Fredric Horn (af Åminne)

Levde: 1725-1796 (70 år)
Titel: Greve, general 1778
Adel/ätt: Grevliga ätten Horn af Åminne. Grevlig 1772
Far: Krister Gustafsson Horn (af Åminne) (1672-1746)
Mor: Anna Regina Siöblad (1685-1768)

Fredric Horn (af Åminne)

Biografi
Fredrik Horn (af Åminne) föddes den 29 mars 1725 på Husbygård i Södermanland som son till översten Krister Gustafsson Horn (af Åminne) (53) och friherrinnan Anna Regina Siöblad (40).

Fransk tjänst
Vid femton års ålder började Fredric som volontär vid livgardet. Tre år senare (1743) gick han i fransk tjänst och utmärkte sig för sitt mod vid Oppenheim under reträtten från Pfaffenhofen och under fälttåget i Flandern.

Överste 1749
Fredric avancerade 1749 till överste. Efter detta lämnade han Frankrike men återvände då det sjuåriga kriget bröt ut 1756 och tog som generallöjtnant en avgörande del i fransmännens seger vid Hastenbeck 1757.

Många ämbeten
År 1760 blev Fredric överste i svenska armén och 1762 blev han löjtnant vid livdrabanterna och året därpå överste vid Östgöta kavalleri. Slutligen blev han 1770 befordrad till generalmajor.

Statskuppen 1772
Horn var en aktiv hattpolitiker och en av de få högre officerare som verkligen stödde Gustav III vid statskuppen 1772 då han under själva statskuppens dag, näst kungen, tog befälet över trupperna i huvudstaden.

Horns trohet mot kungen belönades med generallöjtnants fullmakt och han upphöjdes även till greve. Han lär då ha anhållit om att få byta sitt namn till Gustafsvän vilket dock avslogs. Några år senare utsågs han till general och serafimerriddare.

Arresterades
Hans tillgivenhet mot Gustav III förbyttes så småningom till hat och bland annat så var han en av dem som arresterades vid riksdagen 1789 men släpptes efter 2½ månads fängelse. Det sägs att han överförde sina hatiska känslor för kungen till sonen Klas Fredric Horn vilket kan vara en orsak till att denne senare var med i komplotten mot kungens liv år 1792. När det kom fram att hans son var en av de delaktiga riktades folkmassans ovilja även mot honom. Bland annat utsattes hans hus vid Klara södra kyrkogatan för angrepp och för att skydda honom fördes han i en av hovets vagnar till slottet, där han kvarhölls till Gustav III avlidit.

Äktenskap 1 & barn
Den 13 april 1758 gifte Fredric sig i Stockholm (33) med Anna Margareta Plomgren (24) (senare adlad Plommenfelt) och de fick 1763 sonen Klas Fredric Horn som 28 år senare var med om komplotten och mordet på Gustav III. Anna Margareta gick bort 1782.

Äktenskap 2
1783 gifte Fredric (58) sig i Vikingstad med Ragnhild Ulrika von Flygarell (51).

Horn (70) gick bort den 1 januari 1796 i Stockholm.

År Titel/händelse (urval)
1740 Volontär vid livgardet
1742-1743 Furir vid livgardet
1743-1745 Löjtnant vid regemente Roy al Alsace
1745 Sergeant vid livgardet
1745 Kaptenlöjtnant vid Royal Suédois (apr)
1745-1746 Kapten réformé vid Royal Suédois (aug)
1746-1748 Fänrik vid livgardet (jan)
1748-1749 Vice korpral vid livdrabantkåren (maj)
1749 Korpral vid livdrabantkåren (jan)
1749 Överste i fransk tjänst (dec)
1760 Överste i svenska armén (apr)
1751-1789 Deltog i riksdagarna
1761 Kvartermästare vid livdrabantkåren (juni)
1762 Löjtnant vid livdrabantkåren (aug)
1763 Överste och chef för Östgöta kavalleriregemente (feb)
1770-1772 Generalmajor (mars)
1772 Generallöjtnant (12 sept)
1772 Greve (12 sept)
1772 Ledamot av musikaliska akademien (LMA)
1774 Överste för livregementet till häst (aug)
1775 Laurentius Petri Sällskapet för svenskt gudstjänstliv (LPS)
1776 Ledamot av Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg (LVVS)
1778 Kungliga Serafimerorden (RoKKMO)
1778 General i armén (dec)
1780 Avsked från överstebeställning med tillstånd att som general få kvarstå i armén (apr)
1790 Ordförande i styrelsen för Frimurarbarnhuset

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-10-16 | Uppdaterad 2021-01-06
Samtida händelser 1725 - 1796
1730 Glasögonbågarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
1794 Kaffe förbjuds i Sverige igen

Källor
dela sidan
Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)

Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» stora bilden, digitaltmuseum.se
» geni.com

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon