Peter Wiselgren

Levde: 1800-1877 (77 r)
Titel: Nykterhetsfrkmpe, prst, domprost, personhistoriker
Far: Jonas Jonsson (1765-1849)
Mor: Elin Ingermarsdotter (1779-1841)

Peter Wieselgren

Biografi
Peter (Pehr) Jonasson Wieselgren fddes den 1 oktober 1800 i byn Spnhult i Vislanda socken i Smland, som son till jordbrukare Jonas Jonsson (35) och Elin Ingemarsdotter (20). Peter hade nio syskon.

Begvad
Redan som liten frstod man att Peter var begvad fr redan som ttaring hade han lst hela bibeln och som tioring redan skrivit psalmer, s det stod klart redan d att han skulle bli prst. Med hjlp av finansiellt std frn personer i bygden kunde han som elvaring brja i fjrde klass p Vxj lroverk.

Nykterhetsivrare
Under skoltiden startade han tillsammans med ngra andra elever en liten frening dr en av punkterna var att 'helt avst frn alkoholdrycker'. Peter var starkt emot alkoholens inverkan p samhllets alla klasser och tog starkt avstnd frn rusdrycker, vilket ocks kom att bli en kamp som han frde resten av sitt liv. Under sina r vid Lund upptrdde han ofta som en medryckande nykterhetspredikant dr han gav drastiska exempel p spritens delggande verkningar och konsekvenser.

Peter Wieselgren
Peter Wieselgren cirka 1874

Vsterstad
1836 stiftade han i Vsterstad en nykterhetsfrening bland bnderna som brnde sprit till husbehov - precis som alla gjorde ven i resten av landet. Efter tre r hade freningen 1 600 medlemmar och 200 hade slutat med sin hembrnning. I en rsrapport frn 1840-1841 frn Svenska nykterhetssllskapets rsberttelse ppekades det att i Vsterstad inte lngre fanns ngra 'drinkare' och att det allmnna vlstndet kat och att brottsmlen minskat och det moraliska lget i allmnhet frbttrats.

Svenska nykterhetssllskapet
1837 bildades allts 'Svenska nykterhetssllskapet' dr Peter kom att bli en av de ledande gestalterna. 1840-1846 fick han tjnstledigt frn sin befattning som kyrkoherde och reste i stllet runt i landet och hll mnga stora kampanjer mot alkohol, frmst starksprit, och fr att f mnniskor att dricka mindre eller tminstone med mtta. 1838-1847 var han skribent i sin egna utgivna tidning 'Nykterhetsvnnernas tidning'.

Mnga motstndare
Wieselgren hade mnga motstndare, bland annat journalisten Oscar Patric Sturzen-Becker som under flera r angrep Peter i sin tidning. Bakom Sturzen-Becker sgs mktiga affrsmn ha sttt som retat sig p Peters angrepp p smuggling av sprit, vilket mnga tjnade stora pengar p.

Upplyste bnderna
1855 fick Peter i uppdrag av Oscar I att gra en lngre turn runt i landet fr att upplysa bnderna om syftet med och betydelsen av den nya skrpta lagstifningen om husbehovsbrnningen som slagits igenom i riksdagen samma r. Det var Peters kamp mot hembrnningen som starkt bidrog till att lagarna skrptes 1855 och helt avskaffades 1860.

Personhistoriker
Utver att vara en passionerad nykterhetsivrare var Peter ven litteratur- och personhistoriker. 1831 blev han korresponderande ledamot av 'Samfundet fr utgivande av handskrifter rrande Skandinaviens historia'. Han var ocks en av de flitigaste frfattarna i Biographiskt lexicon fver namnkunnige svenska mn som gavs ut 1835-1856. Utver en massa skriftliga arbeten var han ocks intresserad av hembygdsforskning, samt hll frelsningar i historiska och litterra mnen. Fr sina mnga skrifter fick han 1863 Svenska akademiens Karl Johanspris.

