Göran Magnus Sprengtporten
| Levde: | 1740-1819 (78 år) |
| Titel: | Rysk general, ambassadör i Paris, konspiratör - en av Anjalamännen |
| | Adliga ätten Sprengtport. Adlad 1651. Utdöd 1819 |
| Far: | Magnus Vilhelm Sprengtporten (1685-1744) |
| Mor: | Elsa Catharina Ulfsparre af Broxvik (ca 1703-1782) |
Biografi
Göran (Georg) Magnus Sprengtporten föddes den 16 december 1740 som son till Magnus Vilhelm Sprengtporten (55) och Elsa Catharina Ulfsparre af Broxvik (ca 37). Han var halvbror till Jacob Magnus Sprengtporten.
Namnet Sprengtporten sägs de ha fått av sin farfar som hette Wolmar Rolandt som var en tysk-baltisk adelsman. Han hade under stormaktstiden kommit i svensk krigstjänst, och vid en svensk stormning på egen hand lyckats spränga en stadsport och för detta blev han adlad Sprengtporten.
Pommerska kriget
Efter avslutade studier började Sprengtporten 1752 kadettskolan i Stockholm. 1756 blev han konduktör vid fortifikationen och året därpå tjänstgjorde han under Augustin Ehrensvärd i Pommerska kriget 1757 - 1762 (en del av "sjuårskriget) där han visade stor duglighet och utnämndes därför 1760 till stabsadjutant och följande år till kapten i armén samt kapten vid Sprengtportenska regementet, där han 1770 befordrades till sekundmajor.
Överstelöjtnant
Sprengtporten var en ivrig hattmedlem. Vid riksdagen 1771-1772 kämpade han för adelns privilegier och stöttade sin bror Jacob Magnus i statskuppens genomförande. Belöningen för detta blev att han 1772 blev befordrad till överstelöjtnant och 1775 chef för Savolaks infanteriregemente, Savolaks fältjägare samt Kymenegårds och Rautalambi bataljoner. Emellertid blev han ovän med sin bror, eftersom han ansåg att han skulle tillägnas en större ära för statskuppen än vad som blev gjort.
Stred mot Sverige
Senare blev han också fiende till Gustav III och började arbeta för Finlands frigörelse från Sverige. Han stred mot Sverige i den ryska armén i kriget som pågick 1788-1790. Han avancerade till rysk general och även ambassadör i Paris. Han var även rysk generalguvernör i Finland 1808-1809. De sista åren tillbringade Sprengtporten dels vid sitt gods Hietala i närheten av Viborg, dels i St. Petersburg. År 1812 skrev Sprengtporten ett utlåtande om en egen finsk militär.
Äktenskap 1 & barn
10 juni 1764 gifte sig Sprengtporten (24) sig i Nastola, Tavastehus län med Anna Elisabet Glansenstierna (18) och de fick sonen:
1) Magnus Vilhelm (1772-1801)
Äktenskap 2
3 januari 1789 gifte Sprengtporten (49) sig i Mitau (Jelgava, Lettland) med den holländska grevinnan Anna Charlotta d'Aumale (51)
Äktenskap 3
Sprengtportens tredje äktenskap var med ryska grevinnan Warwara Nicolajewna Samytsky.
Sprengtporten (78) gick bort i Sankt Petersburg den 1 oktober 1819 och begravdes vid en protestantisk kyrkogård utanför Sankt Petersburg.
| År | Titel/händelse (urval) |
| 1752 | Kadett vid K kadettkåren |
| 1756 | Konduktör vid Fortifikationen |
| 1757 | Löjtnant vid Fortifikationen |
| 1757 | Fänrik vid Nylands infanteriregemente |
| 1757 | Stabsadjutant hos generallöjtn Augustin Ehrensvärd |
| 1760 | Stabsadjutant hos generallöjtn Axel Fersen |
| 1761 | Kapten i armén |
| 1764 | Stabskapten vid överste Johan Wilhelm Sprengtportens tyska värvade regemente |
| 1769-1770 | Deltog i riksdagarna |
| 1770 | Sekundmajor vid Finska lätta dragonkåren |
| 1772 | Överstelöjtnant i armén |
| 1775-1779 | Överste för Savolax infanteriregemente och chef för Savolaxbrigaden |
| 1779-1781 | Vistades i Paris |
| 1780 | Avsked ur svensk tjänst |
| 1785 | Överste för frikår i holländsk tjänst |
| 1786 | Deltog i riksdagen |
| 1786 | Rysk generalmajor och rysk verklig kammarherre |
| 1788-1789 | Underbefälhavare i den ryska krigsexpeditionen i Finland |
| 1790 | Dömd i sin frånvaro för landsförräderi av Åbo hovrätt (9 feb) |
| 1793 | Rysk friherre och generallöjtnant |
| Vistades i Töplitz, Böhmen | |
| 1800 | Chef för ryska musketörregementet |
| 1800-1801 | Rysk ambassadör i Paris |
| 1801 | Rysk general |
| 1802-1804 | Förordnad att inspektera Rysslands södra gräns |
| 1808 | Diplomatisk rådgivare åt ryska armén i Finland |
| 1808-1809 | Rysk generalguvernör i Finland (dec-juni) |
| 1809 | Finsk greve (ej introducerad) |
Stöd historiesajten!
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
1794 Kaffe förbjuds i Sverige igen
1796 Smittkopporsvaccin uppfinns
1796 Kaffeförbudet från 1794 hävs
1799 Kaffeförbud i Sverige återigen
1801 Tiggeri straffas med ris & spinnhus
1802 Kaffeförbudet från 1799 hävs
1803-1815 Första Napoleonkriget
1806 Hela Uddevalla brinner ner
1808-1809 Finska kriget
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
1811 Soldatutskrivningsuppror i Skåne
1813-1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fred i Kiel
1817 Kaffeförbud införs för 5:e gången
1818 Karl XIII dör
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» geni.com
Stöd historiesajten!