Jenny Lind
Levde: | 1820-1887 (67 år) |
Titel: | Operasångerska & hovsångerska, kallad 'Den svenska näktergalen' |
Far: | Nils Johan Lind (1798-1858) |
Mor: | Anna Maria Fellborg (1790-1851) |
Biografi
Johanna Jenny Maria Lind föddes i Klara församling i Stockholm den 6 oktober 1820 som oäkta dotter till fabrikören Nils Johan Lind (22) och Anna Maria Fellborg (30). Hennes föräldrar gifte sig när Jenny var fjorton år gammal.
Kungliga teatern
De första åren av sitt liv var Jenny utackorderad till en klockarfamilj i Sollentuna. Hon visade tidigt sin begåvning att sjunga och vid tio års ålder blev hon antagen vid Kungliga teatern i Stockholm där hon snart uppträdde i barnroller med stor framgång. Till slut uppträdde hon (1838) i 'Friskytten' som 'Agata' där hon väckte allmän förvåning och beundran och fick stormande applåder när föreställningen var över, och man spådde henne en lysande bana. Hon var då arton år gammal. På somrarna åkte hon runt på konsertresor i Sverige, där hon tjusade hela landet med att sjunga folkvisor som ingen annan sjungit dem förut. Tjugo år gammal utnämndes hon till hovsångerska.
Avskedskonsert i Stockholm
Efter en stor avskedskonsert i Stockholm reste hon 1841 till Paris för att där studera musik hos den berömde sångläraren
Manuel Garcia d.y.1805-1906. Han mottog henne ganska kallt och sa till henne att inte sjunga på sex veckor, eftersom han tyckte hennes röst var överansträngd. Efter de sex veckornas vila tog hon sånglektioner hos honom i tio månader. 1842 provsjöng hon på operan i Paris, med stor framgång men blev ändå inte anställd där så hon reste hem igen och uppträdde som 'Norma' inför en jublande salong. Året därpå erövrade hon även Finland och Danmark genom gästspel i Åbo, Helsingfors och Köpenhamn. Väl hemma igen uppträdde hon bland annat som Märtha i 'En majdag i Värend', som Valentine i 'Hugenotterna' och som Grevinnan i 'Figaro' med flera.
Paris - Berlin
När hon varit i Paris hade hon av kompositören
Giacomo Meyerbeer1791-1864 fått erbjudande om att uppträda i Berlin, vilket hon gjorde 1844 med så stormande framgång att något liknande aldrig skådats i Berlin. Väl tillbaka i Stockholm togs hon emot som en drottning. Redan samma år återvände hon till Tyskland där hon uppträdde på en mängd scener. Under sitt liv träffade Jenny många av de stora artisterna, bland annat blev hon en nära vän till Felix Mendelssohn och i Sverige träffade hon även poeter och författare som Erik Gustav Geijer, Fredrika Bremer, Carl Jonas Love Almqvist, Per Daniel Amadeus Atterbom, Malla Silfverstolpe med flera av dåtidens kändisar.
Jenny Lind-stipendie
När hon 1847-1848 uppträdde på Operan avsatte hon en del av sin inkomst till en fond där det under elva års tid utgick resestipendier till musikutövare som behövde ekonomiskt stöd. 1876 uppgick fonden till över 83 000 kr och då donerade hon halva summan till Musikakademien och andra halvan till Konstakademien med föreskriften om att räntan skulle läggas till kapitalet tills den uppgick till 60 000 kr och avkastningen skulle sen bilda ett stipendium på tretusen kronor för varje akademie och detta skulle sen delas ut som Jenny Lind-stipendier.
Åren 1850-1852 turnerade hon i många av USA:s större städer med stor succé.
Äktenskap & barn
År 1852, när hon var i Amerika gifte Jenny (32) sig med pianisten
Otto Goldschmidt1830-1907 (23) och återvände till Europa som en gift kvinna.
