Carl Gustaf Pilo

Levde: 1711-1793 (82 r)
Titel: Konstnr, mlare
Epok/stil: Portrttmlare
Far: Olof Pijhlou (1668-1753)
Mor: Beata Jnsdotter Sahlstedt

Carl Gustaf Pilo

Biografi
Carl Gustaf Pilo fddes den 5 mars 1711 p Gkster i Runtuna socken nra Nykping i Sdermanland, som son till mlaren Olof Pijhlou (43) och Beata Jnsdotter Sahlstedt.

Hans far jobbade p 1690-talet p Drottningholm som mlare men blev sedan lantbrukare i Nykpingstrakten.

Lrling
Pilo skickades till Stockholm som tolvring fr att dr bli lrling hos yrkesmlaren Kristofer Christman. Med tiden steg han i graderna och blev gesll hos dennes son. Efter det reste han runt i Tyskland och terkom till Sverige tv r senare (1736) och studerade sedan en tid p konstakademien. Tjugosex r gammal (1737) reste han till Skne, dr han fick jobb som portrttmlare. Tre r senare for han till Kpenhamn dr han sedan stannade i trettiotv r. 1741-1745 var han teckningslrare i kadettkren och 1747 blev han hovmlare vid det danska hovet, och ret efter ven professor vid en gammal anrik konstskola.

Mnga bestllningar
Pilo verhopades med portrttbestllningar frn den danska kungafamiljen. Till exempel s mlade han mellan ren 1748-1763 sammanlagt 57 portrtt enbart av Fredrik V dr sexton var i helfigur och fyra till hst. Dessutom flera portrtt av drottningarna Louise, Juliana Maria och Caroline Mathilde, dessutom mlningar p Kristian VII som barn och under dennes ungdomstid.

Utlndska akademier
Pilo blev medlem i akademierna i Wien 1756 och i Sankt Petersburg 1769. Vid Kpenhamns akademie var han professor och 1771 valdes han till dess direktr fr tv r. Under Johann Friedrich Struensees makt hade akademien en jobbig tid ekonomiskt och de utlndska konstnrerna sgs med oblida gon. Och efter Gustav III:s statskupp i Sverige 1772 blev Danskarna avogt instllda mot svenskarna och Pilo knde sig trakasserad och begrde avsked. Han fick en liten rlig pension men ocks rdet att frpassa sig ur landet. Han flyttade d till Helsingborg men d hans frsk att f tillbaka sin anstllning i Kpenhamn inte lyckades och inte heller Gustav III hade ngon sysselsttning efter hans ankomst till Stockholm bosatte han sig i Nykping 1775.

Svenska akademien
1773 blev Pilo ledamot av Svenska akademien i Stockholm och fick 1774 en rlig pension av kungen. 1776 bestllde Gustav III en tavla av sin krning vilket hade gt rum flera r tidigare, ett arbete som Pilo sedan hll p med i flera r. I december 1777 valdes han till konstakademiens direktr men tilltrdde inte denna befattning frrn tre r senare och behll den sedan till sin dd. Fljande har sagts om Pilo: 'Till sitt vsen var han manlig och allvarlig, som konstnr blygsam och flrdls'. Och det sgs att Johan Tobias Sergel hyste stor aktning fr honom.

ktenskap
Pilo var gift med Charlotta Amalia Dorotea Desmarez men de verkar inte ha ftt ngra barn.

Frilla & barn
Han hade ocks en fstm som hette Eva Maria Malmgren som han fick sonen Olaus Pilo med r 1741. Om fstmn var fre eller efter frun har jag inte funnit ut.

Pilo (82) gick bort den 2 mars 1793 och begravdes vid Klara kyrka i Stockholm.

Konstverk (urval)
Skomakarfamilj
Sjlvportrtt
Dda rapphns
Juliane Marie, drottning av Danmark
Louise, drottning av Danmark
Gustav III:s krning
Drottning Sofia Magdalena (flera tavlor)
Kain och Abel allegori ver hatet
Fru Charlotta Pilo, fdd Desmares
Caritas Romana allegori ver krleken
Drottning Caroline Mathilde av Danmark
Fru Anna Katarina Hedenberg
Eremit och ung flicka
Komiska figurer i parken
Venus agar Amor

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2005-08-13 | Uppdaterad 2020-09-05
Samtida händelser 1711 - 1793
1720 Fredrik I blir svensk kung
1721 Ryska flottan hrjar Norrlands kust
1725 Missvxt i stora delar av landet
1726 Bnemten i hemmen frbjuds
1730 Glasgonbgarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman fds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik infrs
1751 Fredrik I dr, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern infrs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte infrs i Sverige
1757 Kaffefrbud infrs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pgr
1760 Sverige har 1 925 000 invnare
1765 Msspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invnare
1769 Kaffefrbudet frn 1757 hvs
1771 Adolf Fredrik dr
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsfrordning skrivs
1779 Sverige frbjuder hxjakt
1784 Kolonin Saint Barthlemy grundas
1788 Anjalafrbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pgr
1792 Gustav III blir skjuten och dr

Källor
dela sidan
Bcker:
• Svenska mn och kvinnor (Bonniers frlag)
• Norstedts Konstlexikon
• Svenska konstnrer, biografisk handbok (Lorentzon)

Hemsidor:
riksarkivet.se
runeberg.org

Bilder:
• Klicka p bilderna fr att se klla

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon