Claes Alströmer

Levde: 1736-1794 (57 år)
Titel: Industriidkare, friherre, en av Linnés lärjungar
Adel/ätt: Friherrliga ätten Alströmer. Friherrlig 1778
Far: Jonas Alströmer (1685-1761)
Mor: Margareta Clason (1709-1738)

Clas Alströmer 35 år

Biografi
Claes (Clas) Alströmer föddes den 9 augusti 1736 i Alingsås som son till Jonas Alströmer (51) och Margareta Clason (27). När Claes var två år gammal dog hans mor och när han var fem år fick han en styvmor när fadern gifte om sig med Hedvig Elisabet Paulin (25).

Claes hade tre bröder, Patrik, August och halvbrodern Johan. Precis som sina bröder fick han en omsorgsfull uppfostran och redan vid fjorton års ålder sändes Claes tillsammans med sina bröder till Uppsala för att studera. Hans far fördelade sin verksamhet mellan sönerna och Claes, som var intresserad av fåravel tilldelades att överta lantbruket och schäferiet Höjentorp, och egendomarna Berga och Nolhaga där schäferiskolan var placerad.

Clas Alströmer
Alströmer, målad ca 1780 av Per Krafft d.ä.

Studerade för Linné
För att fördjupa sig inom det naturvetenskapliga området studerade Claes för Linné och Johan Gottschalk Wallerius i Uppsala där han bland annat var kamrat med botanikern Daniel Solander.
Studiernas sista del, en resa utomlands för att studera lantbruk, handel och hantverk, påbörjades 1760 då Alströmer via båt reste till Spanien. Resan fortsatte till häst från Cadiz i Spanien och under femton månader utforskades landet. Färden gick sedan vidare till Italien, Frankrike, England och Nederländerna. Tack vare rekommendationer från Linné mottogs han av olika vetenskapsmän i de olika länderna som deras jämlike och biblioteken öppnades för honom. Under resans gång skrev han brev till Linné om sina naturvetenskapliga upptäckter. Han skrev även anteckningar om ländernas lantbruk och industrier, men dessa noteringar verkar han inte ha sammanställt.

Alstroemeria aurantiaca
Hem till Linné i Sverige sände Claes frön, växter, fiskar och snäckor, vilket gjorde att Linné i tacksamhet uppkallade en blomma efter Alströmer som fick det latinska namnet 'Alstroemeria aurantiaca' som på svenska blev Guldalströmeria.

Fyra år utomlands
Alströmer var utomlands i fyra år (1760-1764) men dessvärre har större delen av hans anteckningar från resan gått förlorade. Väl hemma bodde han några år i Stockholm men flyttade 1767 till Göteborg.
Den 13 februari 1770 blev Claes assessor i kommerskollegium, men eftersom han hade dålig hälsa la han ner sitt ordförandeskap i Vetenskapsakademien den 25 april samma år och passade då samtidigt på att hålla ett tal om 'den fin-ulliga fåraveln', en detaljerad beskrivning av den spanska fåraveln som han skrivit under sin spanienresa. Handlingen gavs senare ut på ett flertal europeiska språk.

I juni 1770 blev Claes protokollsekreterare i justitierevisionen.

Äktenskap
Den 6 december 1770 gifte Claes (34) sig med Sara Katarina Sahlgren (22) som var dotter till Niklas Sahlgren. Claes ingick sedan i svärfaderns stora handelsfirma men eftersom hans hälsa inte var den bästa var troligen hans inflytande i firman liten. Den ledande ställningen inom firman behöll Sahlgren fram till sin död i mars 1776 varefter den gick över till Alströmers bror Patrik Alströmer (43).
Den 27 december 1778 upphöjdes Alströmer till friherre.

Alstroemeria aurantiaca
Alstroemeria aurantiaca uppkallad efter Alströmer

Donerade pengar
Firman tillsammans med Sahlgren gick bra och både Alströmer och Sahlgren donerade pengar till välgörande ändamål, Sahlgren bland annat till Göteborgs stad som byggde Sahlgrenska sjukhuset och Alströmer bekostade personligen den yngre Linnés utlandsresa 1781-1782. Han lät även bygga Alströmerska vägen vid sjön Aspen mellan Göteborg och Alingsås.

Ivrigast intresserade han sig dock för lanthushållningen och särskilt boskapsskötseln. 1785 drog han sig tillbaka till sin egendom Gåsevadsholm i Halland där han tog hand om gårdens skötsel samt läste och studerade sina samlingar i sitt stora bibliotek. Sina sista år tillbringade han i rullstol så gott som helt förlamad. Alströmer (57) gick bort den 5 mars 1794 på Gåsevadsholm.

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2007-03-05 | Uppdaterad 2020-10-05
Samtida händelser 1736 - 1794
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör

Källor
dela sidan
Böcker:
• Svenska män och kvinnor - A-B (Bonniers förlag 1942) sid 75

Hemsidor:
» adelsvapen.com
» riksarkivet.se
» stora bilden
» blomman, James Gaither

Mer historia


swishikon Stöd historiesajten! swishikon