Anders Nordencrantz

Levde: 1697-1772 (75 år)
Titel: Debattör, riksdagsman, diplomat och adelsman
Adel/ätt: Adliga ätten Nordencrantz. Adlad 1743. Utdöd 1772
Far: Lorens Bachman (-1727)
Mor: Margareta Svedina (-1728)

Anders Nordencrantz

Biografi
Anders (Andreas) Bachmanson (Nordencrantz) föddes den 6 januari 1697 i Brunflo socken i Jämtland som son till borgmästaren och riksdagsmannen Lorens Bachman och Margareta Svedina. Tre år gammal flyttade han med sina föräldrar till Sundsvall där fadern blev borgmästare.

I tjänst hos köpmän
Anders sändes tidigt bort i tjänst hos andra köpmän, som trettonåring var han i Stockholm och året därefter var han i tjänst hos en köpman i Gävle där han var i åtta år. Mellan åren 1721-1724 var han på en utlandsresa, bland annat till Trondheim i Norge där han tillsammans med en svåger gjorde affärer i fiskvaror. Därifrån for han vidare med båt till Skottland, och sedan Irland. En längre tid vistades han i London där han studerade engelsk handel och sysselsatte sig med mekaniska arbeten. Han började också med ett stort ekonomiskt skriftarbete "Arcana Oeconomiæ et Comercii" som kom ut 1730.

Han kom tillbaka till Sverige 1724 och arbetade med mekanik, och gjorde bland annat ett pumpverk för dockan i Karlskrona, och ett likadant för ryska statens räkning, i St. Petersburg.

Anders Nordencrantz

Konsul i Lissabon
Han valdes till riksdagsman för Sundsvall och 1731 skickades han till Lissabon som konsul där han också utförde ett diplomatiskt uppdrag i Spanien. På egen begäran återkallades han 1736.

Äktenskap & barn
Den 11 januari 1737 gifte Anders (40) sig med Margareta Sofia Schröder (18) och kom på det sättet i förfogande över en stor förmögenhet. De fick barnen:
1) Anders (1738-1762)
2) Henrik (1740-1742) († 2 ½ år)
3) Juliana (1743-1769)
4) Lovisa Sofia (1744-1776)
5) Henrietta (1747-1817)

Adlad 1743
Han hedrades 1743 med att komma i adligt stånd och tog då namnet Nordencrantz.

Med stor bildning i politik och statshushållning, outtröttlig arbetslust och en mindre vanlig självsäkerhet, hade han redan strax efter de stora krigens slut planerat Sveriges inre återuppblomstring och särskilt strävat för förslag att göra den svenska järnhandeln oberoende av utländska köpmän. Till följd av detta räknades han till en början till hattpartiet, fast han tog dock tidigt avstånd från deras grundsatser.

För tryckfrihet
Nordencrantz jobbade för att tryckfriheten skulle bli större eller släppas helt. Vid 1743 års riksdag lämnade han in ett förslag till sekreta utskottet om vissa åtgärder till järnhandelns upphjälpande som slutligen 1747 gav till följd att järnkontoret bildades. Åren därefter (1747-1762) var han kommerseråd. Vid riksdagen 1755-56 hade han inte mindre än fyra stridsskrifter, av vilka "Påminnelser vid manufakturkommissarien Erik Salanders så kallade Genväg till slöjder" riktade sig mot det bestående näringstvånget och exklusiva privilegier. I de tre övriga gick han grundlagen närmare in på livet och angrep skarpt det rådande ämbetsmannaväldet där han föreslog ganska radikala åtgärder. En annan skrift av honom var "Oförgripliga Tankar om Frihet i bruk af Förnuft, Pennor och Tryck" som i sista stund blev stoppad av kanslikollegium 1756. Genom att han gav ut dessa skrifter blev han lika hatad av hattarna som han blev älskad av deras motståndare, mössorna.

Litterär verksamhet
Utan tvivel har ingen i Sverige framställt en så ansenlig litterär verksamhet som Nordencrantz rörande finanser, statsekonomi, politik och lagstiftning. Från 1754 till 1772 utgav han nästan trettio större och mindre arbeten förutom alla de han lämnade efter sig i handskrift. "För eftervärlden äro de en huvudkälla för kunskapen om detta tidevarvs invecklade finansförhållanden, men deras upphovsman är (genom det barbariskt tunga, diffusa språket) en ledsagare, vars sällskap hörer till de minst angenäma och trevliga."

Nordencrantz (75) gick bort i Stockholm den 19 juli 1772.

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-11-28 | Uppdaterad 2020-07-20
Samtida händelser 1697 - 1772
1704 Sista häxavrättningen i Sverige
1707 Ramlösa Hälsobrunn invigs
1709 Slaget vid Poltava
1710 Ca 100 000 svenskar dör i pesten
1713 Kalabaliken i Bender
1715 Nödmynt börjar tillverkas (sv)
1718 Karl XII stupar i Halden, Norge
1718 Puckle uppfinner maskingeväret
1720 Fredrik I blir svensk kung
1721 Ryska flottan härjar Norrlands kust
1725 Missväxt i stora delar av landet
1726 Bönemöten i hemmen förbjuds
1730 Glasögonbågarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademin grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung

Källor
dela sidan
Böcker:
Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)

Hemsida:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» stora bilden

Mer historia


swishikon Stöd historiesajten! swishikon