Carl Sparre
Levde: | 1723-1791 (67 år) |
Titel: | Friherre, ämbetsman, riksråd och överståthållare i Stockholm, generalmajor |
| Friherrliga ätten Sparre. Adlad 1647 |
Far: | Fredrik Henrik Sparre (1691-1764) |
Mor: | Virginia Christina Lilliehöök af Fårdala (1686-1726) |
Biografi
Carl Fredriksson Sparre föddes den 6 december 1723 i Stockholm som son till generallöjtnant Fredrik Henrik Sparre (32) och Virginia Christina Lilliehöök af Fårdala (37).
När han var sexton år fick han resa med Tessin till Frankrike såsom kavaljer och han anställdes kort därpå som kapten i fransk tjänst. Han kallades hem till Sverige för att deltaga i hattarnas ryska krig, där han deltog som adjutant och senare som överadjutant. 1745 gick han frivilligt in i preussiska armén under Fredrik den store, och deltog i dennes andra schlesiska fälttåg 1744-1745. Tjugofem år gammal (1748) befordrades han till major vid Älvsborgs regemente, och året därpå till överstelöjtnant. Trettiosju år gammal blev han överste i armén (1760).
(1724-1780)
Äktenskap & barn
14 december 1756 gifte Carl (33) sig med Ulrika Eleonora Strömfelt (32) och de fick sonen Johan Carl Fredrik som gick bort ung redan 1764.
Sparre deltog i Pommerska kriget 1757-1762. När freden inträtt fick han i uppdrag att föra den svenska hären hem till Sverige.
Landshövding
1762 utnämndes Sparre (39) till överste och chef för Jämtlands dragonregemente och året därpå till landshövding i Gävleborgs län. Som landshövding fick han mycket uträttat, tex. så ordnade han hemmansindelningen, fredade genom kloka författningar allmänningsskogarna från den förut vanliga inkräktningen, upprättade sockenmagasin och arbetshus, och under missväxtår fick han bland annat folket att ställa in brännvinsbränningen.
Överståthållare
1769 fick Sparre (46) generalmajors namn, heder och värdighet och 1773 fick han fullmakt att vara överståthållare i Stockholm. Under hans tid som överståthållare utfördes bland annat:
• Flera nya gator anlades
• Bron mellan Riddarholmen och Riddarhustorget uppfördes
• Gustav I:s staty restes
• Brunkeberg planerades och började byggas
• Operahuset, packhuset och slaktarhuset fullbordades
• Ett nytt sjukhus byggdes vid Danviken
• Fängelseinrättningarna förbättrades
Han var även ledamot i Vetenskapsakademien, Målareakademien, Bildhuggarakademien och blev 1783 kansler för Åbo akademien.
Sparre (67) gick bort den 28 juni 1791 i Stockholm och begravdes i Riddarholmskyrkan i Stockholm.
År | Titel/händelse (urval) |
1739 | Volontär vid Livgardet |
1739 | Auskultant i Svea hovrätt och i rådhus- o kämnärsrätterna i Stockholm |
1739 | Kavaljer i Carl Gustaf Tessins ambassad till Frankrike |
1741 | Kapten vid franskt regemente (det senare Royal Suédois) |
1741-1743 | Deltog i svensk-ryska kriget |
1742 | Sergeant vid Livgardet |
1742 | Adjutant hos general Charles Emil Lewenhaupt |
1743 | Överadjutant hos överste Gotthard Wilhelm Marcks von Würtemberg |
1743 | General hos Gustaf Friederich von Rosen |
1743 | Fänrik vid Livgardet |
1744 | Kaptenlöjtnant vid Södra skånska kavalleriregementet |
1745 | Ryttmästare vid Södra skånska kavalleriregementet |
1745 | Volontär i preussiska armén |
1746 | Kapten vid Royal Suédois |
1747 | Överstelöjtn i armén |
1748 | Major vid Älvsborgs regemente |
1749 | Överstelöjtn vid Älvsborgs regemente |
1751-1756 | Deltog i riksdagarna |
1757 | Major vid Livgardet |
1757 | Generalkvartermästare och generaladjutant i Pommern |
1757-1762 | Deltog i pommerska kriget |
1759 | Chef för krigskommissariatet i Pommern |
1760 | Överste i armén |
1761 | Överstelöjtn vid Livgardet |
1762 | Överste och chef för Jämtlands dragonregemente |
1765-1772 | Deltog i riksdagarna |
1763 | Landshövding i Österbottens län (tillträdde ej) (17 jan) |
1763 | Landshövding i Gävleborgs län (20 jan) |
1769-1770 | Ordförande i bankodeputationen |
1769 | Generalmajors namn, heder och värdighet |
1771 | Ledamot av direktionen för Frimurarebarnhuset |
1771-1772 | Ordförande i bankodeputationen |
1771-1772 | Ordförande i tulldeputationen |
1773 | Överståthållare i Stockholm |
Ledamot av politikommissionen | |
1774-1783 | Ledamot av beredningen till försvarsverkets förbättrande |
1774 | Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien (LVA) |
1774 | Laurentius Petri Sällskapet för svenskt gudstjänstliv (LPS) |
1775-1789 | Riksråd |
1776 | Hedersledamot av Kungliga Akademien för de fria konsterna (HedLFrKA) |
1778- | Fullmäktige i Generalassistanskontoret |
1778- | Ordförande i direktionen för Strömsholms kanal och slussverksbyggnad |
1780 | Ledamot av kommissionen angående fartygscerter (jan-maj) |
1781 | Ledamot av Fysiografiska sällskapet i Lund (LFS) |
1782 | Serafimerriddare |
1783 | Kansler för Åbo akademie (från 24 juli) |
1783- | Ledamot av uppfostringskommissionen |
1784- | Ledamot av kommissionen över Lappmarkens ecklesiastikverk |
1788-190 | Ledamot av utredningskommissionen |
1789- | Ledamot av Rikets ärenders allmänna beredning |
1726 Bönemöten i hemmen förbjuds
1730 Glasögonbågarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» riddarhuset.se
» geni.com