Niclas Sahlgren

Levde: 1701-1776 (74 år)
Titel: Köpman och grundare till Sahlgrenska sjukhuset
Far: Nils Persson Sahlgren (ca 1650-1703)
Mor: Sara Herwegh (1651-1727)

Niclas Sahlgren

Biografi
Niclas (Nicolaus) Sahlgren föddes den 18 mars 1701 i Göteborg som son till rådmannen Nils Persson Sahlgren och Sara Herwegh (50).

Uppväxt
Hans far dog när Niclas var två år gammal men genom sin mors försorg fick han ändå en ordentlig uppfostran. Vid sexton års ålder reste han till Holland där han träffade en landsman, nämligen Jonas Alströmer, som han snart blev god vän med. Deras vänskap höll ända till döden.

Efter sex års vistelse i Holland reste han under åren 1723-1728 flera gånger till England, Frankrike, Tyskland och Sverige för att med egna ögon se och lära känna allt som kunde vara till nytta för landet och bidra till dess utveckling.

Grosshandlare i Göteborg
När han tyckte att han hade lärt sig tillräcklig blev han 1729 grosshandlare i Göteborg där han snart fick ihop en stor förmögenhet samt även ett gott anseende för sina personliga egenskaper, sin redbarhet, ordningssinne och arbetsamhet. Han var en kort tid direktör för ett västindiskt kompani som han själv stiftat, efter en plan av sin gode vän Alströmer.

Ostindiska kompaniet
1733 valdes han till direktör i Ostindiska kompaniet, en befattning han behöll till 1768. En del av sin rikedom använde han till allmännyttiga ändamål, tex. så donerade han säteriet Östad på fjorton hemman.

Sahlgrenska sjukhuset
Sahlgren var en givmild man, han skänkte pengar till ett barnhus samt en ännu större summa och flera hemman till ett sjukhus för Göteborgs stad, som när det var färdigbyggt kallades för Sahlgrenska sjukhuset. Sahlgren donerade också 150 000 daler silvermynt till Vetenskapsakademien i Stockholm där räntan skulle användas till uppmuntran åt dem som ville lära ut naturlära och lanthushållning. Han skänkte också mindre summor pengar som till exempel till patriotiska sällskapet, arbetshus, fattighus, frimurarbarnhus.

För sin givmildhet blev han högt uppskattad och han blev bland annat invald i Vetenskapsakademien som ledamot och 1773 präglade de en minnespeng över honom. Han var högt skattad bland medborgarna och hade dessutom deras aktning och förtroende.

Äktenskap 1 & barn
Den 25 april 1745 gifte Niclas (44) sig i Ramnäs med Anna Margareta Wittmack (22) och de fick dottern:
1) Anna Margareta (1745-1767)
Fru Anna Margareta gick bort året därpå.

Äktenskap 2 & barn
1747 gifte Niclas (46) sig i Stockholm med Catharina Christina Grubb (24) och de fick dottern:
2) Sara Katarina (1748-1818)
Bägge Niclas döttrar gifte sig med hans gode vän Jonas Alströmers söner, Sara Katarina gifte sig med Claes Alströmer som var en av Linnés lärjungar.

Niclas (74) gick bort den 10 mars 1776 i Göteborg (åtta dagar före sin 75 årsdag) och begravdes i Tölö kyrka i Halland.

År Titel/händelse (urval)
Handelsutbildning hos Tietzen & Schröder i Amsterdam
Studieresor i England, Frankrike, Sverige och Tyskland
1729 Direktör i Västindiska kompaniet
1733 Burskap i Göteborg
1733-1768 Direktör i Ostindiska kompaniet
1773 Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien (LVA)

Dela

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2005-01-03 | Uppdaterad 2021-01-19

Samtida händelser 1701 - 1776
1709 Slaget vid Poltava
1710 Ca 100 000 svenskar dör i pesten
1713 Kalabaliken i Bender
1715 Nödmynt börjar tillverkas (sv)
1718 Karl XII stupar i Halden, Norge
1718 Puckle uppfinner maskingeväret
1720 Fredrik I blir svensk kung
1721 Ryska flottan härjar Norrlands kust
1725 Missväxt i stora delar av landet
1726 Bönemöten i hemmen förbjuds
1730 Glasögonbågarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs

Källor
Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)

Hemsida:
» riksarkivet.se
» geni.com
» bild flickr

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon