Jacob Magnus Sprengtporten

Titel:
Generallöjtnant och friherre
Adel/ätt:
Friherrliga ätten Sprengtporten nr 275. Friherrlig 1766, introd. 1776. Utdöd 1875
Levde:
1727 - 1786 (58 år)
Jacob Magnus Sprengtporten - målad av Carl Fredrich Brander

Historia:

Jacob Magnus Sprengtporten föddes år 1727 i Nylands län i Finland (som då tillhörde Sverige) som son till major Magnus Vilhelm Sprengtporten och Anna Margareta Amnorin. Jacob var halvbror till Göran Magnus Sprengtporten.

Namnet Sprengtporten sägs de ha fått av sin farfar som hette Wolmar Rolandt som var en tysk-baltisk adelsman. Han hade under stormaktstiden kommit i svensk krigstjänst, och vid en svensk stormning på egen hand lyckats spränga en stadsport och för detta blev han adlad Sprengtporten.

Han blev kapten vid fortifikationen år 1755, och utbildade sig ytterligare under Augustin Ehrensvärds ledning vid Sveaborgs fästningsbygge.

Trettio år gammal (1757) gick han ut pommerska kriget och tjänstgjorde där som adjutant till 1759 då han utnämndes till major i armén. På grund av sitt tappra uppförande vid flera tillfällen befordrades han 1761 till överstlöjtnant.

Sedan han 1766 fått friherrediplom, flyttades han 1768 som överstlöjtnant till Livdragonerna, varefter han 1769 blev överste för Nylands och Tavastehus läns dragoner samt för en beriden skvadron. 1766 blev han medlem av fästningskommissionen för Finland, där han författade ett betänkande om denna landsdels försvar, som av kommissionen gjordes till dess eget och som av regeringen godkändes 1769.

Han hjälpte Gustav III - tillsammans med Johan Christopher Toll, med revolutionen 1772, genom att låta sina trupper göra uppror. Tanken var att finländska trupper skulle skeppas över till Stockholm och ta över staden från riksdagen, men överskeppningen dröjde så länge, på grund av dåligt väder, så kungen vågade inte vänta, utan ledde då själv sina trupper och snart var huvudstaden i hans hand.

Efter detta blev han rikligt befordrad, han blev generallöjtnant för livgardet, för att tjänstgöra som kungens livvakt. Efter Ehrensvärds död fick han också uppdraget att leda fästningsarbetena i Finland. Han införde dock så många nya regler att det väckte motstånd hos officerarna, och även hos kungen. Han blev då så arg, och med sitt häftiga humör, begärde han avsked, vilket kungen efter några lama försök att avböja, beviljade honom, med en årlig pension på 30.000 daler silvermynt.

Sina sista år levde han på Biskopsudden i Stockholm, där han dog den 2 april 1786, 58 år gammal.

Inlagd 2004-10-17 | Uppdaterad 2017-10-25
Händelser under Jacob Magnus:s livstid
1730  Glasögonbågarna uppfinns.
1731  Ostindiska kompaniet bildas.
1734  Ny lag avskaffar stympning som straff.
1734  Obligatorisk bouppteckning blir lag i Sverige.
1740  Carl Michael Bellman föds i Stockholm.
1741-1743  Hattarnas ryska krig.
1743  Stora daldansen utspelar sig.
1749  Sverige får en modern befolkningsstatistik.
1751  Kung Fredrik I dör. Adolf Fredrik blir kung.
1753  Den gregorianska kalendern införs.
1756  Wolfgang Amadeus Mozart föds i Österrike.
1757  Storskifte införs i Sverige.
1757  Kaffeförbud införs i landet.
1757-1762  Pommerska kriget.
1760  Sverige har 1 miljon 925 tusen invånare.
1765  Mösspartiet tar makten i Sverige.
1767  Sverige har 2 009 696 invånare.
1769  Kaffeförbudet från 1757 hävs.
1770  Ludwig van Beethoven föds i Bonn.
1771  Adolf Fredrik dör. Gustav III blir kung.
1772  Gustav III:s statskupp.
1778  Kvinnor får vara anonyma i fb vid födsel av oä barn.
1779  Sverige förbjuder häxjakt.
1782  Förbudet mot judisk invandring hävs.
1784  Kolonin Saint Barthélemy grundas.

Källor
Böcker:
Svenska män och kvinnor - Sibylla-Tjällgren (Bonniers förlag 1954) sid. 155

Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
- Nedre porträttet målat av Gustaf Lundberg