Lennart Torstenson
Levde: | 1603-1651 (47 år) |
Titel: | Fältmarskalk 1641, generalguvernör, friherre, greve, rikstygmästare |
| Grevliga ätten Torstenson. Grevlig 1647. Utdöd 1727 |
Far: | Torsten Lennartsson (1561-1631) |
Mor: | Märta Posse (-1627) |
Biografi
Lennart Torstenson föddes den 17 augusti 1603 på godset Forstena i Västergötland som son till ståthållaren på Älvsborgs slott, Torsten Lennartsson (42) och hans hustru Märta Posse.
Från kammarpage till överste
Lennarts föräldrar drevs i landsflykt av Karl IX och han uppfostrades hos sin farmor, Margareta Ekeblad. När hon dog 1616 kom han till riksdrotsen Bo Ribbing och vid femton års ålder blev han kammarpage hos Gustav II Adolf. Kungen tog med honom på fälttåg till Livland där han bland annat var med om Rigas erövring 1621. 1624 blev han fänrik, 1626 kapten, 1626-1629 deltog han i det preussiska fälttågen, och under denna tiden blev han 1627 överstelöjtnant och 1629 överste.
Tillfångatogs
1632 blev Lennart (29) general vid artilleriet och deltog som detta vid slaget vid Nürnberg där han tillfångatogs och tillbringade en tid i ett fuktigt fängelse i Ingolstadt. Där drog han på sig gikt (reumatism) och 'stenplågor' (njursten) vilket förpestade resten av hans liv.
Följde kungens lik
Efter att Gustav II Adolf stupat vid Lützen 1632 följde Lennart kungens lik hem till Sverige. 1634 utnämndes han till rikstygmästare. Tillsammans med Jacob De la Gardie och Johan Banér deltog han i kriget i Preussen.
Fältmarskalk & guvernör
1640 begärde Lennart (37) tjänstledigt på grund av sjukdom och vid hemkomsten 1641 utnämndes han till riksråd. Redan samma år övertalades han, trots sin sjukdom, att återvända till kriget och ta över efter Johan Banér som avlidit. Som tack fick han den 31 augusti 1641 titeln fältmarskalk och guvernör över Pommern. Han vann efter detta flera slag, bland annat i Schlesien, Sachsen och Mähren, och erövrade nästan alla Danmarks besittningar på fastlandet. Han vann en lysande seger vid Jankowitz 1645.
Friherre & greve
I december 1645 lämnade Lennart posten som överbefälhavare och åkte hem till Sverige. Av drottning Kristina blev han den 5 februari 1647 utnämnd till friherre och greve med Virestad (i Småland) som friherreskap, och Ortala (i Roslagen) till grevskap. 1648 blev han dessutom generalguvernör över Västergötland, Halland, Värmland och Dalarna.
Äktenskap & barn
Den 8 december 1633 gifte Lennart sig i Stockholm med friherrinnan Beata De la Gardie och de fick barnen:
1) Gustaf Adolf (1634-1653) († 19 år)
2) Märta Elisabet (1639-1642) († 3 år)
3) Anders (1641-1686)
4) Johan Gabriel (1642-1642) († 1 dag)
5) Margareta Catharina (1643-1652) († 9 år)
Lennart (47) gick bort i Stockholm den 7 april 1651 och begravdes i Riddarholmskyrkan i Stockholm.
År | Titel/händelse (urval) |
1618 | Kammardräng (page) hos konung Gustaf II Adolf |
1623 | Utländsk resa |
1624-1626 | Fänrik vid livgardet |
1626 | Kaptenlöjtnant vid livgardet |
1627 | Överstelöjtnant för fyra kompanier soldater |
1629 | Överste för Hälsinge regemente |
1630-1632 | Överste för artilleriet |
1632-1641 | General av artilleriet |
1634 | Rikstygmästare |
1641-1651 | Riksråd (apr) |
Generalguvernör över Pommern (aug) | |
1641-1651 | Fältmarskalk |
1646 | Lämnade befälet över armén (maj) |
1647-1651 | Friherre med Virestads socken i Småland till friherreskap |
1647-1651 | Greve till Ortala gård med Väddö, Häverö, Bro, Vätö, Frötuna och Länna socken Stockholms län, Norrtälje stad och Lyhundra härad |
1648-1651 | Generalguvernör i Västergötland, Dalsland, Värmland & Halland |
1611 Karl IX dör
1611 Gustaf II Adolf blir kung
1611-1613 Kalmarkriget
1614 Svea Hovrätt inrättas i Stockholm
1619 Halmstads slott är färdigbyggt
1621 Luleå, Piteå och Sundsvall grundas
1623 Västerås gymnasium grundas
1624 De första mynten i koppar präglas
1628 Regalskeppet Vasa sjunker
1630 Sverige går med i Trettioåriga kriget
1632 Gustav II Adolf stupar vid Lützen
1636 Svenska postverket grundas
1638 Nya Sverige grundas i Nordamerika
1643-1645 Torstenssons krig
1645 Freden i Brömsebro
1649 Svenska Afrikanska kompaniet bildas
1650 90 % av svenskarna bor på landet
1650 Påbud på kyrkobesök på söndagar
• Sveriges fältmarskalker (Rosander)
• Svenska slagfält (Ericson, Hårdstedt, Iko, Sjöblom, Åselius)
• Svenska krig 1521-1814 (Sundberg)
Hemsidor:
» biografi
» stora bilden
» adelsvapen.com