Claes Ekeblad d.y.
| Levde: | 1708-1771 (63 år) |
| Titel: | Riksråd och kanslipresident och överstemarskalk |
| Far: | Claes Ekeblad d.ä. (1669-1737) |
| Mor: | Hedvig Mörner af Morlanda (1672-1753) |
Biografi
Claes Ekeblad (även Klas, Clas) föddes i Elbing (då Tyskland, nu Polen) den 30 mars 1708 som son till krigaren Claes Johansson Ekeblad d.ä. (39) och friherrinnan Hedvig Mörner af Morlanda (36).
Kanslijunkare
Efter studier i Uppsala och Åbo gav Claes sig in på den diplomatiska banan och tjänstgjorde en tid i riksarkivet. Två år därefter utnämndes han till kanslist i kanslikollegium och 1730 befordrades han till kanslijunkare och även kammarherre.
Claes anslöt sig till hattarnas parti och blev vid 1738 års riksdag insatt i det sekreta utskottet och togs med i det hemliga förhandlingarna om kriget mot Ryssland.
Äktenskap & barn
Den 26 januari 1741 gifte Claes (32) sig med grevinnan Eva De la Gardie (16 ½ år) och de fick åtta barn:
1) Claes Julius (1742-1808)
2) Fredrika Ulrika (1745-1771)
3) Hedvig Catharina (1746-1812)
4) Eva Magdalena (1747-1824)
5) Beata Charlotta (1748-1771)
6) Agneta Sofia (1750-1824)
7) Ebba Maria (1752-1839)
8) Brita Lovisa (1754-1755 † (2 mån)
Samma år som Claes gifte sig utnämndes han till kansliråd och till minister vid det spanska hovet, men han kom aldrig att tillträda den platsen eftersom han i februari 1742 blev Carl Gustaf Tessins efterträdare vid hovet i Versailles där han var till 1744 då han själv begärde att få bli hemkallad.
Riksråd
Vid 1746-1747 års riksdag blev han återigen invald i det sekreta utskottet och i december 1746 blev han tillsammans med Anders Johan von Höpken upphöjd till riksråd. Året därpå blev han rikskansliråd och i den egenskapen blev han involverad i det pommerska kriget 1757. År 1748 ärades han med att bli serafimerriddare och 1751 överstemarskalk.
Kanslipresident
1761 efterträdde Claes von Höpken som kanslipresident, då denne måste avgå från sin post på grund av missnöjet över kriget.
1762 blev Claes kansler för Åbo universitet och för Uppsala universitetet 1770. Han var även ledamot i Vetenskapsakademien m.fl. lärda samfund.
1765 när mössorna hade segrat lämnade han frivilligt in sin avskedsansökan och drog sig tillbaka till sitt lantgods i Västergötland. De ändrade förhållanden som inträffade redan vid 1769 års riksdag kallade honom emellertid tillbaka till rådsbordet. Han fick dock inte uppleva Gustav III:s statskupp 1772 för han gick hastigt bort på sitt ämbetsrum den 9 oktober 1771, 63 år gammal.
Stöd historiesajten!
1718 Karl XII stupar i Halden, Norge
1718 Puckle uppfinner maskingeväret
1720 Fredrik I blir svensk kung
1721 Ryska flottan härjar Norrlands kust
1725 Missväxt i stora delar av landet
1726 Bönemöten i hemmen förbjuds
1730 Glasögonbågarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
Stöd historiesajten!