas pga kriget.
1717 Nordens första sjukhus öppnas i Uppsala.
1718 Karl XII stupar i Halden, Norge.
1718 James Puckle uppfinner maskingeväret.
1720 Fredrik I blir svensk kung till sin död 1751.
1721 Ryska flottan härjar norrländska kusten.
1725 Stor missväxt i stora delar av landet.
1726 Bönemöten i hemmen förbjuds.
1730 Glasögonbågarna uppfinns.
1731 Ostindiska kompaniet bildas.
1734 Ny lag avskaffar stympning som straff.
1734 Obligatorisk bouppteckning blir lag.
1739 Vetenskapsakademien grundas.
1741-1743 Hattarnas ryska krig.
1743 Stora daldansen utspelar sig.
1749 Sverige får en modern befolkningsstatistik.
1751 Kung Fredrik I dör. Adolf Fredrik blir kung.
1752 Serafimerlasarettet invigs i Stockholm.
1753 Den gregorianska kalendern införs.
1757 Storskifte införs i Sverige.
1757 Kaffeförbud införs i landet.
1757-1762 Pommerska kriget.
1760 Sverige har 1 miljon 925 tusen invånare.
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige.
1767 Sverige har 2 009 696 invånare.
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs.
1771 Adolf Fredrik dör. Gustav III blir kung.
Källor
Stöd historiesajten!
Inlagd 2004-11-28 | Uppdaterad 2017-10-25