Mathilda Catharina
Fru Mathilda Catharina
(1818-1894)

ktenskap & barn
Den 14 mars 1833 gifte Peter (32) sig med Mathilda Catharina Rosenquist (16) och de fick barnen:
1) Hedvig Eleonora (1834-1837) († 2 r)
2) Harald Ossian (1835-1906)
3) Sigfrid Nathanael (1837-1839) († 21 mn)
4) Hedvig Elina (1839-1863)
5) Emma Hildegard (1841-1896)
6) Per Sigfrid (1843-1910) (tvilling)
7) Linnea Mathilda (1843-1858) (tvilling) († 15 r)
8) Ida Sulamith (1846-1871)
9) Gerda Catharina (1848-1857) († 8 r)
10) Johan Magnus Natanael (1852-1933)

Peter (77) gick bort i Gteborg den 10 oktober 1877 och begravdes p Stampens kyrkogrd i Gteborg.

Kuriosa
1910 restes en bronsskulptur av honom i Stockholm och samma r ven en i Gteborg, samt en staty i Vxj 1934.

r Hndelse/titel
1811 Brjade i Vxj lroverk
1820 Brjade studera vid Lunds universitet
1823 Blev filosofimagister i Lund
1824 Blev docent i Lrdoms- och litteraturhistoria (Lund)
1824 Befordrades till adjunkt i estetik (Lund)
1824 Docent i Lund
1828 Extra ordinarie bibliotekarie vid Lunds universitet
1830-1833 Verkstllande bibliotekarie vid Lunds universitet
1833 Prstvigdes
1833-1847 Kyrkoherde i Vsterstad & straby, Skne
1834 Fick hederstiteln Prost
1835-1856 Skrev fr 'Biographiskt lexicon fver namnkunnige svenska mn'
1838 Hedersledamot av Svenska nykterhetssllskapet
1845 Blev Teologie doktor (teol. dr)
1847-1857 Kyrkoherde i Helsingborg, Skne
1857-1877 Domprost i Gteborg
1863 Tilldelad Svenska akademiens Karl Johanspris

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2019-08-17 | Uppdaterad 2020-12-17
Samtida händelser 1800 - 1877
1808-1809 Finska kriget
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
1811 Soldatutskrivningsuppror i Skne
1813-1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fred i Kiel
1817 Kaffefrbud infrs fr 5:e gngen
1818 Karl XIII dr
1818 Karl XIV Johan blir kung
1822 358 hus i Norrkping brinner ner
1822 Kaffefrbudet frn 1817 hvs
1824 Stockholms dagblad grundas
1827 Brand frstr strsta delen av bo
1830 Hierta grundar Aftonbladet
1831 Frsta hstkapplpningen i Sverige
1832 Ddsstraffet hngning avskaffas
1834 Frsta mekaniska bomullsvveriet
1834 Koleran ddar 12 500 i Gteborg
1836 Triumfbgen i Paris frdigbyggd
1838 Demonstrationer mot judar (Sthlm)
1841 Sp- och risstraff isf bter avskaffas
1841 Stockstraffet avskaffas
1842 Obligatorisk skolgng infrs
1844 Karl XIV Johan dr
1844 Oscar I blir ny kung
1844 Skerhetstndstickan uppfinns
1845 Frbudet mot kusingifte upphvs
1846 Skrvsendet avskaffas
1850 Dagens svenska polis grundlggs
1853 1:a svenska telegraflinjen ppnas
1855 Offentliga sp/risstraff avskaffas
1856 Sveriges frsta jrnvg ppnas
1859 Oscar I dr Karl XV blir kung
1862 Stockholm-Gteborg jrnvg invigs
1865 Svenska rda korset bildas
1872 Karl XV dr Oscar II blir kung
1873 Riksdalern erstts av kronan
1876 L M Ericsson grundas

Källor
dela sidan
Bcker:
• Bermda svenskar frn tolv sekler (Sahlberg)
• Vem r vem i svensk historia (Larsson)
• Bermda svenskar - NE
• Svenska mn och kvinnor (Bonniers frlag)

Hemsidor:
digitaltmuseum.se
geni.com

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon