Claes Alströmer

Titel:
Industriidkare, grundare, friherre, en av Linnés lärjungar
Adel/ätt:
Friherrliga ätten Alströmer nr 302. Friherrlig 1778, introducerad 1779
Levde:
1736 - 1794 (57 år)
Clas Alströmer 35 år

Historia:

Claes (Clas) Alströmer föddes den 9 augusti 1736 i Alingsås som son till Jonas Alströmer (51) och Margareta Clason (1709-1738). När Claes var två år gammal dog hans mor och när han var fem år fick han en styvmor när fadern gifte om sig med Hedvig Elisbet Paulin (25).

Claes hade 3 bröder; Patrik (1733-1804), August (1735-1773) och halvbrodern Johan (1742-1786). Precis som sina bröder fick han en omsorgsfull uppfostran och redan vid 14 års ålder sändes han tillsammans med sina bröder till Uppsala för att studera. Hans far fördelade sin verksamhet mellan sönerna, och Claes, som var intresserad av fåravel, tilldelades att överta lantbruket och schäferiet Höjentorp, och egendomarna Berga och Nolhaga där schäferiskolan var placerad.

För att fördjupa sig inom det naturvetenskapliga området studerade han för Linné och Johan Gottschalk Wallerius (1709-1785) i Uppsala, där han bland annat var kamrat med Daniel Solander. Studiernas sista del, en resa utomlands för att studera lantbruk, handel och hantverk, påbörjades 1760 då Alströmer via båt reste till Spanien. Resan fortsatte till häst från Cadiz i Spanien och under femton månader utforskades landet. Färden gick sedan vidare till Italien, Frankrike, England och Nederländerna. Tack vare rekommendationer från Linné mottogs han av olika vetenskapsmän i de olika länderna som deras jämlike och biblioteken öppnades för honom. Under resans gång skrev han brev till Linné om sina naturvetenskapliga upptäckter. Han skrev även anteckningar om ländernas lantbruk och industrier, men dessa noteringar verkar han inte ha sammanställt. Hem till Linné i Sverige sände han frön, växter, fiskar och snäckor, vilket gjorde att Linné i tacksamhet uppkallade en blomma efter Alströmer som fick det latinska namnet Alstroemeria aurantiaca som på svenska blev Guldalströmeria.

Alströmer var utomlands i fyra år (1760-64), dessvärre har större delen av hans anteckningar från resan gått förlorade. Väl hemma bodde han några år i Stockholm men flyttade 1767 till Göteborg.
Den 13 februari 1770 blev han assessor i kommerskollegium, men eftersom han hade dålig hälsa la han ner sitt ordförandeskap i vetenskapsakademin den 25 april samma år och passade då samtidigt på att hålla ett tal om den fin-ulliga fåraveln, en detaljerad beskrivning av den spanska fåraveln, som han skrivit under sin spanienresa. Handlingen gavs senare ut på ett flertal europeiska språk.
I juni, även detta år 1770, blev han protokollsekreterare i justitierevisionen. Ett halvår senare, den 6 december 1770, gifte han sig med 22-åriga Sara Katarina Sahlgren (1748-1818) som var dotter till Niklas Sahlgren. Han ingick sedan i svärfaderns stora handelsfirma, men eftersom hans hälsa inte var den bästa var troligen hans inflytande i firman liten. Den ledande ställningen inom firman behöll Sahlgren fram till sin död i mars 1776, varefter den gick över till Alströmers bror, Patrik Alströmer (43).
Den 27 december 1778 upphöjdes Alströmer till friherre.

Firman tillsammans med Sahlgren gick bra och både Alströmer och Sahlgren donerade pengar till välgörande ändamål, Sahlgren bland annat till Göteborgs stad som byggde Sahlgrenska sjukhuset och Alströmer bekostade personligen den yngre Linnés utlandsresa 1781-82. Han lät även bygga Alströmerska vägen vid sjön Aspen mellan Göteborg och Alingsås.
Ivrigast intresserade han sig dock för lanthushållningen och särskilt boskapsskötseln. 1785 drog han sig tillbaka till sin egendom Gåsevadsholm i Halland där han tog hand om gårdens skötsel samt läste och studerade sina samlingar i sitt stora bibliotek. Sina sista år tillbringade han i rullstol så gott som helt förlamad. Han dog den 5 mars 1794 på Gåsevadsholm, 57 år gammal.

Inlagd 2007-03-05 | Uppdaterad 2017-10-10
Händelser under Claes:s livstid
1741-1743  Hattarnas ryska krig.
1743  Stora daldansen utspelar sig.
1749  Sverige får en modern befolkningsstatistik.
1751  Kung Fredrik I dör. Adolf Fredrik blir kung.
1752  Serafimerlasarettet invigs i Stockholm.
1753  Den gregorianska kalendern införs.
1755  Cajsa Wargs kokbok kommer ut.
1757  Storskifte införs i Sverige.
1757  Kaffeförbud införs i landet.
1757-1762  Pommerska kriget.
1760  Sverige har 1 miljon 925 tusen invånare.
1765  Mösspartiet tar makten i Sverige.
1767  Sverige har 2 009 696 invånare.
1769  Kaffeförbudet från 1757 hävs.
1771  Adolf Fredrik dör. Gustav III blir kung.
1772  Gustav III:s statskupp.
1774  Ny tryckfrihetsförordning skrivs.
1779  Sverige förbjuder häxjakt.
1782  Förbudet mot judisk invandring hävs.
1784  Kolonin Saint Barthélemy grundas.
1788  Anjalaförbundet.
1788-1790  Gustav III ryska krig.
1789-1799  Franska revolutionen pågår.
1792  Gustav III blir skjuten och dör.

Källor
* Svenska män och kvinnor - A-B (Bonniers förlag 1942) sid 75
» adelsvapen.com
» riksarkivet.se
- Målning av Per Krafft d.ä.