Gustaf Philip Creutz
| Levde: | 1731-1785 (54 år) |
| Titel: | Greve, riksråd, diplomat, skald, kanslipresident, en av rikets herrar |
| | Grevliga ätten Creutz. Grevlig 1719 |
| Far: | Carl Creutz (1685-1740) |
| Mor: | Barbro Helena Wrede af Elimä (1705-ca 1759) |
Biografi
Gustaf Philip Creutz föddes 1731 (troligen i maj) i Finland (som då tillhörde Sverige) som son till majoren och greven Carl Creutz (46) och friherrinnan Barbro Helena Wrede af Elimä (26). Han uppfostrades emellertid av sin morbror friherren Henrik Wrede.
Minister i Spanien
Creutz fick undervisning i hemmet. Tjugo år gammal (1751) skrevs han in i kungliga kansliet och tjänstgjorde både där och som kavaljer hos hertig Fredrik Adolf till år 1763 då han utnämndes till minister i Spanien där han stannade i tre år.
Minister i Frankrike
1766 fick han samma befattning i Frankrike som han haft i Spanien och på den posten stannade han sedan i hela sjutton år, det vill säga till 1783. Han hemkallades då till Sverige och blev kanslipresident i rådet och med sin gedigna utbildning och fina diplomatiska takt samt älskvärda och vinnande personlighet klarade han detta jobb utmärkt. Han stod inte bara på god fot med de kungliga personerna, utan även med de ledande ministrarna.
Vetenskapsakademien
Vid femtitre års ålder (1784) blev han ledamot av vetenskapsakademien, och under sin livstid gav han ut en del dikter.
På dödsbädden lät Creutz kalla Elis Schröderheim till sig och sa: Jag dör: tacka min konung och säg honom att jag dör med den övertygelsen att hava tjänt honom och fäderneslandet efter all min förmåga. Säg mina vänner att jag i detta ögonblick njuter en lycklig vederkvickelse av vissheten om att icke ha velat någon annat än väl" och med dessa ord gick Creutz (54) bort, ogift, den 30 oktober 1785 och begravdes i Jakobs kyrka i Stockholm.
Kuriosa
Femtio år efter Creutzs död lät Svenska akademien ge ut en medalj över honom.
| År | Titel/händelse |
| 1748 | Student i Åbo |
| 1750 | Erhöll testi-monium av akademiska konsistoriet (dec) |
| 1751 | Tjänsteman i kansliets utrikesexpedition |
| Kanslist i hovkanslersexpeditionen (mars-febr) | |
| 1756-1762 | Kavaljer hos hertig Fredrik Adolf |
| 1762 | Envoyé i Spanien hösten (hösten) |
| 1766 | Envoyé i Frankrike |
| 1772 | Ambassadör i Frankrike |
| 1782 | En av Rikets Herrar |
| 1783 | Riksråd och kanslipresident |
| 1783 | Kansler för Uppsala universitet (3 aug) |
| 1783 | Ledamot av krigsberedningen (19 aug) |
| 1783-1784 | Förestod som kanslipresident regeringen under Gustav III: s italienska resa |
Stöd historiesajten!
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Berömda svenskar från tolv sekler (Sahlberg)
Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» riddarhuset.se
» runeberg.org
Stöd historiesajten!