Finska kriget

Svenska krigsmål:
Att förhindra att Ryssland erövrar Finland samt att inte tvingas delta i Napoleons handelsblockad mot England. Att förhindra det danska angreppet och möjligen erövra Norge från Danmark.

Alexander I
(1777-1825)

Kriget mot Ryssland
I juni-juli 1807 slöt den ryske tsaren, Alexander I, och den franske kejsaren Napoleon Bonaparte fred i Tilsit. Därefter ingick de en allians, där ett av målen var att få Sverige att delta i handelsblockaden mot England, som Napoleon startat. Alexander var även intresserad av att erövra Finland som han ville förena med Ryssland. Om Sverige inte gick med på att delta i blockaden, tänkte de lösa konflikten med vapen, och samtidigt ta med Danmark i kriget mot Sverige. Ryssland krävde därefter att Sverige skulle stödja dem med att hålla England ute från Östersjön – vilket Gustav IV Adolf vägrade gå med på, varpå kriget startade.

Fredrik VI

Sveriges krigsmål blev därför att försvara sig mot Ryssland och samtidigt försöka se till att de inte tog Finland. Man skulle även försöka förhindra att bli indragna i Napoleons handelsblockad mot England.
Det hela börjar med att Kurt von Stedingk i slutet av 1807 kom med varningar om att ryssarna samlat stora styrkor i finska Ryssland runt S:t Petersburg. I februari 1808 ryckte sedan ryska trupper in över Finlands sydöstra gräns. Den finska armén drog sig tillbaka ända upp till trakten av Uleåborg. Där hejdade general Adlercreutz ryssarna.

Den 21 april 1808 seglar den ryske konteramiralen Nikolaus Bodisco från Riga mot Gotland, som han erövrar utan problem. Han förklarar sedan Gotland som ryskt område 'för all evig framtid'. Den svenska överstelöjtnanten Carl Johan Fleetwood, kommer till Gotland den 14 maj och två dagar senare kapitulerar Bodisco, och Gotland är återigen svenskt.

Gustav IV Adolf

Sveriges starka fästning Sveaborg, som försvarade inloppet till Helsingfors, föll dock i ryssarnas händer i maj 1808, när Cronstedt kapitulerar.

Hoppet var dock inte ute att försöka återvinna det erövrade, bara hjälp kunde komma ifrån Sverige. Adlercreutz och general Georg Carl von Döbeln drev ryssarna söderut efter kusten, och i det inre landet utförde Johan August Sandels betydande prestationer. Hjälpen från Sverige dröjde emellertid, och då den verkligen kom misslyckades landstigningen. När sedan Adlercreutz lidit nederlag vid Oravais föll Finland i ryssarnas händer. Därmed förlorade Sverige för alltid Finland.

Karl XIII

Kriget mot Danmark
Sedan den brittiska flottan anfallit Köpenhamn i september 1807 sluter Danmark ett förbund med Frankrike. I förbundet fastställs det att Danmark skall anfalla Sverige så snart Ryssland inlett sina krigshandlingar mot Sverige. Danmark skall då landstiga med en dansk-fransk trupp i Skåne, och man planerar även att göra ett danskt angrepp från Norge. Den 14 mars 1808 överlämnades krigsförklaringen i Stockholm av den danske ministern. Därmed kom även Danmark med i kriget. Sveriges mål i kriget mot Danmark var att försöka avvärja sig mot angreppen. Gick kriget bra kunde de ju alltid försöka att erövra Norge också. Sveriges allierade var England. Sverige anses som vinnare i det danska kriget, men som förlorare i det ryska.

Missnöjet mot Gustav IV Adolf var så stort i Sverige att den allmänna övertygelsen var att om landet skulle kunna räddas, måste han avsättas. I mars 1809 skedde också detta, och hans farbror, Karl XIII, tog över regerandet.

• kriget mot Danmark.

Fred/stillestånd:
» freden i Fredrikshamn 1809 (fred med Ryssland)
» freden i Jönköping 1809 (fred med Danmark)

Stöd historiesajten!