Johan Tobias Sergel
| Levde: | 1740-1814 (73 år) |
| Titel: | Tecknare, skulptör och bildhuggare |
| | Adliga ätten Sergel. Adlad 1808 |
| Far: | Christoffer Sergell (1693-1773) |
| Mor: | Elisabet Zwyrner (1703-1774) |
Biografi
Johan Tobias Sergel (Sergell) föddes den 8 september 1740 i Stockholm som son till tysken och hovbrodören Christoffer Sergell (47) och Elisabet Zwyrner (Jungner) (37). Fadern föddes i Jena i Thüringen, Tyskland och modern i Sachsen-Weimar i Tyskland och de kom till Sverige året innan Johan Tobias föddes.
Utbildning
Redan i skolan brukade Sergel under lektionstid sitta och teckna och modellera. Eftersom han hade talang för detta fick han så småningom handledning i dessa konstgrenar, i teckning av hovintendenten Jean Eric Rehn och i modelleringskonsten av bildhuggaren och inredningsarkitekten Jean Baptiste Masreliez.
Sjutton år gammal (1757) anställdes Sergel av den franske bildhuggaren Pierre Larchevesque som nyligen hade kommit till Sverige och som han fick assistera i ornamenteringsarbetena på kungliga slottet. Året därpå följde Sergel med Larchevesque till Paris där han under tre månader lyckades erövra en av Konstakademiens medaljer.
Bildhuggare
Nitton år gammal (1759) blev Sergel antagen som bildhuggare av slottsbyggnadsdeputationen och två år senare (1761) fick han Konstakademiens guldmedalj. Sergel var en duktig tecknare med ett skarpt formsinne och med mycket goda anatomiska kunskaper. De flesta skulptörer brukade ha duktiga assistenter som hjälpte till men Sergel ville redan i unga år lära sig alla moment själv.
Elva år i Italien
Efter att han fått pengar av en slottsfond samt även av konstakademien reste Sergel till Italien där han kom att stanna i elva år (1767-1778). I Italien studerade han antikens mästerverk medan han skulpterade. Gustav III ville att Sergel skulle komma hem till Sverige igen och fylla den plats i Konstakademien som Larchevesque vid sin död 1778 lämnat ledig och året efter var Sergel tillbaka i landet. Vid fyrtio års ålder blev han professor vid konstakademien. Han möttes av stor beundran och välvilja och fick så många beställningar att han blev bekymrad att inte hinna med alla.
Med kungen till Italien
Sergel fick följa med Gustav III till Italien 1784 och efter några kortare resor till Köpenhamn 1794 och 1796 tillbringade han resten av sitt liv i Stockholm där han hade sin ateljé i närheten av Hötorget där han som en furste tog emot dåtidens storheter. Gustav III ordnade så att Sergel genom pensioner och beställningar kunde leva av sin konst. När sedan Gustav IV Adolf, som inte var konstvän överhuvudtaget, blev kung fortsatte han i alla fall i sin fars fotsteg och gav Sergel alla utmärkelser som ansågs lämpliga för en person i hans ställning. 1803 fick han hovintendentens fullmakt och 1808 fick han adelsbrevet och ändrade då sitt namn till Sergel, han tog alltså bara bort ett L i sitt efternamn.
Familj & barn
Sergel gifte sig aldrig men levde ihop med Anna Rella Hellström i tretton år och de fick två barn, Gustaf född 1792 och Johanna Carolina Elisabeth 1793. Anna dog i februari 1796 och nio månader efter hennes död legitimerades bägge barnen genom en kungling resolution (3 nov 1796).
Sergel (73) gick bort den 26 februari 1814 och begravdes på Adolf Fredriks kyrkogård i Stockholm. Idag finns en staty av Sergel på Sergelgatan på den plats där hans ateljé låg.
| År | Titel/händelse |
| 175~ | Arbetade som biträde i faderns verkstad |
| 1756 | Studier i teckning för Jean Eric Rehn |
| 1756 | Studier för ornamentsbildhuggaren Adrien Masreliez |
| 1757 | Elev hos hovbildhuggaren Pierre Hubert L'Archevêque |
| 1758 | Studieresa till Paris april–okt |
| 1759 | Lärling vid slottsbyggnadsstaten |
| 1763 | Medhjälpare till L'Archevêque |
| 1766 | Erhöll statsstipendium (okt) |
| Vistades i Italien (juni-juni) | |
| 1778-1779 | Hemresa via Paris o London (juni-juli) |
| 1779 | Kunglig hovbildhuggare |
| 1779 | Professor i bildhuggarkonst vid Kungliga Akademien för de fria konsterna (FrKA) |
| 1783-1784 | Vistades i Italien (sept-juli) |
| 1779 | Ledamot af Akademien for de fria konsterna |
| 1802 | Rektor för teckningsundervisningen vid FrKA (tillträdde ej) |
| 1803 | Hovintendent |
| 1808 | Adlad |
| 1810 | Direktör vid FrKA (tillträdde ej) |
| 1779 | Ledamot af Akademien for de fria konsterna |
Stöd historiesajten!
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
1794 Kaffe förbjuds i Sverige igen
1796 Smittkopporsvaccin uppfinns
1796 Kaffeförbudet från 1794 hävs
1799 Kaffeförbud i Sverige återigen
1801 Tiggeri straffas med ris & spinnhus
1802 Kaffeförbudet från 1799 hävs
1803-1815 Första Napoleonkriget
1806 Hela Uddevalla brinner ner
1808-1809 Finska kriget
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
1811 Soldatutskrivningsuppror i Skåne
1813-1814 Andra Napoleonkriget
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» runeberg.org
» stora bilden
Bilder:
• Klicka på bilderna för att se källa
Stöd historiesajten!