Henrik IV
| Levde: | 1553-1610 (mördad, 57 år) |
| Titel: | Kung av Navarra 1572-1610 (38 år) med namn Henrik III Fransk kung 1589-1610 (20 år) Henrik den store |
| Krönt: | 27 februari 1594 |
| Far: | Anton av Bourbon (1518-1562) |
| Mor: | Johanna III av Navarra (1528-1572) |
Biografi
Henrik IV av Frankrike (Henry IV) föddes i Pau i sydvästra Frankrike den 1 april 1553 som son till hertigen av Vendôme, Anton av Bourbon (35) och drottningen av Johanna III av Navarra (25).
Henrik uppfostrades som hugenott (protestant) och hans mor hade utsett kalvinismen till Navarras religion. I november 1562 dog fadern och tio år senare, i juni 1572 även modern vilket gjorde honom, nitton år gammal, till kung i Nvarra (tidigare Pamplona).
Äktenskap 1
Två månader efter moderns död (augusti 1572) gifte han sig med katoliken Margaret av Valois (19) som var syster till den franska kungen Henrik III. Skälet till bröllopet var att försöka dämpa religionskriget mellan hugenotter och katoliker.
Enligt 'Saliska lagen' blev Henrik rättslig arvinge till den franska tronen 1584 när tronarvingen, kungens yngre bror François (29) dog. Anledningen var att Henrik var ättling till Ludvig IX och därför hade Henrik III inget annat val än att erkänna honom som den laglige efterträdaren. Eftersom Henrik var hugenott startade detta det så kallade 'War of the Three Henries' som ingick i franska religionskriget. De tre med namn Henrik som krigade mot varandra var alltså Henrik av Bourbon, franska kungen Henrik III av Valois och hertigen Henrik av Guise. Den sistnämnde var ledare för katolska ligan och ville ha fullständig bannlysning av hugenotterna och han hade stöd av katolska extremister. I december 1588 lät kungen mörda Henrik av Guise och dennes bror kardinalen av Guise. Detta ökade spänningen ännu mer och kungen mördades själv året därpå av en fanatisk munk.
Katolska ligan
Även om Henrik enligt lagen nu var kung var han under flera års tid tvungen att slåss för att bli erkänd som den legitime kungen av Frankrike. Den 'katolska ligan' gjorde hårt motstånd och med stöd av bland annat Spanien tvingade de honom söderut. För att vinna sitt kungarike fick han därför ta hjälp av Englands drottning Elizabeth I som bistod med pengar och militärstyrkor. Henrik vann slaget vid Ivry i Normandie den 14 mars 1590 men misslyckades med att ta Paris. I juli 1593 förklarade han Paris vara värd en mässa och tog avstånd från protestantismen vilket retade upp hans tidigare bundsförvant drottning Elizabeth som var protestant.
Krönt till kung 1594
Den 27 februari 1594 kröntes han äntligen till Frankrikes kung. I april 1598 gav han ut en kungörelse att katolicismen skulle vara statsreligion i Frankrike, vilket förhindrade protestantismens utbredning. Hugenotterna fick dock trosfrihet och medborgerliga rättigheter och fri religionsutövning. Kungörelsen kallades för Ediktet i Nantes.
(1571-1599)
Frilla & barn
Äktenskapet med Margaret var olyckligt såväl som barnlöst och de separerade redan innan Henrik blev kung. När han väl blev det ökade pressen på att skaffa en arvinge till tronen. Han ville annullera äktenskapet med Margaret och gifta sig med sin stora kärlek, älskarinna Gabriella d'Estrée, som han redan hade tre barn med:
1) César de Bourbon (1594-1665)
2) Catherine-Henriette de Bourbon (1596-1663)
3) Alexandre (1598-1629)
Äktenskap 2 & barn
Rådsmedlemmarna opponerade sig starkt mot annulleringen av äktenskapet och giftermålet med älskarinnan, men det hela 'löste' sig av sig själv när Gabriella dog i barnsäng, 28 år gammal.
Äktenskapet med Margaret annullerades ändå samma år (1599) och i oktober 1600, gifte han sig med Maria av Medici och fick med henne barnen:
4) Ludvig XIII 1601-1643
5) Elizabeth (1602-1644)
6) Christine Marie (1606-1663)
7) Nicholas Henrik 1607-1611 (död 4 år)
8) Gaston (1608-1660)
9) Henrietta Maria (1609-1669) (gift med engelska kungen Karl I)
Visioner
Henrik visade sig vara en man med visioner och kurage. Efter generationer av dominans av Valoisätten – som låtit Frankrikes befolkning betala så höga skatter så de nästan svalt ihjäl, blev Henrik mycket omtyckt. Som kung antog han flera policys och startade flera projekt för att förbättra tillvaron för alla, vilket gjorde att han blev en av landets mest populära kungar genom tiderna. Under sin regeringstid var hans högra hand den trogna Maximilien de Bethune mer känd som hertigen av Sully. De ordnade tillsammans upp de statliga finanserna, gynnade jordbruket, dränerade träskmarker för att kunna skapa produktiva åkerjordar, uppmuntrade till utbildning med mera. Ett uttalande som ofta tillskrivs Henrik är: 'Med Guds vilja skall alla arbetande män i mitt kungarike ha en kyckling i grytan, åtminstone varje söndag!'.
Mördad
Trots att Henrik var en så populär kung var han föremål för många mordförsök och den 14 maj 1610 lyckades en fanatiker vid namn François Ravaillac (32) mörda honom. François fångades genast och blev grymt torterad innan han avrättades, bland annat skållades han med brännande svavel, smält bly, kokande olja och kåda, innan han drogs isär av fyra hästar.
Henrik gravsattes i Saint-Denis klosterkyrka, och hans nioåriga son Ludvig XIII blev Frankrikes nye kung. Henriks regeringstid lämnade en långvarig effekt för generationer efterkommande och även om hans staty i Paris förstördes under franska revolutionen (liksom alla de andra statyerna av franska kungar) var det hans staty som återuppbyggdes först när monarkin infördes igen 1814. Statyn står där än idag vid Paris äldsta bro, Pont Neuf, som Henrik lät börja bygga.
Stöd historiesajten!
1560 Gustav Vasa dör
1563-1570 Nordiska kriget pågår
1566 Nostradamus dör
1568-1648 Nederländska frihetskriget
1569 Första statliga lotteriet (London)
1573 Henrik III blir kung i Polen
1574 Henrik III blir kung i Frankrike
1580 Spanska ridskolan i Wien grundas
1584 Ivan den förskräcklige dör
1587 Skottlands drottning Maria avrättas
1589 Henrik III mördas
1592 Sigismund blir kung i Sverige
1595 25-årskriget slutar
1598-1613 'Den stora oredan' i Ryssland
1602 Holländska ostindiska co. bildas
1605 Krutkonspirationen i London
1608 Fransmännen grundlägger Quebec
» store norske leksikon
Stöd historiesajten!