Thure Gustaf Rudbeck

Levde: 1714-1786 (71 r)
Titel: Militr, politiker, lantmarskalk och verstthllare i Stockholm
Adel/ätt: Friherrliga tten Rudbeck. Friherrlig 1771
Far: Olof Rudbeck (1690-1716)
Mor: Maria Trnstjerna (1689-1754)

Ture Gustaf Rudbeck

Biografi
Thure Gustaf Rudbeck fddes i Rasbo, Uppsala, den 21 november 1714 som son till Olof Rudbeck (24) och Maria Trnstjerna (25).

Sjutton r gammal gick Thure i krigstjnst och befordrades 1739 till fnrik vid livgardet. Han deltog i ryska kriget, frlagd p land, dr han i tre och halv mnad frsvarade utposten vid Brnd.

Dalkarlsupproret
1743 blev han s befordrad till ljtnant och med den graden utmrkte han sig genom att vid dalkarlsupproret hindra dem att komma fram till slottet genom att utan uppehll i tre dagar hlla riddarholmsbroarna besatta s att de inte kunde komma ver. Fr detta belnades han med att bli major vid Upplands regemente och 1749 till versteljtnant.

Politik
Han brjade med politik vid riksdagen 1742-1743. Det har sagts om honom att han var 'Klok, mttfull, vn av ordning, sparsam, modig, kraftfull, energisk, sansad och ordd'.

Han brjade bekmpa hattarnas politik och fick frn frsta brjan en ansedd stllning vid riddarhuset.

ktenskap & barn
r 1746 gifte Thure (32) sig med Magdalena von Mentzer (20) och de fick barnen:
1) Thure Johan (1746-1771)
2) Carl Olof (1747-1792)
3) Adolf Fredrik (1749-1770)
4) Peter Niklas (1750-1751) († 3 mn)
5) Catharina Charlotta (1753-1782)
6) Olof Gabriel (1755-1755) († 5 v)
7) Erik Julius (1757-1757) († 13 dag)
8) Lovisa Ulrika (1759-1760) († 7 v)
9) Per Alexander (1762-1832)
10) Anna Magdalena (1764-1765) († 1 r)
11) Gustafva Eleonora (1767-1828)
Av deras elva barn var det bara tre stycken som verlevde Thure.

Thure Gustaf Rudbeck
Thure som ung

Efter Adolf Fredriks tronbestigning 1751 nrmade han sig hovet men vgrade att medverka i statskuppen som skedde 1755. 1758 utnmndes han till verste fr Bjrneborgs och 1760 fr Upplands regemente och samma r tgade han med dem till Pommern. Han tervnde emellertid till Sverige d riksdagen kallade.

Sekreta utskottet
Vid 1760-1762 rs riksdag blev han en av mssornas frmsta mn och invaldes ocks i sekreta utskottet. Han gnade sig t de ekonomiska frgorna och insattes i bland annat i vxelberedningen dr han frskte hjlpa Anders Nordencrantz att hitta en lsning p frvirringen i myntvsendet.

Vid den stormiga riksdagen 1765 d mssorna terigen tog makten blev Thure vald till lantmarskalk och ret efter blev han generalmajor, ordfrande i Tulldirektionen, ledamot i Statsdeputationen och rdgivare t bankofullmktige.

Friherre 1771
Vid riksdagen 1771 var han en av dem som p uppmaning av Gustav III frskte skapa en frsoning mellan Hattarna och Mssorna. Detta lyckades dock inte och Hattarna blev strtade p vren 1772. 1771 var ocks det ret han fick friherrevrdighet.

verstthllare 1772
P borgarstndets initiativ blev han den 12 februari 1772 utnmnd till verstthllare i Stockholm.

I augusti 1772 skickades han av det sekreta utskottet till Skne fr att skaffa upplysningar om de revolutionsplaner som troddes finnas dr. Han tillbakavisades emellertid frn fstningsportarna i Kristianstad. Nr Gustav III sedan verkligen genomfrde statskuppen, var Rudbeck en av de f som protesterade. Han sgs ha sprungit runt i Stockholm och frskt f folket med sig, vilket han emellertid inte fick. Efter detta blev han fngslad av en militrpatrull. ven om han hade gjort motstnd mot statskuppen, blev han inte straffad, tvrtom s blev han ret drp landshvding i Upplands ln.

Och vid den sista riksdagen han var med i (1778) upptrdde han som en av Gustav III strsta anhngare.

Thure tog avsked frn sin landshvdingspost 1782, och drog sig tillbaka till sin egendom i Edsberg, dr han gick bort den 8 januari 1786, 71 r gammal. Han begravdes p Sollentuna kyrkogrd.

r Titel/hndelse (urval)
1723 Inskriven vid Uppsala universitet (dec)
1731-1732 Volontr vid Tavastehus lns infanteriregemente (sept)
1732-1734 Korpral vid Tavastehus lns infanterireg
1732 Rustmstare vid Tavastehus lns infanterireg
1734 Furir vid Tavastehus lns infanteriregemente (juni)
1736 Volontr vid Livgardet
1736-1738 Furir vid Livgardet (dec)
1738-1739 Sergeant vid Livgardet
1739-1743 Fnrik vid Livgardet
1740- Deltog i riksdagarna frn 1740
1743 Ljtnant vid Livgardet
1743 veradjutant hos fltmarskalken Hugo Johan Hamilton (sept)
1743-1748 Major vid Upplands regemente (dec)
1748 versteljtn vid Upplands regemente (apr)
1752- Arrenderade Ultuna kungsgrd i Heliga Trefaldighets frsamling Uppsala
1757- gde bland annat Edsberg i Sollentuna
1757 Generaladjutant vid svenska armn i Pommern
1758 verste och chef fr Bjrneborgs regemente (juni)
1758 Ledamot av direktionen ver Armns pensionskassa
1759 Frordnad att fra ordet i Generalkrigsrtten
1759 verste och chef fr Upplands regemente (nov)
1760-1762 Ledamot av Sekreta utskottet
1760-1762 Ledamot av stora srskilda deputationen
1760 Ordfrande av direktionen ver Armns pensionskassa
1765-1766 Lantmarskalk
1765-1766 Ledamot av Sekreta utskottet
1766 Generalmajor
1766-1770 Ordfrande i Generaltulldirektionen
1768 Frordnad igen att fra ordet i Generalkrigsrtten
1771-1772 Ledamot av Sekreta utskottets bankodeputation
1771-1772 Ledamot av Sekreta utskottet
1771 Friherre (okt)
1772 verstthllare i Stockholm (feb-aug)
1773-1782 Landshvding i Uppsala ln
gde Tidaholm i Agnetorp, Skararborg

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-11-28 | Uppdaterad 2021-01-19
Samtida händelser 1714 - 1786
1720 Fredrik I blir svensk kung
1721 Ryska flottan hrjar Norrlands kust
1725 Missvxt i stora delar av landet
1726 Bnemten i hemmen frbjuds
1730 Glasgonbgarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman fds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik infrs
1751 Fredrik I dr
1751 Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern infrs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte infrs i Sverige
1757 Kaffefrbud infrs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pgr
1760 Sverige har 1 925 000 invnare
1765 Msspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invnare
1769 Kaffefrbudet frn 1757 hvs
1771 Adolf Fredrik dr
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsfrordning skrivs
1779 Sverige frbjuder hxjakt
1784 Kolonin Saint Barthlemy grundas

Källor
dela sidan
Bcker:
• Svenska mn och kvinnor (Bonniers frlag)

Hemsidor:
riksarkivet.se
adelsvapen.com
geni.com

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon