Carl Gustaf Pilo
| Levde: | 1711-1793 (82 år) |
| Titel: | Konstnär, målare |
| Epok/stil: | Porträttmålare |
| Far: | Olof Pijhlou (1668-1753) |
| Mor: | Beata Jönsdotter Sahlstedt |
Biografi
Carl Gustaf Pilo föddes den 5 mars 1711 på Göksäter i Runtuna socken nära Nyköping i Södermanland, som son till målaren Olof Pijhlou (43) och Beata Jönsdotter Sahlstedt.
Hans far jobbade på 1690-talet på Drottningholm som målare men blev sedan lantbrukare i Nyköpingstrakten.
Lärling
Pilo skickades till Stockholm som tolvåring för att där bli lärling hos yrkesmålaren Kristofer Christman. Med tiden steg han i graderna och blev gesäll hos dennes son. Efter det reste han runt i Tyskland och återkom till Sverige två år senare (1736) och studerade sedan en tid på konstakademien. Tjugosex år gammal (1737) reste han till Skåne, där han fick jobb som porträttmålare. Tre år senare for han till Köpenhamn där han sedan stannade i trettiotvå år. 1741-1745 var han teckningslärare i kadettkåren och 1747 blev han hovmålare vid det danska hovet, och året efter även professor vid en gammal anrik konstskola.
Många beställningar
Pilo överhopades med porträttbeställningar från den danska kungafamiljen. Till exempel så målade han mellan åren 1748-1763 sammanlagt 57 porträtt enbart av Fredrik V där sexton var i helfigur och fyra till häst. Dessutom flera porträtt av drottningarna Louise, Juliana Maria och Caroline Mathilde, dessutom målningar på Kristian VII som barn och under dennes ungdomstid.
Utländska akademier
Pilo blev medlem i akademierna i Wien 1756 och i Sankt Petersburg 1769. Vid Köpenhamns akademie var han professor och 1771 valdes han till dess direktör för två år. Under Johann Friedrich Struensees makt hade akademien en jobbig tid ekonomiskt och de utländska konstnärerna sågs med oblida ögon. Och efter Gustav III:s statskupp i Sverige 1772 blev Danskarna avogt inställda mot svenskarna och Pilo kände sig trakasserad och begärde avsked. Han fick en liten årlig pension men också rådet att förpassa sig ur landet. Han flyttade då till Helsingborg men då hans försök att få tillbaka sin anställning i Köpenhamn inte lyckades och inte heller Gustav III hade någon sysselsättning efter hans ankomst till Stockholm bosatte han sig i Nyköping 1775.
Svenska akademien
1773 blev Pilo ledamot av Svenska akademien i Stockholm och fick 1774 en årlig pension av kungen. 1776 beställde Gustav III en tavla av sin kröning vilket hade ägt rum flera år tidigare, ett arbete som Pilo sedan höll på med i flera år. I december 1777 valdes han till konstakademiens direktör men tillträdde inte denna befattning förrän tre år senare och behöll den sedan till sin död. Följande har sagts om Pilo: 'Till sitt väsen var han manlig och allvarlig, som konstnär blygsam och flärdlös'. Och det sägs att Johan Tobias Sergel hyste stor aktning för honom.
Äktenskap
Pilo var gift med Charlotta Amalia Dorotea Desmarez men de verkar inte ha fått några barn.
Frilla & barn
Han hade också en fästmö som hette Eva Maria Malmgren som han fick sonen Olaus Pilo med år 1741. Om fästmön var före eller efter frun har jag inte funnit ut.
Pilo (82) gick bort den 2 mars 1793 och begravdes vid Klara kyrka i Stockholm.
| Konstverk (urval) |
| Skomakarfamilj |
| Självporträtt |
| Döda rapphöns |
| Juliane Marie, drottning av Danmark |
| Louise, drottning av Danmark |
| Gustav III:s kröning |
| Drottning Sofia Magdalena (flera tavlor) |
| Kain och Abel – allegori över hatet |
| Fru Charlotta Pilo, född Desmarées |
| Caritas Romana – allegori över kärleken |
| Drottning Caroline Mathilde av Danmark |
| Fru Anna Katarina Hedenberg |
| Eremit och ung flicka |
| Komiska figurer i parken |
| Venus agar Amor |
Stöd historiesajten!
1721 Ryska flottan härjar Norrlands kust
1725 Missväxt i stora delar av landet
1726 Bönemöten i hemmen förbjuds
1730 Glasögonbågarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Norstedts Konstlexikon
• Svenska konstnärer, biografisk handbok (Lorentzon)
Hemsidor:
» riksarkivet.se
» runeberg.org
Bilder:
• Klicka på bilderna för att se källa
Stöd historiesajten!