Carl August Ehrensvärd
Levde: | 1745-1800 (55 år) |
Titel: | Överamiral, konstnär, målare, tecknare, konstfilosof |
| Grevliga ätten Ehrensvärd. Grevlig 1771 |
Far: | Augustin Ehrensvärd (1710-1772) |
Mor: | Katarina Elisabet Adlerheim (1715-1784) |
Biografi
Carl August Ehrensvärd föddes den 5 maj 1745 i Finland (som då tillhörde Sverige). Hans far hette Augustin Ehrensvärd (35) och Katarina Elisabet Adlerheim (30).
Fadern bestämde att han skulle ägna sig åt krigaryrket och därför skrevs han åtta år gammal (1753) in som kadett vid artilleriet. Sju år senare befordrades han till fänrik vid Åbo läns lätta infanteri och löjtnant vid arméns flotta. Under faderns överbefäl deltog han 1761-1762 i det pommerska kriget. Efter freden 1762 återvände flottan till Finland och Ehrensvärd blev kommenderad till flaggkapten under major Henrik af Trolle.
Sveaborg
De följande åren assisterade han sin far vid nybyggnadsarbetena på Sveaborg. Åren 1766-1767 reste han tillsammans med Trolle till franska kusten för att studera sjövetenskap. Väl hemma igen befordrades han till kapten vid arméns flotta (1770) och tillsammans med bland annat Jacob Magnus Sprengtporten var han med och hjälpte Gustav III att genomföra 1772 års statskupp. Endast trettiotvå år gammal avancerade Ehrensvärd till överste.
Konstnärligt lagd
Ehrensvärd var även konstnärligt lagd och under sina lediga stunder tecknade, målade och skrev han. I juni 1780 reste han på en tvåårig utlandsresa, bland annat till Italien, för att studera konst. Där blev han inspirerad av den nyväckta intresset för antikens arkitektur. Han skrev även skrifterna:
• Resa till Italien - 1780, 1781, 1782
• De fria konsters filosofi - 1786
• Promemoria till Gustav III–1782/3
Äktenskap
Den 24 februari 1785 gifte Ehrensvärd (39) på Stockholms slott med grevinnan Sofia Lovisa Eleonora Sparre af Söfdeborg (23). Sofia var hovfröken till kungens syster prinsessan Sofia Albertina. De fick sonen:
1) Gustaf Carl Albert August (1787-1860)
Befälhavare över skärgårdsflottan
Gustav III hade vid den här tiden fått upp ögonen för Ehrensvärd och när kungen reste utomlands lämnade han kvar ett förseglat brev som endast fick öppnas i händelse att generalamiralen Henrik af Trolle skulle avlida. När så detta inträffade (Trolle dog 1784) och brevet öppnades fann man att Ehrensvärds fått fullmakt till amiralitetsämbetet. Med hela sin kraft ägnade han sig nu åt sin nya befattning. Genom hans och givetvis sina underlydandes ihållande ansträngningar hade Gustav III vid ryska krigets utbrott 1788 en nästan helt ny flotta. Året därpå övertog Ehrensvärd även befälet över skärgårdsflottan mycket för att kunna följa med längst kusten och bistå krigshären på land. Ehrensvärd och Gustav III hade olika åsikter när det gällde krigföring och strategier. Saken blev inte bättre efter att kungen själv anlände till Finland, han yrkade på aggressiv taktik vilket Ehrensvärd inte gillade.
Svensksund
Det hela slutade i alla fall med ett svårt nederlag vid Svensksund den 24-25 augusti 1789 där man förlorade flera skepp. Ehrensvärd var besviken över nederlaget, men ansåg sig utan skuld. Han tyckte inte att han hade fått gensvar för sina förslag utan kungen hade kommit och blandat sig i och det hela slutade därför med att politiken hade styrt mer än krigslagarna. Oenigheten till kungen gjorde att Ehrensvärd återvände till Karlskrona där han efter kort tid tog avsked från överamiralsbefattningen. Han tänkte tillbringa sin tid som jordbrukare och vetenskapsman i Karlskrona istället. Efter Gustav III:s död 1792 kallades han emellertid till Stockholm igen av hertig Karl och Gustaf Adolf Reuterholm där han, något motvilligt sägs det, åter gick i tjänst som generalamiral med fältmarskalks rang. Tiden i huvudstaden blev dock inte så långvarig. Hans förhållande till Reuterholm som från börjat varit bra försämrades avsevärt och han avgick 1794 med pension.
Vetenskapliga studier
Tiden därefter ägnade han sig åt vetenskapliga studier, bland annat filosofi och kemi, och han målade och tecknade – särskilt karikatyrteckningar, han brukade tävla med sin vän, Johan Tobias Sergel i dessa speritningar som dom kallade det. Vid ett besök som Sergel gjorde vid Ehrensvärd 1796, ritade de i kapp från morgon till kväll.
Ehrensvärd (55) gick bort den 21 maj 1800 i Örebro och begravdes i Tosterups kyrka i Skåne.
År | Titel/händelse (urval) |
1754 | Student vid Åbo akademie (okt) |
1755 | Student vid Uppsala universitet (nov) |
1753 | Kadett vid Artilleriet (juli) |
1760 | Fänrik vid Åbo läns infanteriregemente (okt) |
1761 | Löjtnant vid arméns flotta (nov) |
1770 | Kapten vid arméns flotta (sept) |
1772 | Major i armén (sept) |
1772 | Riddare av Svärdsorden (RSO) |
1774 | Major vid arméns flotta (apr) |
1774 | Överstelöjtnant i armén (dec) |
1775 | Överstelöjtnant vid arméns flotta (mars) |
1777 | Överste och sekundchef för finska eskadern av arméns flotta (feb) |
1783 | Hedersledamot av Kungliga Akademien för de fria konsterna (HedLFrKA) |
1784 | Överamiral vid örlogsflottan och chef för arméns flotta (mars) |
1786 | Kommendör av Svärdsorden (KSO) |
1789 | Högste befälhavare över skärgårdsflottan i kriget mot Ryssland (mars) |
1789 | Kommendör med Stora Korset av Kungliga Svärdsorden (KmstkSO) |
1790 | Avsked från överamiralsämbetet (feb) |
1790 | Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien (LVA) |
1792 | Generalamiral över örlogsflottan (26 sept) |
1792 | Chef för generalsjömilitiekontoret (28 sept) |
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
1794 Kaffe förbjuds i Sverige igen
1796 Smittkopporsvaccin uppfinns
1796 Kaffeförbudet från 1794 hävs
1799 Kaffeförbud i Sverige återigen
• Svenska konstnärer, biografisk handbok
• Norstedts Konstlexikon
• Berömda svenskar från tolv sekler (Sahlberg)
Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com