Thomas Thorild
Levde: | 1759-1808 (49 år) |
Titel: | Författare, skald |
Far: | Jöns Olsson Thorén |
Mor: | Börta Thomasdotter |
Biografi
Thomas Jönsson Thorild föddes den 18 april 1759 på gården Blåsupp i Svarteborgs socken som yngste son till kronolänsman Jöns Olsson Thorén och Börta Thomasdotter. Han hette egentligen Thorén fram till år 1785. Thomas blev föräldralös redan vid två års ålder och bodde efter det först vid sina morföräldrar och sedan vid en äldre bror i Kungälv.
Utbildning
I skolan visade han en lysande begåvning, vilket gjorde att rektorn tog honom i sitt beskydd, efter att även hans äldre bror avlidit. Han omhändertogs faderligt av rektorns bror, Jonas Tranchell, som framöver blev hans välgörare och beskyddare. Sexton år gammal (1775) började han studera i Lund, men lämnade universitetet efter en tid för att börja en tjänst på Rånnum nära Vänersborg. Där träffade han dottern i huset, Anna Britta af Dittmer, som han blev förälskad i.
Hösten 1777 återvände han till Lund. 1778 höll han i Göteborg ett tal 'Om det ädla och sköna i vetenskaperna' där han angrep Rousseaus ståndpunkter, men han var ändå starkt påverkad av dennes hänförelse för naturen. Nitton år gammal (1778) tog Thorild examen och i december 1780 lämnade han Lund och begav sig till Stockholm. Hans levnadssätt var enkelt, han hade små behov och drog sig fram genom privatlektioner och genom understöd från gynnare. Han ägnade sig också åt filosofiska studier och författarskap i avsikt att vinna borgerlig ära och personlig självständighet.
Omkring år 1780 gjorde han bekantskap med den holländske filosofen Baruch Spinozas verk som utövade en revolutionerande inverkan på honom. 1781 skrev han dikten 'Passionerna' som i februari 1782 belönades av sällskapet 'Utile Dulci'. Dikten orsakade en häftig strid mellan Thorild och Johan Henric Kellgren som elakt förlöjligade Thorilds stil att skriva.
Tankefrihetens rätt
Thorild förespråkade tankefrihetens rätt. Han var för övrigt medryckt av den förromantiska litteratur som vid denna tid började bli känd i Sverige: Ossian, Gessner och Goethe (Werther). Thorild var medelpunkten i en krets kamrater och lärjungar, som beundrade honom gränslöst. I 'En kritik över kritiker' sammanfattade Thorild i åsiktsstriden med Kellgren sitt estetiska tänkande: 'att ta var sak för vad den är, att veta vad man skall döma, att döma allt efter dess grad och dess art'.
Frihet, rättvisa och förnuft
I dikten 'Harmen' (1787) gick han till angrepp mot lögnens herravälde som han ansåg vara upprättat av tyranner och präster. Han var en hängiven person med en stark känsla för frihet, rättvisa och förnuft. 1793 skrev han 'Om Qvinnokönets naturliga höghet' där han skriver om kvinnans undanskymda position i samhället – han såg hur förtryckt kvinnan var sedan urminnes tider och han ville ha ändring på det, han menade att kvinnan skulle likställas med mannen. Han ville också ha total tryckfrihet och han var emot präster och religion. Han drömde om en världsrepublik och en världsreligion och han hyllade den franska revolutionen.
Landsförvisad
Efter att han i tidningar och broschyrer utvecklat ett politiskt program i franska revolutionens anda blev han efter en rättegång 1793 landsförvisad och den 8 mars samma år fördes han ut ur landet. Från 1795 var han bibliotekarie med professors namn vid Greifswalds universitet som låg i dåvarande Svenska Pommern. I 'Rätt, eller alla samhällens eviga lag' vände han sig dock mot revolutionen efter påverkan av skräckväldet. Bekant är skriftens motto: "Tänka fritt är stort - men tänka rätt är större".
Thorild (49) gick bort i Greifswald den 1 oktober 1808 och ligger begravd i Neuenkirchen i Westfalen, Tyskland.
År | Verk (urval) |
1778 | Höll ett tal: Om det ädla och sköna i vetenskaperna |
1781 | Passionerna |
1787 | Harmen |
En kritik över kritiker | |
1792 | Om det allmänna förståndets frihet |
1792 | Det enda nödvändiga för ett rikes financer |
1792 | Mildheten |
1793 | Om Qvinnokönets naturliga höghet |
1793 | Om upplysningens princip |
1794-1795 | Rätt, eller alla samhällens eviga lag |
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
1794 Kaffe förbjuds i Sverige igen
1796 Smittkopporsvaccin uppfinns
1796 Kaffeförbudet från 1794 hävs
1799 Kaffeförbud i Sverige återigen
1801 Tiggeri straffas med ris & spinnhus
1802 Kaffeförbudet från 1799 hävs
1803-1815 Första Napoleonkriget
1806 Hela Uddevalla brinner ner
• Litteraturhandboken, över 2000 författare (Forum)
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
Hemsidor:
» denstoredanske.dk
» store norske leksikon
» runeberg.org
» stora bilden, arkivkopia