Kristian I
| Levde: | 1426-1481 (55 år) |
| Titel: | Dansk kung 1448-1481 (32 år) Norsk kung 1450-1481 (31 år) Svensk regent 1457-1464 (7 år) |
| Krönt: | 28 oktober 1449 (Danmark) 2 augusti 1450 (Norge) 29 juni 1457 (Sverige) |
| Valspråk: | Dygden visar vägen |
| Far: | Didrik 'den lycklige' av Oldenburg (1390-1440) |
| Mor: | Hedvig av Holstein-Rendsburg (ca 1395-1436) |
Biografi
Kristian (Christian) I av Oldenburg föddes i februari 1426 i Oldenburg, Tyskland (vissa källor anger Köpenhamn som födelseplats) som son till greven Didrik 'den lycklige av' Oldenburg & Delmenhorst (36) och Hedvig av Holstein (28).
Erbjuden att bli regent
Efter att Kristofer av Bayern hastigt gått bort i januari 1448 erbjöd de danska riksråden den danska kronan till hertig Adolf av Slesvig. Han avböjde dock och istället föreslog han sin systerson Kristian på villkoret att denne skulle ingå äktenskap med Kristofers änka, Dorothea (19).
Erbjudandet till Kristian kom i september 1448 och den 28 september hyllades han på Viborgs landsting och den 30 oktober 1449 kröntes han i Köpenhamn till kung av Danmark.
Valet påskyndades eftersom Karl Knutsson (Bonde) i juni 1448 valts till kung i Sverige och i juli samma år sänt en ockupationstrupp till Gotland (som då tillhörde Danmark)
I april 1449 skickade Kristian en här till Gotland där exkungen Erik av Pommern suttit och härskat sedan han blivit avsatt som dansk och svensk regent 1439. På sommaren 1449 kom Kristian själv till ön där han slöt ett avtal med de svenska hövitsmännen som tills vidare lämnade Gotland i Kristians händer. De sköt fram frågan om öns tillhörighet till en kommande fredskongress i Halmstad.
Under tiden, för att förbättra sina chanser inför kongressen, lät Karl Knutsson (Bonde) i november 1449 kröna sig till norsk kung i Trondheims domkyrka. Det hjälpte föga, för när kongressen hölls i Halmstad i maj 1450 slogs det fast att Kristian skulle tilldelas både Gotland och Norge.
Slaget vid Haraker
Kristian var regent i Sverige i sju år, från juni 1457 till juni 1464. Han ska ha drivit en hård skattepolitik som drabbade allmänheten hårt. 1463 pålade han en extraskatt för bönderna i Uppland och for sedan på en resa till Finland. De uppländska bönderna klagade på extraskatten till ärkebiskop Jöns Bengtsson (Oxenstierna) som lät dem slippa betala. För detta lät Kristian fängsla Jöns som fördes till Danmark. Jöns kusin, biskop Kettil Karlsson (Vasa) försökte få Kristian att ställa Jöns inför en laglig domstol men när det inte lyckades gjorde Kettil i januari 1464 uppror tillsammans med flera av sina släktingar samt bondebefolkningen i Mälardalen vilket ledde till slaget vid Haraker i Västmanland den 17 april 1464. Segrande ur striden gick Kettil och svenskarna, medan Kristian förlorade cirka 12 000 man.
Slaget vid Brunkeberg
I maj 1470 dog Karl Knutsson (Bonde) och Sten Sture d.ä. utsågs som riksföreståndare. Kristian försökte nu bli erkänd som svensk kung igen och inledde förhandlingar med rådet om att få komma tillbaka som svensk regent. När förhandlingarna inte ledde någonvart seglade Kristian upp mot Stockholm med cirka 6 000 man. Sten Sture hade på sin sida en armé på 9 000 män. Slaget stod vid Brunkebergsåsen den 10 oktober 1471 och kallas för slaget vid Brunkeberg. Sten Sture gick segrande ur striden och Kristian, som blivit sårad, seglade hem till Danmark. Det var sista gången som han försökte återta makten i Sverige.
Äktenskap & barn
Den 26 oktober 1449 gifte Kristian (23) sig med Dorothea av Brandenburg (18). Bröllopet firades i Köpenhamn.
Kristian och Dorothea fick barnen:
1) Oluf (1450-1451) († 1 år)
2) Knud (1451-1455) († 4 år)
3) Johan (Hans) (1455-1513)
4) Margareta (1456-1486) (drottning av Skottland)
5) Fredrik (1471-1533)
Två av Kristians söner, Johan (Hans) och Fredrik blev regenter i Danmark-Norge och dottern Margareta gifte sig med Skottlands kung, Jakob III och blev på så sätt drottning i Skottland och mamma till Jakob IV.
Kristian (55) gick bort på Köpenhamns slott den 21 maj 1481 och begravdes i Roskilde domkyrka i Danmark.
| År | Händelse |
| 1448 | Fick anbud om Danska kronan (sept) |
| 1449 | Krönt till dansk kung i Köpenhamn (okt) |
| 1449 | Vald i södra Norge till regent (juni) |
| 1449 | Krönt i Trondheim, Norge (hösten) |
| 1450 | Övertog Norge från Karl Knutsson (Bonde) |
| 1457 | Vald till svensk kung i Stockholm (23 juni) |
| 1457 | Hyllad som svensk kung vid Mora sten (2 juli) |
| 1457 | Krönt till Svensk kung i Uppsala domkyrka (3 juli) |
| 1459 | Blev hertig av Slesvig och greve av Holstein |
| 1464 | Besegrad av Kettil Karlsson (Vasa) vid Haraker i Västmanland (17 apr) |
| 1471 | Blev besegrad vid slaget vid Brunkeberg |
Stöd historiesajten!
1434 Engelbrektsupproret bryter ut
1435 Engelbrektsson blir rikshövitsman
1438 Karl Knutsson blir riksföreståndare
1439 Erik av Pommern avsätts i Danmark
1442 Kristofers landslag stadfästs
1446 Lidköping får stadsprivilegier
1448 Karl Knutsson blir kung i Sverige
1455 Gutenbergs bibel börjar tryckas
1455-1485 Rosornas krig rasar i England
1456 Universitetet i Greifswald grundas
1457 Karl Knutsson avsätts som kung
1460 Universitetet i Basel grundas
1461 Franska kungen Karl VII dör
1462 Tumskruven nämns 1:a gången (sv)
1464 K Knutsson blir åter svensk kung
1465 Karl Knutsson avsäger sig kronan
1467 K Knutsson blir åter svensk kung
1471 Slaget vid Brunkeberg
1477 Uppsala universitet grundas
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Sverige och dess regenter under 1000 år (Lars O. Lagerqvist)
• Sveriges historia, koncentrerad uppslagsbok
• Sveriges regenter från forntid till nutid (Lars O. Lagerqvist)
Hemsidor:
» riksarkivet.se
» geni.com
» digitaltmuseum.se
Stöd historiesajten!