Nils Ericson
Levde: | 1802-1870 (68 år) |
Titel: | Sluss, kanal- och järnvägsingenjör, friherre |
| Adliga och friherrliga ätten Ericson. Adlad 1854, friherrlig 1860 |
Far: | Olof Ericsson (1778-1818) |
Mor: | Brita Sofia Yngström (1778-1853) |
Biografi
Nils Ericsson (senare Ericson) föddes den 31 januari 1802 vid Långbanshyttan i Värmland som son till gruvfogden Olof Ericsson (24) och Brita Sofia Yngström (24). Han var äldre bror till John Ericsson.
Nivellör
Vid fjorton års ålder (1816) blev Nils antagen som ingenjörselev vid byggandet av Göta kanal där han snart blev upptäckt av Göta kanals grundare och ledare greven Baltzar von Platen som 1820 befordrade honom till nivellör. En nivellörs arbete är att mäta den relativa höjdskillnaden mellan två eller flera punkter i landskapet.
Kanalbyggare
Han blev underlöjtnant vid ingenjörskåren 1823 och året efter utnämndes han till arbetschef vid kanalarbetena som efter fyra år utsträcktes till hela linjen mellan Asplången och Östersjön. 1828 blev han löjtnant i armén och två år senare kapten vid flottans mekaniska kår och utsågs samma år till övermekanikus vid gamla Trollhätte kanalverk samt till chef för västra väg- och vattenbyggnadsdistriktet. Åren 1831-1839 slutfördes under hans ledning kanalen vid Ström och Stallbacka, Säffle kanal vid Byälven samt kanalerna vid Karlstad och Albrektssund.
England
År 1832 gjorde han på egen bekostnad en resa till England för att utöka sina kunskaper i väg- och vattenbyggnadskonsten. Samtidigt passade han på att besöka sin bror John, som då satt i fängelse där.
Väl hemma igen befordrades han till major vid flottans mekaniska kår och började planera för en ombyggnad av gamla Trollhätte kanal och en ny slussled förbi de stora Trollhättefallen. Detta stora projekt som började 1838, var klart på sex år, och den nya kanalen kunde öppnas för allmänheten den 4 juli 1844.
Överstlöjtnant
Han blev 1842 överstlöjtnant. Hans nästa stora byggnadsverk var ombyggnaden av slussen i Stockholm mellan Mälaren och Saltsjön, som var klart 1850. Efter det gjorde han upp planer för Skeppsbrokajen i Stockholm.
Adlad 1854
Han blev befordrad till överste år 1850 och när Karl XIV Johans staty avtäcktes 1854 på Skeppsbron, upphöjdes han i adligt stånd med namnet Ericson. Han strök alltså bara ett "S" i sitt efternamn.
Projekt i Finland
Under åren 1849-1855, utförde han ett annat storverk, nu i Finland, där han förenade sjön Saimen med finska viken. Alla sina projekt genomförde han alltid på mycket kortare tid än vad som hade räknats ut och för mycket mindre pengar, vilket gjorde att han blev högt uppskattad.
Statens järnvägar
Därför fick han på våren 1855 påbörja ett nytt arbetet, att bygga statens järnvägar, vilket han även det klarade galant. Så i november 1862 invigdes den nära fyrtiotre mil långa bansträckan som förenar Stockholm med Göteborg där den första bandelen Göteborg-Jonsered och Malmö-Lund öppnades redan den 1 december 1856. Av södra stambanan var Malmö-Älmhult färdig 1862, och då han, som vid Karl XV:s kröning 1860 ärats med friherrlig värdighet, lämnade chefskapet för statens järnvägsbyggnader med en årlig livstidspension på 15 000 kronor. Efter pensioneringen hjälpte han sin son med att fullborda Dalslands kanal.
År | Titel/händelse (urval) |
1811 | Elev vid Göta kanalbolags ritkontor i Forsvik |
1811 | Byggnadselev vid kanalbyggnadskontoret i Tåtorp |
1818 | Nivellör vid nämnda kanalbygge |
1823 | Underlöjtnant vid Ingenjörkårens fortifikationsbrigad |
Chef för Jäverstads arbetsstation | |
1828 | Löjtnant i armén |
1830-1866 | Mekanikus vid Trollhätte slussverk |
1830 | Kapten vid Flottans mekaniska kår och chef för västra kanaldistriktet |
1831 | Ledamot av Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg (LVVS) |
1832 | Major |
1838-1844 | Ledde utförandet av Trollhätte nya slussled |
1841 | Riddare av Vasaorden (RVO) |
1842 | Överstelöjtnant |
1843 | Chef för östra väg- och vattenbyggnadsdistriktet |
1844 | Riddare av Nordstjärneorden (RNO) |
1844 | Ledamot av Krigsvetenskapsakademien (LKrVa) |
1845 | Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien (LVA) |
1846-1850 | Övermekanikus vid anlägningen av nya slussen mellan Saltsjön och Mälaren i Stockholm |
1847-1854 | Överdirektör för kanalarbetet mellan sjön Saima (Saimen) i Finland och Finska viken |
1850 | Överste i flottans mekaniska kår |
1850 | Kommendör (Vasaorden) (KVO) |
1854 | Adlad |
1855 | Hedersledamot av Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg |
1855 | Chef för Statens järnvägsbyggnader |
1858 | Kommendör med Stora Korset (Vasaorden) (KmstkVO) |
1859 | Hedersledamot av Vetenskapsakademien (HedLVS) |
1860 | Friherre |
1869 | Hedersledamot av Lantbruksakademien (HedLLA) |
Äktenskap & barn
År 1833 gifte sig Nils (31) med grevedottern Vendla Vilhelmina von Schwerin (21) och de fick barnen:
1) John Filip 1834-1895
2) Hedda Gustava 1836-1896
3) Nils Verner 1838-1900
4) Carl Vilhelm 1840-1928
5) Ebba Wilhelmina 1842-1852
Nils (68) gick bort den 8 september 1870 och begravdes på Norra begravningsplatsen i Stockholm. En staty av honom restes nära centralstationen i Stockholm 1893.
1811 Soldatutskrivningsuppror i Skåne
1813-1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fred i Kiel
1817 Kaffeförbud införs för 5:e gången
1818 Karl XIII dör
1818 Karl XIV Johan blir kung
1822 358 hus i Norrköping brinner ner
1822 Kaffeförbudet från 1817 hävs
1824 Stockholms dagblad grundas
1827 Brand förstör största delen av Åbo 1830 Hierta grundar Aftonbladet
1831 Första hästkapplöpningen i Sverige
1832 Dödsstraffet hängning avskaffas
1834 Första mekaniska bomullsväveriet
1834 Koleran dödar 12 500 i Göteborg
1836 Triumfbågen i Paris färdigbyggd
1838 Demonstrationer mot judar (Sthlm)
1841 Spö- och risstraff isf böter avskaffas
1841 Stockstraffet avskaffas
1842 Obligatorisk skolgång införs
1844 Karl XIV Johan dör
1844 Oscar I blir ny kung
1844 Säkerhetständstickan uppfinns
1845 Förbudet mot kusingifte upphävs
1846 Skråväsendet avskaffas
1850 Dagens svenska polis grundläggs
1853 1:a svenska telegraflinjen öppnas
1855 Offentliga spö/risstraff avskaffas
1856 Sveriges första järnväg öppnas
1859 Oscar I dör Karl XV blir kung
1862 Stockholm-Göteborg järnväg invigs
1865 Svenska röda korset bildas
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
Hemsida:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» bild