Per Daniel Amadeus Atterbom
Levde: | 1790-1855 (65 år) |
Titel: | Författare, kritiker, skald, filosof, professor i teoretisk filosofi |
Far: | Gabriel Atterbom (1750-1807) |
Mor: | Hedvig Kristina Kernell (1766-1810) |
Biografi
Per Daniel Amadeus Atterbom föddes 19 januari 1790 i Åsbo socken i Östergötland som son till dåvarande komministern Gabriel Atterbom (40) och Hedvig Kristina Kernell (24).
Redan som åttaåring skrev Atterbom sin första roman som hette 'Alphonsus och Marina, historia gjord af mig'. Han var inåtvänd och klen som barn och satt mycket inne och läste och blev en riktigt bokmal. Vid tio års ålder hade han lärt sig tyska på egen hand från Pufendorfs universalhistoria och Hübners geografi. Han läste också Jakob Henrik Mörks 'Adalrik och Göthilda', Jakob Wallenbergs 'Susanna', Olof von Dalins dikter och Snorres kungasagor med mera.
Studier
Nio år gammal (1799) sattes Atterbom i skola i Linköping där han bodde hos sin morbror Per Kernell som var en av Carl Gustaf af Leopolds närmaste vänner och i hans välförsedda bibliotek ökade Atterbom sina kunskaper rejält. Där lärde han känna Johan Henric Kellgrens, Bengt Lidners, Carl Michael Bellmans och Frans Mikael Franzéns verk och greps av stor beundran för dem. Även utländska författare som Wieland och Bürger uppskattade han stort.
Auroraförbundet
1805 blev Atterbom (15) student i Uppsala och på hösten samma år intogs han i sällskapet Vitterhetens vänner som emellertid snart upplöstes. Han studerade den moderna tyska poesin och filosofin. Tillsammans med sina vänner Hedborn, Ingelgren m.fl. stiftade han 1807 ett nytt litterärt sällskap som först kallades för Musis amici och sedan för Auroraförbundet.
Lärare åt kronprinsen
Atterbom hade en av de mest framskjutna platserna bland dåtidens poeter och författare. Under åren 1810-1817 skrev han en rad med dikter som blev banbrytande både till form och innehåll. I juni 1817 åkte han utomlands, bland annat till Tyskland och sen till Italien. Väl tillbaka i Sverige igen utsågs han till lärare åt kronprins Oscar, som han skulle lära litteratur och det tyska språket. Två år senare (1821) blev han docent i historia vid Uppsala akademi.
1824 utnämndes Atterbom (34) till filosofie adjunkt och fyra år senare (1828) befordrades han till professor i teoretisk filosofi, vilket han bytte sju år senare mot estetisk och modern litteratur. Atterbom var politisk konservativ och undervärderade tidens fördomsfria rörelser, vilket gjorde att han från 1830-talets mitt utsattes för orättvis kritik av Stockholmspressen.
Svenska Akademien
Atterbom gav bland annat ut 'Lycksalighetens ö', 'Blommorna' och 'Svenska siare och skalder'. 1839 blev han medlem i Svenska Akademien, efter att Per Henrik Ling avlidit, och där fick han sex år senare ta emot det kungliga priset. Atterbom har kallats för 'Den svenska nyromantikens yppersta målsman och en av Sveriges mest framstående skalder'.
Utöver detta skrev han ett stort antal avhandlingar och uppsatser bland annat om Almquist, Runeberg, Stagnelius, tidskriften "Iduna" och minnesanteckningar över Hedborn och Palmblad. Atterbom förde ett stilla, tillbakadraget liv i energisk forskning och flitig litterär verksamhet. Atterbom var dessutom ledamot av lärda och vittra utländska samfund samt innehade en dansk orden.
Äktenskap & barn
År 1826 gifte sig Atterbom (36) med Ebba Fredrika af Ekenstam (25) och de levde i ett sällsynt lyckligt äktenskap. De fick barnen:
1) Hedvig Catharina Fredrika (1829-1909)
2) Ebba Amalia Maria (1833-1857)
3) Ernst Gabriel Amadeus (1835-1924)
Atterbom (65) gick bort den 21 juli 1855 och begravdes på gamla kyrkogården i Uppsala.
År | Titel/händelse (urval) |
1799 | Elev vid Linköpings lärdomsskola |
1805 | Student i Uppsala |
1807 | Disponerade |
1815 | Filosofie Kandidat (8 mars) |
1815 | Gradualdisputation (13 juni) |
1815 | Filosofie magister (15 juni) |
Företog resor i Tyskland och Italien | |
1819 | Ledamot av Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg (LVVS) |
1819-1821 | Kronprins Oskars lärare i tyska språket och litteraturen |
1821 | Docent i allmän historia |
1824 | Adjunkt i teoretisk och praktisk filosofi |
1825 | Resa till Köpenhamn och Sorö |
1828 | Professor i teoretisk filosofi |
1835 | Professor i estetik |
1837 | Rector magnificus (hösten) |
1837 | Riddare av Nordstjärneorden (RNO) |
1839 | En av de 18 i Svenska akademien |
1853 | Ledamot av Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien (LHA) |
År | Verk (urval) |
1810 | Erotikon |
1811 | Skaldarmal |
1812 | Blommorna |
1813 | Allegro och adagio |
1814 | Fågel blå |
1821 | Recensionsblommor och Fridsrop |
Lycksalighetens ö | |
1835 | Studier till filosofins historia och system |
1841-1855 | Svenska siare och skalder |
1796 Kaffeförbudet från 1794 hävs
1799 Kaffeförbud i Sverige återigen
1801 Tiggeri straffas med ris & spinnhus
1802 Kaffeförbudet från 1799 hävs
1803-1815 Första Napoleonkriget
1806 Hela Uddevalla brinner ner
1808-1809 Finska kriget
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
1811 Soldatutskrivningsuppror i Skåne
1813-1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fred i Kiel
1817 Kaffeförbud införs för 5:e gången
1818 Karl XIII dör
1818 Karl XIV Johan blir kung
1822 358 hus i Norrköping brinner ner
1822 Kaffeförbudet från 1817 hävs
1824 Stockholms dagblad grundas
1827 Brand förstör största delen av Åbo 1830 Hierta grundar Aftonbladet
1831 Första hästkapplöpningen i Sverige
1832 Dödsstraffet hängning avskaffas
1834 Första mekaniska bomullsväveriet
1834 Koleran dödar 12 500 i Göteborg
1836 Triumfbågen i Paris färdigbyggd
1838 Demonstrationer mot judar (Sthlm)
1841 Spö- och risstraff isf böter avskaffas
1841 Stockstraffet avskaffas
1842 Obligatorisk skolgång införs
1844 Karl XIV Johan dör
1844 Oscar I blir ny kung
1844 Säkerhetständstickan uppfinns
1845 Förbudet mot kusingifte upphävs
1846 Skråväsendet avskaffas
1850 Dagens svenska polis grundläggs
1853 1:a svenska telegraflinjen öppnas
• Vem är vem i världslitteraturen, författarlexikon
• Berömda svenskar från tolv sekler (Sahlberg)
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Uppsala Domkyrkoförsamling, FA:5, Död 1836-1861, GID: 2275.185.3000
Hemsida:
» riksarkivet.se
» stora bilden