Jacob Magnus Sprengtporten

Levde: 1727-1786 (58 år)
Titel: Generallöjtnant och friherre
Adel/ätt: Friherrliga ätten Sprengtporten. Friherrlig 1766. Utdöd 1875
Far: Magnus Vilhelm Sprengtporten (1685-1744)
Mor: Anna Margareta Amnorin (-1728)

Jacob Magnus Sprengtporten - målad av Carl Fredrich Brander

Biografi
Jacob Magnus Sprengtporten föddes troligen den 10 november 1727 i Nylands län i Finland (som då tillhörde Sverige) som son till major Magnus Vilhelm Sprengtporten (42) och Anna Margareta Amnorin. Jacob var halvbror till Göran Magnus Sprengtporten. Även födelsedatum 11 december 1721 förekommer i vissa källor.

Namnet Sprengtporten sägs de ha fått av sin farfar som hette Wolmar Rolandt som var en tysk-baltisk adelsman. Han hade under stormaktstiden kommit i svensk krigstjänst, och vid en svensk stormning på egen hand lyckats spränga en stadsport och för detta blev han adlad Sprengtporten.

Han blev kapten vid fortifikationen år 1755, och utbildade sig ytterligare under Augustin Ehrensvärds ledning vid Sveaborgs fästningsbygge.

Trettio år gammal (1757) gick han ut pommerska kriget och tjänstgjorde där som adjutant till 1759 då han utnämndes till major i armén. På grund av sitt tappra uppförande vid flera tillfällen befordrades han 1761 till överstlöjtnant.

Sedan han 1766 fått friherrediplom, flyttades han 1768 som överstlöjtnant till Livdragonerna, varefter han 1769 blev överste för Nylands och Tavastehus läns dragoner samt för en beriden skvadron. 1766 blev han medlem av fästningskommissionen för Finland, där han författade ett betänkande om denna landsdels försvar, som av kommissionen gjordes till dess eget och som av regeringen godkändes 1769.

Han hjälpte Gustav III - tillsammans med Johan Christopher Toll, med revolutionen 1772, genom att låta sina trupper göra uppror. Tanken var att finländska trupper skulle skeppas över till Stockholm och ta över staden från riksdagen, men överskeppningen dröjde så länge, på grund av dåligt väder, så kungen vågade inte vänta, utan ledde då själv sina trupper och snart var huvudstaden i hans hand.

Efter detta blev han rikligt befordrad, han blev generallöjtnant för livgardet, för att tjänstgöra som kungens livvakt. Efter Ehrensvärds död fick han också uppdraget att leda fästningsarbetena i Finland. Han införde dock så många nya regler att det väckte motstånd hos officerarna, och även hos kungen. Han blev då så arg, och med sitt häftiga humör, begärde han avsked, vilket kungen efter några lama försök att avböja, beviljade honom, med en årlig pension på 30.000 daler silvermynt.

Sina sista år levde Sprengtporten på Biskopsudden i Stockholm, där han dog den 2 april 1786, 58 år gammal.

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-10-17 | Uppdaterad 2019-09-11
Samtida händelser 1727 - 1786
1730 Glasögonbågarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas

Källor
dela sidan
Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)

Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com

Mer historia


swishikon Stöd historiesajten! swishikon