Fredrika Bremer

Levde: 1801-1865 (64 år)
Titel: Författarinna
Far: Carl Fredrik Bremer (1770-1830)
Mor: Brigitta Charlotta Hollström (1777-1855)
Fredrika Bremer - målad av Johan Gustaf Sandberg Historia
Fredrika Bremer föddes 17 augusti 1801 på en gård nära Åbo i Finland (som då tillhörde Sverige) som dotter till brukspatron och grosshandlaren Carl Fredrik Bremer (31) och Brigitta Charlotta Hollström (24). Vid tre års ålder, 1804, flyttade familjen till Stockholm.

Hon växte upp i ett strängt hem där den slutne, dystra fadern krävde total lydnad. Det var till exempel förbjudet för henne och systern att tala med någon annan bland tjänstefolket än sin egen uppasserska, och när det kom främmande på besök till föräldrarna fick barnen gå upp till sitt rum.

När kung Karl XIV Johan åren 1813-1814 började elda upp Svenskarna mot Napoléon Bonaparte gick hon allvarligt med tanken på att klä ut sig till kille och gå med i militären för att kämpa mot "folkförtryckaren". I tonåren började hon att skriva små dikter som hon brukade läsa upp för sin familj. Hennes första skapelse var en dikt till månen. Hon var då åtta år gammal. 1828 när hon var 27 år gammal, debuterade hon strängt anonymt, (även inför sina föräldrar) med samlingen "Teckningar ur hvardagslifvet", som fick en stor framgång som inte bara stannade inom Sveriges gränser, utan skrifterna översattes på flera olika språk och de lästes både i Europa och Amerika.

Fredrika gav i sina böcker exempel på hur orättvist kvinnornas ställning i samhället var och hennes läsare måste ge henne rätt i vad hon skrev. Slutligen ledde också hennes skrivande till att de styrande påverkades av hennes ord och till slut ändrades också lagarna. Undan för undan utvidgades kvinnornas rättigheter. Och de fick tillträde till de flesta undervisningsanstalter och fick rätt att inneha statstjänster.

År 1846 reste hon till Tyskland och på hösten 1849 till Nordamerika, för att där studera hemmen och kvinnans ställning i den "nya världen". Efter hemkomsten därifrån gav hon 1853-1854 ut del 1—3 i Hemmen i Nya världen. På sina resor hade hon alltid med sig sin skissbok, där hon ritade av det hon såg. Hon skissade även av sin familj, vänner och bekanta. Vid femtifem års ålder (1856) reste hon åter iväg, denna gång till Schweiz och Italien där hon var i två år, och på hemvägen åkte hon över Turkiet och Grekland. Efter denna resa gav hon 1860-1862 ut Lifvet i Gamla världen och Dagboksanteckningar under resor i söder- och österland.

Hon brukade brevväxla med andra författare, som till exempel Malla Silfverstolpe, Erik Gustav Geijer, Esais Tegnér och H.C. Andersen. Hon var en varmhjärtad person som hjälpte till där det behövdes, bland annat så uppmanade hon 1843 Sveriges kvinnor att verka för räddningshem åt vanvårdade barn. Koleraåret 1853 stod hon i spetsen för en förening av kvinnor som gav hjälp åt föräldralösa barn och nödställda familjer. 1855 försöker hon hjälpa brottslingar, genom att försöka skaffa jobb till dem som avtjänat sitt straff, så att de inte skulle falla tillbaka i brottslighet igen när de kom ut.

Årtal Bibliografi (urval)
1834 Presidentens döttrar
1835 Nina
1837 Grannarna
1839 Hemmet eller familjesorger och fröjder
1840 Strid och frid eller några scener i Norge
1843 En dagbok
1843 I Dalarna
1853-1855 Hemmen i den nya världen
1856 Hertha, eller en själs historia
1857 Fader och dotter
1860-1862 Livet i gamla världen

Fredrika dog på nyårsafton 1865 av en förkylning, 64 år gammal och begravdes på Österhaninge kyrkogård.
Nitton år efter sin död (1884) fick hon ge namn till Fredrika Bremerförbundet för främjandet "av en sund och lugn utveckling av arbetet för kvinnans höjande i sedligt och intellektuellt såväl som i socialt och ekonomiskt hänseende", eftersom hon ansågs som den moderna kvinnorörelsens förkämpe.

dela sidan
  
Samtida händelser 1801 - 1865

1806  Hela Uddevalla brinner ner.
1808-1809  Finska kriget.
1810  Kompositören Frédéric Chopin föds i Polen.
1810-1812  Kriget mot Storbritannien.
1811  Uppror mot soldatutskrivningar i Skåne.
1813-1814  Andra Napoleonkriget.
1814  Fred i Kiel.
1817  Kaffeförbud införs igen (för 5:e gången)
1818  Karl XIII dör och Karl XIV Johan blir kung.
1822  358 hus i Norrköping brinner ner.
1822  Kaffeförbudet från 1817 hävs.
1824  Stockholms dagblad grundas.
1830  Lars Johan Hierta grundar Aftonbladet.
1831  Första hästkapplöpningen i Sverige.
1832  Dödsstraff genom hängning avskaffas.
1834  Första mekaniska bomullsväveriet etableras.
1834  Koleran dödar 12 500 i Göteborg.
1836  Triumfbågen i Paris färdigbyggd.
1838  Demonstrationer i Stockholm mot judar.
1841  Spö- och risstraff i.s.f. böter avskaffas.
1841  Stockstraffet avskaffas.
1842  Riksdagen inför obligatorisk skolgång.
1844  Karl XIV Johan dör. Oscar I blir ny kung.
1844  Pasch uppfinner säkerhetständstickan.
1845  Förbudet att kusiner gifter sig upphävs.
1846  Skråväsendet avskaffas.
1850  Grunden till dagens polis läggs.
1853  Första svenska telegraflinjen öppnas.
1855  Offentliga spö- och risstraff avskaffas.
1856  Sveriges första järnväg öppnas.
1859  Oscar I dör. Karl XV blir kung.
1862  Järnväg mellan Stockholm-Göteborg invigs.

Källor

Böcker:
Vem är vem i världslitteraturen, författarlexikon (1994)
Svenska män och kvinnor - A-B (Bonniers förlag 1942) sid 460-462

Hemsida:
» riksarkivet.se
- Lilla porträttet är målat av Johan Gustaf Sandberg
- Stora porträttet av Olof Johan Södermark 1843

Inlagd 2004-11-07 | Uppdaterad 2017-10-29