De fick barnen:
1) Walter Otto (1853-)
2) Jenny Maria Catherine Maude (1857-)
3) Ernest Svend David (1861-)
Sånglärarinna
År 1859 drog hon sig tillbaka från teaterlivet till en villa i närheten av London där hon delade sin tid mellan familjelivet, kyrkan och välgörenhetskonserter, övade körer (speciellt sin mans Bach-kör) och hjälpte de som utövade samma konst som hon själv. Åren 1883-1886 var hon sånglärarinna vid Royal College of music.
Vid 56 års ålder (1876) blev hon hedersledamot av Akademien för de fria konsterna.
Skänkte pengar
Även om hon bodde större delen av sitt liv utomlands glömde hon inte bort de som behövde hjälp hemma i Sverige. Till exempel gav hon 10 600 kr till skyddsföreningen för sinnessjuka konvalescenter (som det hette på den tiden) (1857) och över 25 000 kr till Malmqvistska uppfostringsanstalten och 40 000 till Diakonissanstalten (1858-1875), bägge i Stockholm.
Jenny (67) gick bort den 2 november 1887 i sin villa i England. Efter sin död fick hon en stor bekräftelse då hennes porträttmedaljong placerades i Westminster Abbey tillsammans med andra stora konstnärer som William Shakespears och Georg Friedrich Händel.
År | Händelse/titel |
1830 | Elev vid kungliga teatern (sept) |
1838 | Operadebut vid kungliga teatern (7 mars) |
1838-1844 | Aktris och sångerska vid kungliga teatern |
1840 | Hovsångerska |
1840 | Ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien |
1841-1842 | Sångstudier för Manuel Garcia i Paris |
1844-1849 | Framträdanden i Berlin mfl tyska städer |
1846-1847 | Framträdanden i Wien |
1847-1849 | Framträdanden i London |
1847-1848 | Framträdanden i Stockholm (dec-april) |
Framträdanden i USA | |
1852-1857 | Bosatt i Dresden |
1858~ | Bosatt i England |
1858-186~ | Turnéer i Tyskland, Österrike o England till i början av 60-talet |
1876-1883 | Lärarinna i sång vid sin makes Bach-kör |
1876 | Hedersledamot av Akademien för de fria konsterna (HedLFrKA) |
1883-1886 | Lärarinna i sång vid Royal College of Music |
1831 Första hästkapplöpningen i Sverige
1832 Dödsstraffet hängning avskaffas
1834 Första mekaniska bomullsväveriet
1834 Koleran dödar 12 500 i Göteborg
1836 Triumfbågen i Paris färdigbyggd
1838 Demonstrationer mot judar (Sthlm)
1841 Spö- och risstraff isf böter avskaffas
1841 Stockstraffet avskaffas
1842 Obligatorisk skolgång införs
1844 Karl XIV Johan dör
1844 Oscar I blir ny kung
1844 Säkerhetständstickan uppfinns
1845 Förbudet mot kusingifte upphävs
1846 Skråväsendet avskaffas
1850 Dagens svenska polis grundläggs
1853 1:a svenska telegraflinjen öppnas
1855 Offentliga spö/risstraff avskaffas
1856 Sveriges första järnväg öppnas
1859 Oscar I dör Karl XV blir kung
1862 Stockholm-Göteborg järnväg invigs
1865 Svenska röda korset bildas
1872 Karl XV dör Oscar II blir kung
1873 Riksdalern ersätts av kronan
1876 L M Ericsson grundas
1877 Telefonen börjar införas i Sverige
1878 Metersystemet införs
1881 Nattarbete för barn förbjuds
1885 Första blindtarmsoperationen
1886 Pemberton uppfinner Coca-cola
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Berömda svenskar från tolv sekler (Sahlberg)
Hemsida:
» riksarkivet.se
» geni.com
» övre stora bilden
» nedre stora bilden