Olof von Dalin
| Levde: | 1708-1763 (54 år) |
| Titel: | Författare, skald, hovkansler |
| | Adliga ätten von Dalin. Adlad 1751. Utdöd 1763 |
| Far: | Jonas Svenonius Dalin (1667-1710) |
| Mor: | Margareta Birgitta Ausén (1677-1729) |
Biografi
Olof von Dalin föddes den 29 augusti 1708 i Vinbergs församling i Halland som son till kyrkoherden Jonas Svenonius Dalin (41) och Margareta Birgitta Ausén (31).
Redan som liten skrev Olof små verser och stycken som spriddes och lästes i hans hemort.
Lärare & kanslist
Vid arton års ålder följde han med sin styvfar prosten S. Bökman till Stockholm där han blev antagen som lärare för kammarrådet Klas Rålambs söner. 1731 började han som kanslist i riksarkivet och fick 1732 samma plats i kanslikollegium.
Then svänska Argus
Tjugofem år gammal (1733) gav Olof i hemlighet ut en tidskrift som kallades för "Then svänska Argus" som i sin stil var både lätt men även skarp och satirisk mot dåtidens dårskaper. Ständerna ville befordra författaren men visste inte vem det var. Man trodde också att det var flera stycken och inte bara en person utan rent av fem stycken och att initialerna gömde sig i namnet ARGUS.
När så baron Rålamb fick veta vem det var som gav ut tidningen for han upp till slottet och berättade i hemlighet för den kungliga familjen. Dalin fick då en gulddosa av kung Fredrik I och 3 000 daler kopparmynt av drottning Ulrika Eleonora.
'Snille af första rang'
Eftersom han nu blivit allmänt känd utnämndes han 1737 till kunglig bibliotekarie. Åren 1739-1740 var han utomlands, mest i Paris, där han av greve Carl Gustaf Tessin presenterades som 'ett vittert snille af första rangen'.
Svensk rikshistoria
Väl hemma igen fortsatte Olof med sin författarverksamhet och sina arkivforskningar och 1744 fick han i uppdrag av ständerna att skriva en svensk rikshistoria.
Lärare åt kronprinsen
1750 anställdes han som lärare åt kronprins Gustav (III) och samma år adlades han med namnet von Dalin. 1753 blev han kansliråd och samma år sekreterare i drottning Lovisa Ulrikas inrättade Vitterhetsakademien och två år senare blev han rikshistoriegraf. Under den här tiden följde han med kungafamiljen på deras resor till de olika slotten, där han roade familjen med sina verser. Han deltog även i hovets hemliga rådplägningar.
I ett herdaspel, de så kallade "kalottpredikningarna", där han firade kungens återkomst från Finland, förekom åtskilliga anspelningar på ständernas alltför stora makt.
Ställd inför rätta
Bland annat yttrades den önskan att 'herren själv måtte få köra de fyra paren' och han drev ganska skarpt över den tidens predikosätt och härmande med sin röst vissa medlemmar av det högre stånden vilket även vid andra tillfällen var föremål för hans satir. Detta väckte självklart misshag och han blev 1756 ställd inför rätta anklagad för att 'med alltför fri penna ha vidrört kalottpredikningar' i hvilka han gycklat med den tidens predikosätt'. Han blev avskedad och med nöd och näppe undgick han hårdare straff.
Han kallades dock snart tillbaka till hovet igen och 1763 utnämndes han till hovkansler.
Olof von Dalin (54) gick bort den 12 augusti 1763, sjutton dagar innan han skulle fylla 55 år och begravdes på Lovö kyrkogård i Uppland.
| År | Titel/händelse (urval) |
| 1721 | Student i Lund |
| 1727- | Informator i Stockholm för kammarrådet Claes Rålambs söner |
| 1731 | Extra ordinarie kanslist i riksarkivet |
| 1732 | Extra ordinarie i kanslikollegiets expedition |
| 1735 | Extra ordinarie i krigsexpeditionen |
| 1737 | Bibliotekarie vid Kungliga biblioteket |
| Var på en utrikes resa | |
| 1742 | Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien (LVA) |
| 1745 | Ledamot av 1745 års uppfostringskommission (närvarande från februari 1760) |
| 1749 | Ordförande i Kungliga Vetenskapsakademien |
| 1750 | Lärare för kronprins Gustav |
| 1751 | Adlad (nov) |
| 1753 | Sekreterare i Vitterhetsakademien |
| 1753 | Erhöll kansliråds titel (dec) |
| 1755 | Rikshistoriograf (okt) |
| 1755-1762 | Deltog i riksdagarna |
| 1759 | Kansliråd |
| 1761 | Riddare av Nordstjärneorden (RNO) |
| 1762 | Fick tjänstefrihet för historiskt författarskap |
| 1763 | Hovkansler |
Stöd historiesajten!
1715 Nödmynt börjar tillverkas (sv)
1718 Karl XII stupar i Halden, Norge
1718 Puckle uppfinner maskingeväret
1720 Fredrik I blir svensk kung
1721 Ryska flottan härjar Norrlands kust
1725 Missväxt i stora delar av landet
1726 Bönemöten i hemmen förbjuds
1730 Glasögonbågarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
• Vem är vem i världslitteraturen (Rabén prisma)
• Litteraturhandboken, över 2000 författare (Forum)
Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» runeberg.org
» övre stora bilden
» nedre bilden
Stöd historiesajten!