Thure Gustaf Rudbeck

Biografi
Thure Gustaf Rudbeck föddes i Rasbo, Uppsala, den 21 november 1714 som son till Olof Rudbeck (24) och Maria Törnstjerna (25).

Sjutton år gammal gick Thure i krigstjänst och befordrades 1739 till fänrik vid livgardet. Han deltog i ryska kriget, förlagd på Åland, där han i tre och halv månad försvarade utposten vid Brändö.

Dalkarlsupproret
1743 blev han så befordrad till löjtnant och med den graden utmärkte han sig genom att vid dalkarlsupproret hindra dem att komma fram till slottet genom att utan uppehåll i tre dagar hålla riddarholmsbroarna besatta så att de inte kunde komma över. För detta belönades han med att bli major vid Upplands regemente och 1749 till överstelöjtnant.

Politik
Han började med politik vid riksdagen 1742-1743. Det har sagts om honom att han var 'Klok, måttfull, vän av ordning, sparsam, modig, kraftfull, energisk, sansad och orädd'.

Han började bekämpa hattarnas politik och fick från första början en ansedd ställning vid riddarhuset.

Äktenskap & barn
År 1746 gifte Thure (32) sig med Magdalena von Mentzer (20) och de fick barnen:
1) Thure Johan (1746-1771)
2) Carl Olof (1747-1792)
3) Adolf Fredrik (1749-1770)
4) Peter Niklas (1750-1751) († 3 mån)
5) Catharina Charlotta (1753-1782)
6) Olof Gabriel (1755-1755) († 5 v)
7) Erik Julius (1757-1757) († 13 dag)
8) Lovisa Ulrika (1759-1760) († 7 v)
9) Per Alexander (1762-1832)
10) Anna Magdalena (1764-1765) († 1 år)
11) Gustafva Eleonora (1767-1828)
Av deras elva barn var det bara tre stycken som överlevde Thure.

Thure som ung

Efter Adolf Fredriks tronbestigning 1751 närmade han sig hovet men vägrade att medverka i statskuppen som skedde 1755. 1758 utnämndes han till överste för Björneborgs och 1760 för Upplands regemente och samma år tågade han med dem till Pommern. Han återvände emellertid till Sverige då riksdagen kallade.

Sekreta utskottet
Vid 1760-1762 års riksdag blev han en av mössornas främsta män och invaldes också i sekreta utskottet. Han ägnade sig åt de ekonomiska frågorna och insattes i bland annat i växelberedningen där han försökte hjälpa Anders Nordencrantz att hitta en lösning på förvirringen i myntväsendet.

Vid den stormiga riksdagen 1765 då mössorna återigen tog makten blev Thure vald till lantmarskalk och året efter blev han generalmajor, ordförande i Tulldirektionen, ledamot i Statsdeputationen och rådgivare åt bankofullmäktige.

Friherre 1771
Vid riksdagen 1771 var han en av dem som på uppmaning av Gustav III försökte skapa en försoning mellan Hattarna och Mössorna. Detta lyckades dock inte och Hattarna blev störtade på våren 1772. 1771 var också det året han fick friherrevärdighet.

Överståthållare 1772
På borgarståndets initiativ blev han den 12 februari 1772 utnämnd till överståthållare i Stockholm.

I augusti 1772 skickades han av det sekreta utskottet till Skåne för att skaffa upplysningar om de revolutionsplaner som troddes finnas där. Han tillbakavisades emellertid från fästningsportarna i Kristianstad. När Gustav III sedan verkligen genomförde statskuppen, var Rudbeck en av de få som protesterade. Han sägs ha sprungit runt i Stockholm och försökt få folket med sig, vilket han emellertid inte fick. Efter detta blev han fängslad av en militärpatrull. Även om han hade gjort motstånd mot statskuppen, blev han inte straffad, tvärtom så blev han året därpå landshövding i Upplands län.

Och vid den sista riksdagen han var med i (1778) uppträdde han som en av Gustav III största anhängare.

Thure tog avsked från sin landshövdingspost 1782, och drog sig tillbaka till sin egendom i Edsberg, där han gick bort den 8 januari 1786, 71 år gammal. Han begravdes på Sollentuna kyrkogård.

Stöd historiesajten!

1720 Fredrik I blir svensk kung
1721 Ryska flottan härjar Norrlands kust
1725 Missväxt i stora delar av landet
1726 Bönemöten i hemmen förbjuds
1730 Glasögonbågarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör
1751 Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas

Källor

Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)

Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» geni.com

Mer historia

Adelsvapen Dödsår Efternamn Freder Förnamn Galleri Gamla ord Gravplatser Krig Mynt Regenter Uppfinningar Upptäckter Yrken Årtal Översikt 1400-talet 1500-talet 1600-talet 1700-talet 1800-talet

Stöd historiesajten!