Jacob Magnus Sprengtporten

Levde: 1727-1786 (58 r)
Titel: Generalljtnant och friherre
Adel/ätt: Friherrliga tten Sprengtporten. Friherrlig 1766. Utdd 1875
Far: Magnus Vilhelm Sprengtporten (1685-1744)
Mor: Anna Margareta Amnorin (-1728)

Jacob Magnus Sprengtporten - mlad av Carl Fredrich Brander

Biografi
Jacob Magnus Sprengtporten fddes troligen den 10 november 1727 i Nylands ln i Finland (som d tillhrde Sverige) som son till major Magnus Vilhelm Sprengtporten (42) och Anna Margareta Amnorin. Jacob var halvbror till Gran Magnus Sprengtporten. ven fdelsedatum 11 december 1721 frekommer i vissa kllor.

Sprngde porten
Namnet Sprengtporten sgs de ha ftt av sin farfar som hette Wolmar Rolandt som var en tysk-baltisk adelsman. Han hade under stormaktstiden kommit i svensk krigstjnst och vid en svensk stormning p egen hand lyckats sprnga en stadsport och fr detta blev han adlad Sprengtporten.

Han blev kapten vid fortifikationen r 1755 och utbildade sig ytterligare under Augustin Ehrensvrds ledning vid Sveaborgs fstningsbygge.

Pommerska kriget
Trettio r gammal (1757) gick han ut pommerska kriget och tjnstgjorde dr som adjutant till 1759 d han utnmndes till major i armn. P grund av sitt tappra uppfrande vid flera tillfllen befordrades han 1761 till verstljtnant.

verste
Sedan Sprengtporten 1766 blivit friherre flyttades han 1768 som verstljtnant till Livdragonerna varefter han 1769 blev verste fr Nylands och Tavastehus lns dragoner samt fr en beriden skvadron. 1766 blev han medlem av fstningskommissionen fr Finland, dr han frfattade ett betnkande om denna landsdels frsvar som av kommissionen gjordes till dess eget och som av regeringen godkndes 1769.

Revolution
Tillsammans med Johan Christopher Toll hjlpte Sprengtporten Gustav III med revolutionen 1772 genom att lta sina trupper gra uppror. Tanken var att finlndska trupper skulle skeppas ver till Stockholm och ta ver staden frn riksdagen men verskeppningen drjde s lnge p grund av dligt vder s kungen vgade inte vnta utan ledde d sjlv sina trupper och snart var huvudstaden i hans hand.

Generalljtnant
Efter detta blev han rikligt befordrad, han blev generalljtnant fr livgardet fr att tjnstgra som kungens livvakt. Efter Ehrensvrds dd fick han ocks uppdraget att leda fstningsarbetena i Finland. Han infrde dock s mnga nya regler att det vckte motstnd hos officerarna och ven hos kungen. Han blev d s arg och med sitt hftiga humr begrde han avsked vilket kungen efter ngra lama frsk att avbja beviljade honom. Han fick dock en rlig pension p 30 000 daler silvermynt.

Sina sista r levde Sprengtporten (58) p Biskopsudden i Stockholm dr han gick bort den 2 april 1786 och begravdes i Riddarholmskyrkan i Stockholm.

r Titel/hndelse (urval)
1739 Volontr vid Fortifikationen
1743 Underofficer vid Livgardet
1744 Korpral vid Nylands dragonregemente
1746-1751 Frare vid Livgardet
1747 Tjnstgjorde vid fstningsverken vid Tavastehus
1748-1750 Tjnstgjorde vid fstningsverken p Helsingfors
1750 Fortifikationsofficer vid kungens resa till Finland
1750-1756 Tjnstgjorde vid kungens srskilda fortifikationskontor
1751 Informationsadjutant vid Livgardet
1751-1752 Deltog i riksdagarna
1753 Fnrik vid Livgardet
1755 Bitrdande ingenjrkapten vid Fortifikationen
1755 Ordinarie ingenjrkapten vid Fortifikationen
1757-1762 Ingenjrkapten vid Livgardet
1757 veradjutant hos generalljtnant Axel von Fersen
1757-1762 Deltog i pommerska kriget
1759 Major i armn
1761-1762 Chef fr Sprengtportens frikr
1761 versteljtnant i armn
1762 versteljtnant vid Gula husarregementet
1765-1766 Ledamot av land- o sjmilitrdeputationen
1766-1767 Ledamot av kommitt angende fstningsverken i Finland (apr-nov)
1766 Friherre (nov)
1767 versteljtnant vid Livdragonregementet
1769-1772 verste fr Nylands och Tavastehus lns dragonregemente samt Karelska skvadronen
1771-1772 Deltog i riksdagarna
1770 Chef fr Finska ltta dragonkren
1772 Generalljtnant (sept)
1772-1774 verste fr Livgardet och Ltta dragonerna av Livgardet
1778 Serafimerriddare

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-10-17 | Uppdaterad 2021-01-06
Samtida händelser 1727 - 1786
1730 Glasgonbgarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman fds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik infrs
1751 Fredrik I dr, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern infrs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte infrs i Sverige
1757 Kaffefrbud infrs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pgr
1760 Sverige har 1 925 000 invnare
1765 Msspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invnare
1769 Kaffefrbudet frn 1757 hvs
1771 Adolf Fredrik dr
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsfrordning skrivs
1779 Sverige frbjuder hxjakt
1784 Kolonin Saint Barthlemy grundas

Källor
dela sidan
Bcker:
• Svenska mn och kvinnor (Bonniers frlag)

Hemsidor:
riksarkivet.se
adelsvapen.com

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon