Anders Chydenius
Levde: | 1729-1803 (73 år) |
Titel: | Präst, riksdagsman och skriftställare |
Far: | Jakob Chydenius (1703-1766) |
Mor: | Hedvig Hornæus (1703-1754) |
Biografi
Anders Jakobsson Chydenius föddes i Sotkamo socken i Österbotten i Finland, (som då tillhörde Sverige) den 24 februari 1729 som son till kaplanen Jakob Chydenius (26) och Hedvig Hornæus (26).
Studier
Efter studier i Åbo och Uppsala akademi blev han filosofiekandidat i Åbo 1753. Samma år blev han även prästvigd och kaplan i Nedervetil, från vilken plats han 1770 förflyttades till Gamla Karleby som kyrkoherde, där han var till sin död.
Under sin studietid ägnade han sig mest åt naturvetenskapliga studier vilket kom till nytta då han beslutade sig för att i någon mån försöka avhjälpa den rådande läkarbristen. På sitt kaplanboställe inrättade han därför ett laboratorium där han tillverkade läkemedel, skrev recept, utförde operationer speciellt på ögonsjuka och uppfann även ett ögonvatten. Han använde sig också mycket av koppympningen (vaccination mot smittkoppor) som Edward Jenner funnit bot mot 1796.
Pastor & jordbrukare
Därutöver visade han sig vara en både energisk pastor och jordbrukare. Sina lediga stunder använde han till nationalekonomiska studier, främst Nordencrantz och de franska fysiokraternas skrifter. Själv kom han ut med skrifterna 'Om bästa sättet att uppodla mosslupna ängar' år 1763 och 'Om kärrors förbättring' 1764 och för dessa fick han en medalj av vetenskapsakademien.
Chydenius gav även ut en skrift där han gav uttryck för sin mening om att alla författningar som hämmade arbetets frihet borde avskaffas. 1765 kom skriften 'Källan till rikets vanmakt' där han gick till angrepp på 1724 års plakat som förbjöd främmande nationers fartyg att till Sverige frakta andra än sitt eget lands produkter. Dessa skrifter gjorde att han blev uppmärksammad och till riksdagen 1765-1766 valdes han av Österbottens präster till sitt ombud. Hans verksamhet under riksdagen gjorde honom känd och ryktbar över hela Sverige.
Äktenskap
År 1755 gifte Chydenius (26) sig med Beata Magdalena Mellberg (20) men de fick inga barn.
En av Chydenius viktigaste skrifter är 'Den nationale winsten' som kom år 1765 och som avhandlar ekonomisk liberalism och den sociala effekten.
Censuren
Det var också Chydenius som lyckades driva igenom förslaget om att avskaffa censuren. Innan lagen hann träda ikraft stoppades emellertid hans egen skrift 'Rikets hjälp genom en Naturlig Finance-system' som kom ut 1766. Där belyste han de skadliga åtgärder för återförande av bankosedlarnas värde till sitt nominella belopp som föreslagits av sekreta utskottet. På grund av denna skrift kallades han till ett förhör vid sekreta utskottet som under förevändning att skydda honom mot strängare straff tog ifrån honom behörigheten att vara riksdagsman för pågående och närmast följande riksdag. Trots detta valdes han återigen av Österbottens kaplaner som fullmäktig vid 1769 års riksdag, men deras valrätt underkändes och han fick resa hem igen.
Fyrtionio år gammal (1778) gav han ut 'Tankar om Husbönders och Tienstehions naturliga rätt' där hans åsikt var att stadgan som band tjänarna till årstjänster och viss lön borde upphävas. Vid följande årets riksdag (1779) var han i främsta ledet för religionsfrihetens vänner till vars förmån han lämnade in en skrivelse som Gustav III först läste och sedan sa: "Nog är jag dock något dristig, men jag hade aldrig vågat, det Chydenius vågade". Denna skrivelse godkändes emellertid av stånden och kom sedan att ligga till grund för Gustav III:s förordning år 1781 om utvidgad religionsfrihet.
Även vid riksdagen i Gävle 1792 representerade han Österbottens kyrkoherdar men kom för sent fram för att hinna delta i överläggningarna. Som politisk skriftställare är Chydenius en av de märkligaste snillen Sverige och Finland har haft. För övrigt är han avbildad på Finlands 1000 marksedel.
Chydenius (73) gick bort den 1 februari 1803.
År | Titel/händelse (urval) |
~ | Fick undervisning i hemmet i Kuusamo i två år |
~ | Gick på Uleåborgs trivialskola i två år |
1744-1745 | Fick privat undervisning av rektorn i Torneå Johan Wigelius |
1745 | Student i Åbo (feb) |
1748 | Innehade tjänst hos hovrättsrådinnan B. Ch. Malm å Vijk i Kimito socken (sommaren) |
1750 | Student i Uppsala (okt) |
1751 | Disponent i Uppsala (juni) |
1753 | På nytt student i Åbo (vt) |
1753 | Filosofie kandidat i Åbo |
1753 | Prästvigd (mars) |
1753 | Predikant i Nedervetil (mars) |
1753 | Disputerade i Åbo (maj) |
1754 | Filosofie magister i Åbo (juli) |
1763&1764 | Fick Vetenskapsakademiens silvérjeton |
1760 | Kaplan i Nedervetil |
Riksdagsman | |
1765-1766 | Ledamot av stora deputationen och dess tryckfrihetsutskott, av bevillningsdeputationen, fiskerideputationen och av allmänna besvärsdeputationen |
1770 | Ledamot av sällskap Aurora |
1770-1770 | Kyrkoherde i Gamla Karleby |
Riksdagsman | |
1778-1779 | Ledamot av prästeståndets utskott om tjänstehjonsförhållandena |
1779 | Teologie doktor i Uppsala |
1779 | Prost |
1781 | Kontraktsprost |
1782&1784 | Fick pris av Teologiska sällskapet i Uppsala |
1784 | Ledamot av Patriotiska sällskapet |
Riksdagsman | |
1792 | Ledamot av kommitterade för lantbrukets upphjälpande i Österbottens län |
1797 | Ledamot av Finska hushållningssällskapet |
1800 | Ledamot av Kungliga Nordstjärneorden (LNO) |
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör
1751 Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
1794 Kaffe förbjuds i Sverige igen
1796 Smittkopporsvaccin uppfinns
1796 Kaffeförbudet från 1794 hävs
1799 Kaffeförbud i Sverige återigen
1801 Tiggeri straffas med ris & spinnhus
1802 Kaffeförbudet från 1799 hävs
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
Hemsidor:
» riksarkivet.se