Augustin Ehrensvärd
| Levde: | 1710-1772 (62 år) |
| Titel: | Fältmarskalk 1772. Skapare av skärgårdsflottan, konstnär, målare |
| | Grevliga ätten Ehrensvärd. Grevlig 1771 |
| Epok/stil: | Landskapsmotiv |
| Far: | Johan Jakob Ehrensvärd (1666-1731) |
| Mor: | Anna Margareta Mannerheim (1688-1723) |
Biografi
Augustin Ehrensvärd föddes på Fullerö i Västmanland den 25 september 1710 som son till översten Johan Jakob Ehrensvärd (44) och friherrinna Anna Margareta Mannerheim (22).
Han började som sextonåring som volontär vid artilleriet, där han efter hand avancerade till officer och 1739 till kapten-matematikus och mekanikus vid den nyinrättade artilleriinformationsskolan.
Tjugonio år gammal (1739) blev han ledamot av Vetenskapsakademien och 1740 akademiens sekreterare. Hans ovanliga kunskaper väckte sådan uppmärksamhet att han fick offentligt understöd för att göra en utrikes studieresa, bland annat till Danmark, Tyskland, Nederländerna, Frankrike och England.
Konstnär
Han besökte fältövningar och militärskolor, gjorde bekantskap med lärda män och konstnärer och lärde sig till och med i Paris graveringskonsten. Ehrensvärd var en duktig konstnär, han både målade porträtt, bland annat på Carl von Linné och tecknade landskap.
Ryska kriget
En tid efter hans återkomst till Sverige bröt ryska kriget ut. 1745 reste han återigen utomlands och besökte preussarnas fälttåg i Böhmen och deltog under prins Ferdinand av Braunschweig i det blodiga slaget vid Sorr. Försedd med rekommendationer av Preussens kung Fredrik den store, återkom Ehrensvärd till Sverige 1746 där han samma år utnämndes till major i artilleriet och följande året till överstelöjtnant. Genast efter freden i Åbo hade man i Sverige funderat på att upprätta nya värn mot grannen i öster. De gamla gränsfästningarna mot Ryssland hade gått förlorade, den äldre och starkare dubbelraden under Karl XII:s krig och den sedan uppförda enklare fästningslinjen under krigsåret 1742. Samma år blev han också utnämnd till överste och 1756 till generalmajor.
Sveaborg
Man var allmänt eniga om att befästningssystemet inte räckte till. Man beslöt därför att samla hela försvaret på en enda punkt, helst på södra kusten, för att därigenom kunna underhålla förbindelsen med Sverige under krigstider och skydda kringliggande jämförelsevis bättre bebyggda landsorter. Valet föll på öarna utanför Helsingfors som hade passande läge. Augustin blev utnämnd till en av de män som skulle bestämma bästa sättet att gå tillväga. Hans omfattande befästningsplan antogs också av regering och ständer och 1749 började Sveaborg att byggas.
Pommerska kriget
Han deltog i Pommerska krigets men sårades svårt 1760 och var tvungen att tillbringa en lång konvalescens i Stockholm. Efter krigets slut utnämndes han 1764 till general av kavalleriet och friherre, blev 1769 serafimerriddare, upphöjdes två år därefter till greve och befordrades slutligen 1772 till fältmarskalk.
Äktenskap & barn
1739 gifte han sig med
Katarina1715-1784 Elisabet Adlerheim (25) och de fick 1745 sonen Carl August.
Sjuklig ända sedan den svåra skottskadan i kriget gick Ehrensvärd (62) bort den 4 oktober 1772 i Finland och begravdes på Sveaborg. Svenska akademien lät 1876 slå en medalj över honom.
| År | Titel/händelse (urval) |
| 1726 | Volontär vid artilleriet |
| 1728 | Överfyrverkare vid artilleriet i Göteborg |
| 1728 | Studier vid universitet |
| 1731 | Styckjunkare vid artilleriet i Stockholm |
| 1733 | Adjutant vid artilleriet i Stockholm (mars) |
| 1734 | Löjtnant (nov) |
| ~ | Medlem av ridderskapet och adeln vid riksdagarna 1738-1739, 1746-1747, 1751-1752, 1755-1756, 1760-1762, 1765-1766 |
| 1739 | Kaptenmatematikus och mekanikus vid Artilleriregementet (juni) |
| 1739 | Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien (LVA) |
| Major vid artilleriet i Göteborg (juni) | |
| ~ | Ledamot av sekreta utskottet och defensionsdeputationen 1746-1747, 1751-1752, 1755-1756, 1760-1762 |
| 1747-1749 | Överstelöjtnant vid artilleriet i Göteborg (mars) |
| 1747 | Transport till Gotlands artilleristat (juni) |
| 1748 | Riddare av Svärdsorden (RSO) |
| 1749 | Överste och chef för Artilleriregementet (juli) |
| 1756 | Generalmajor och chef för arméns flotta (okt) |
| 1758 | Kommendör av Svärdsorden (KSO) |
| Generallöjtnant i armén (jan) | |
| 1761 | General en chef för armén i Pommern (febr) |
| 1761 | Överste för Livdragonregemente (juni) |
| 1762 | Generalmönsterherre för de värvade och indelta regementena i Finland (aug) |
| 1764 | General i armén (febr) |
| 1764 | Friherre (juni) |
| 1769 | Överbefälhavare i Finland (aug) |
| 1769 | Riddare och Kommendör av Kungliga Majajestäts Orden (RoKavKMO) |
| 1771 | Greve (okt) (grevebrevet utfärdat 1802, 30 år efter hans död) |
| 1772 | Fältmarskalk (14 sept) (20 dagar före hans död) |
Stöd historiesajten!
1718 Karl XII stupar i Halden, Norge
1718 Puckle uppfinner maskingeväret
1720 Fredrik I blir svensk kung
1721 Ryska flottan härjar Norrlands kust
1725 Missväxt i stora delar av landet
1726 Bönemöten i hemmen förbjuds
1730 Glasögonbågarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
• Sveriges fältmarskalker (Rosander)
• Svenska slagfält (Ericson, Hårdstedt, Iko, Sjöblom, Åselius)
• Svenska krig 1521-1814 (Sundberg)
• Svenska konstnärer, biografisk handbok (Lorentzon)
Hemsidor:
» riksarkivet
» adelsvapen.com
» översta stora bilden
» nedre stora bilden
» lilla bilden
Stöd historiesajten!