Gustaf Lundberg

Levde: 1695-1786 (90 r)
Titel: Konstnr, mlare
Epok/stil: Portrttmlare, hovkonterfejare
Far: Gustaf Lundberg d..
Mor: Sabina Richter

Gustaf Lundberg - sjlvportrtt

Biografi
Gustaf Lundberg fddes den 17 augusti 1695 i Stockholm som son till den kunglige kksmstaren Gustaf Lundberg och Sabina Richter. Hans frldrar ska ha gtt bort nr han var ganska liten och han uppfostrades drefter av sin morfar Fredrik Richter som var guldsmed i Stockholm.

Mlarlrling
Nr Gustaf var femton (1710) satte morfadern honom i lra hos David von Krafft. P inrdan av von Krafft, begav sig Gustaf sju r senare (1717) ivg till Paris dr han studerade vid mlarakademien. Dr fick han undervisning av bland annat Hyacinthe Rigaud, Nicolas de Largillire och Jean-Franois de Troy och srskilt av Pierre Jacques Cazes. Han fick ven tillgng till Louvres konstskatter som vid den hr tiden inte var allmnt tillgngliga.

r 1720 kom den venetianska konstnrinnan Rosalba Carriera till Paris. Hon hade en speciell mlningsteknik med pastellkritor och Lundberg tog genast undervisning av henne ocks. Till slut blev han s duktig att han fick lov att mla av den franska drottningen Marie Leszczyńska och senare ven hennes far, den Polska kungen Stanisław. Denne blev s imponerad av Lundbergs skicklighet att han varje dag, s lnge Lundberg var kvar p slottet Chambord lt sig undervisas i pastellmlning.

Ledamot av akademien
En inflytelserik beskyddare fick Lundberg ven av den svenska ambassadren Carl Gustaf Tessin och det sgs att det var han som drev igenom att Lundberg blev antagen som ledamot i den franska mlar- och bildhuggarakademien 1741, trots att Lundberg var protestant. Fyra r senare fljde Lundbergs den svenska ministern i Madrid, Fleming, till Spanien och tervnde drefter till Sverige, efter 28 r utomlands. Tessin hade hjlpt honom att f en anstllning hos svenska kronprinsparet, Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika. I Sverige mottogs Lundberg och hans konst med stor frtjusning. Han fick mla av kungen, kronprinsparet, och andra frmgna borgare och mbetsmn. Lundberg var mycket duktig p att mla tyger, spetsar och harnesk s att det sg verklighetstroget ut.

Hovkonterfejare
Han fick stort std och mnga frmner och bland annat s sgs det att hovmlaren Georg Engelhard Schrder knde sig s hotad av Lundberg att han dog bitter och besviken. Hur mycket sanning det ligger i detta vet jag dock inte. Schrder dog i alla fall 1750 och Fredrik I utnmnde d Lundberg till hovkonterfejare efter Schrder. Han fick ven andra utmrkelser, han blev bland annat hovintendent, ledamot av Mlarakademien 1768, en av de frsta riddarna av Vasaorden (1772) och valdes tillsammans med Daniel Fehrman till akademiens rektor.

Lundberg fortsatte att mla i hela sitt liv ven nr han var lngt ver 80 r. Han avbildade nstan alla mer framstende personer i Sverige under de fyrtio r som han var verksam i landet. Han hade ven en del elever, dr den som skapade sig ett stort namn inom konstvrlden var Peter Adolf Hall. En lngre tid lt Lundberg sin elev Jakob Bjrck kopiera de portrtt som Lundberg gjort, och p det sttet har vi idag mnga av Lundbergs bilder kvar, dock i kopior ven om originalet r borta.

Lundberg (90) gick bort ogift i Stockholm den 18 mars 1786 och begravdes i gamla kyrkogrden i Uppsala.

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2005-09-03 | Uppdaterad 2020-09-04
Samtida händelser 1695 - 1786
1700-1721 Stora nordiska kriget pgr
1704 Sista hxavrttningen i Sverige
1707 Ramlsa Hlsobrunn invigs
1709 Slaget vid Poltava
1710 Ca 100 000 svenskar dr i pesten
1713 Kalabaliken i Bender
1715 Ndmynt brjar tillverkas (sv)
1718 Karl XII stupar i Halden, Norge
1718 Puckle uppfinner maskingevret
1720 Fredrik I blir svensk kung
1721 Ryska flottan hrjar Norrlands kust
1725 Missvxt i stora delar av landet
1726 Bnemten i hemmen frbjuds
1730 Glasgonbgarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman fds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik infrs
1751 Fredrik I dr, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern infrs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte infrs i Sverige
1757 Kaffefrbud infrs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pgr
1760 Sverige har 1 925 000 invnare
1765 Msspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invnare
1769 Kaffefrbudet frn 1757 hvs
1771 Adolf Fredrik dr
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsfrordning skrivs
1779 Sverige frbjuder hxjakt
1784 Kolonin Saint Barthlemy grundas

Källor
dela sidan
Bcker:
• Svenska mn och kvinnor (Bonniers frlag)
• Norstedts Konstlexikon
• Svenska konstnrer, biografisk handbok (Lorentzon)

Hemsida:
riksarkivet.se

Bilder:
• Klicka p bilderna fr att se klla

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon