Johan Tobias Sergel

Titel:
Tecknare, skulptör och bildhuggare
Adel/ätt:
Adliga ätten Sergel nr 2213. Adlad 1808, introducerad 1811
Levde:
1740 - 1814 (73 år)
Johan Tobias Sergel - målad av Peter Adolf Hall

Historia:

Johan Tobias Sergel (Sergell) föddes den 8 september 1740 i Stockholm som son till tysken och hovbrodören Kristofer Sergell och Elisabet Zwirner.

Redan i skolan brukade han under lektionstid sitta och teckna och modellera. Eftersom han hade talang för detta fick han så småningom handledning i dessa konstgrenar, i teckning av hovintendenten Jean Eric Rehn, och i modelleringskonsten av ornamentsbildhuggaren Masreliez. Sjutton år gammal (1757) anställdes han av den franske bildhuggaren Pierre Larchevesque (1721-1778) - som nyligen hade kommit till Sverige och som han fick assistera i ornamenteringsarbetena på kungliga slottet och 1758 följde han med honom till Paris, där han under tre månader lyckades erövra en av Konstakademiens medaljer.

Nitton år gammal (1759) blev Sergel antagen som bildhuggare av slottsbyggnadsdeputationen och två år senare (1761) fick han Konstakademiens guldmedalj. Sergel var en duktig tecknare med ett skarpt formsinne och med mycket goda anatomiska kunskaper. De flesta skulptörer brukade ha duktiga assistenter som hjälpte till, men Sergel ville redan i unga år lära sig alla moment själv. Efter att han fått pengar av slottsbyggnadsfonden och konstakademien for han till Italien där han var i elva år (1767-1778). Där studerade han antikens mästerverk och skulpterade statyer. Gustav III ville (1778) att han skulle komma hem till Sverige igen och fylla den plats i Konstakademien som Larchevesque vid sin död lämnat ledig och året efter var han tillbaka i landet. Vid fyrtio års ålder blev han professor vid konstakademien. Han möttes av stor beundran och välvilja och fick så många beställningar att han blev bekymrad att inte hinna med alla.

Han fick följa med Gustav III till Italien 1784, och efter några kortare resor till Köpenhamn 1794 och 1796, tillbringade han resten av sitt liv i Stockholm där han hade sin ateljé i närheten av Hötorget – där han som en furste tog emot dåtidens storheter. Gustav III ordnade så att han genom pensioner och beställningar kunde leva av sin konst. När sedan Gustav IV Adolf, som inte var konstvän överhuvudtaget, blev kung fortsatte han i alla fall i sin fars fotsteg och gav honom alla utmärkelser som ansågs lämpliga för en person i hans ställning. 1803 fick han hovintendentens fullmakt och 1808 fick han adelsbrevet och ändrade då sitt namn till Sergel.

Årtal Titel eller händelse
175~ Arbetade som biträde i faderns verkstad
1756 Studier i teckning för Jean Eric Rehn
1756 Studier för ornamentsbildhuggaren Adrien Masreliez
1757 Elev hos hovbildhuggaren Pierre Hubert L'Archevêque
1758 Studieresa till Paris april–okt
1759 Lärling vid slottsbyggnadsstaten
1763 Medhjälpare till L'Archevêque
1766 Erhöll statsstipendium (okt)
1767-1778 Vistades i Italien (juni-juni)
1778-1779 Hemresa via Paris o London (juni-juli)
1779 Kunglig hovbildhuggare
1779 Professor i bildhuggarkonst vid Kungliga Akademien för de fria konsterna (FrKA) (från dec)
1783-1784 Vistades i Italien (sept-juli)
1779 Ledamot af Akademien for de fria konsterna
1802 Rektor för teckningsundervisningen vid FrKA (tillträdde ej)
1803 Hovintendent
1808 Adlad
1810 Direktör vid FrKA (tillträdde ej)
1779 Ledamot af Akademien for de fria konsterna

Sergel gifte sig aldrig men levde ihop med Anna Rella Hellström i tretton år och de fick två barn, Gustaf född 1792 och Johanna Carolina Elisabeth 1793. Anna dog i februari 1796 och nio månader efter hennes död legitimerades bägge barnen genom en kungling resolution (3 nov 1796).

Han dog den 26 februari 1814, 73 år gammal och begravdes på Adolf Fredriks kyrkogård i Stockholm. Idag finns en staty av Sergel på Sergelgatan på den plats där hans ateljé låg.

 
Samtida händelser under Johan Tobiass livstid
1743  Stora daldansen utspelar sig.
1749  Sverige får en modern befolkningsstatistik.
1751  Kung Fredrik I dör. Adolf Fredrik blir kung.
1753  Den gregorianska kalendern införs.
1756  Wolfgang Amadeus Mozart föds i Österrike.
1757  Storskifte införs i Sverige.
1757  Kaffeförbud införs i landet.
1757-1762  Pommerska kriget.
1760  Sverige har 1 miljon 925 tusen invånare.
1765  Mösspartiet tar makten i Sverige.
1767  Sverige har 2 009 696 invånare.
1769  Kaffeförbudet från 1757 hävs.
1770  Ludwig van Beethoven föds i Bonn.
1771  Adolf Fredrik dör. Gustav III blir kung.
1772  Gustav III:s statskupp.
1774  Ny tryckfrihetsförordning skrivs.
1779  Sverige förbjuder häxjakt.
1782  Förbudet mot judisk invandring hävs.
1784  Kolonin Saint Barthélemy grundas.
1788  Anjalaförbundet.
1788-1790  Gustav III ryska krig.
1789-1799  Franska revolutionen pågår.
1792  Gustav III blir skjuten och dör.
1794  Kaffe förbjuds i Sverige igen.
1796  Smittkopporsvaccin uppfinns av E. Jenner.
1796  Kaffeförbudet från 1794 hävs.
1799  Kaffeförbud i Sverige återigen.
1801  Tiggeri straffas med spö, ris & spinnhus.
1802  Kaffeförbudet från 1799 hävs.
1803-1815 Första Napoleonkriget.
1806  Hela Uddevalla brinner ner.
1808-1809  Finska kriget.
1810  Kompositören Frédéric Chopin föds i Polen.
1810-1812  Kriget mot Storbritannien.
1811  Uppror mot soldatutskrivningar i Skåne.
1813-1814  Andra Napoleonkriget.

Inlagd 2004-10-26 | Uppdaterad 2018-11-14
Källor