Franz Berwald
Levde: | 1796-1868 (71 år) |
Titel: | Svensk kompositör, violinist, tonsättare, ortoped & affärsman |
Far: | Christian Friedrich Georg Berwald (1740-1825) |
Mor: | Brita Agneta Bruno (1765-1809) |
Biografi
Franz Adolf Berwald föddes den 23 juli 1796 i Stockholm som son till hovkapellist Christian Friedrich Georg Berwald (56) och Brita Agneta Bruno (31).
Franz hade åtta syskon, tre halvsyskon (fadern hade varit gift med Johanna Struve tidigare) och fem helsyskon. När Franz var tolv år gammal dog hans syster Cornelia (1 år) och året därpå gick hans mamma Brita bort.
Spelade för hovet
Franz's pappa var musiker och kom 1772 från Tyskland till Sverige som hovmusicus hos hertig Karl (senare Karl XIII) samt som violinist i hovkapellet. Fadern lärde Franz att spela violin och redan nio år gammal (1805) fick Franz uppträda inför hovet och året därpå uppträdde han även som solist i konserter av Johann Schobert och Giovanni Mane Giornovichi i Stockholm, Uppsala och Västerås.
Violinist
Franz fick en ganska fri uppfostran och fick aldrig någon regelbunden skolundervisning. Han verkar inte heller ha tyckt om skolan speciellt mycket, för efter ett bråk som slutade med aga från läraren gick han därifrån och gick aldrig tillbaka.
När den schweiziska konsertmästaren och sångaren Édouard du Puy anställdes som hovkapellmästare vid Kungliga teatern i Stockholm 1812 fick Franz (16) anställning som violinist i hovkapellet.
Ortoped & drev praktik
Vid 33 års ålder lämnade Franz Sverige och flyttade till Berlin där han bodde i tolv år. Även om han var verksam som tonsättare, musiklärare och musikkritiker räckte inte pengarna att leva av så han måste även tjäna pengar på andra sätt. Han arbetade därför även som ortoped och drev en privatpraktik och var först i världen med att använda mekaniska apparater (som han själv konstruerade) i stället för bara manuell terapi. 1832 behandlade han framgångsrikt flera fall av sneda ryggrader hos barn. Åren 1835-1841 hade han även ett institut för medicinsk gymnastik.
Disponent vid glasbruk
Han sökte tjänst som director musices i Uppsala 1848 och som hovkapellmästare 1849 men fick inga av posterna. Istället erbjöds han att bli disponent vid Sandö glasbruk i Bjärtrå socken i Västernorrland, som han tackade ja till, en plats som han hade i åtta år. 1858-1860 hade han sedan samma befattning vid Sandviks glasbruk utanför Stockholm, varefter han 1860-1861 drev ett tegelslageri i huvudstaden. Under de här åren blev han insatt i glastillverkning och han gjorde där förbättringar och uppfinningar. Han skrev dessutom ofta tidningsartiklar där han ivrade för bättre arbetarbostäder, skolkontroll och andra sociala åtgärder, samtidigt som han vid sidan om även gav musikundervisningar.
Lärare i komposition
År 1864 valdes han in Musikaliska Akademien och tre år senare blev han där lärare i komposition och instrumentation. Instrumentation, även kallat orkestrering, är konsten att fördela stämmor i ett musikaliskt verk mellan olika musikinstrument i en orkester.
Verk
Berwald stora produktion består bland annat av kantater, orkesterverk, symfonier, operor, kammarmusik och sångstycken. Han anses idag vara en av Sveriges största kompositörer men hans berömmelse kom dock efter att han gått bort, när han väl levde kämpade han hårt för att kunna ägna sig åt att komponera på heltid vilket ekonomin satte stopp för under längre perioder. Först i början av 1900-talet lyckades den svenska violinisten och tonsättaren Tor Aulin samt den franskfödda kompositören och dirigenten Henri Marteau påvisa Berwalds betydelse för den europeiska utvecklingen.
Äktenskap & barn
I juli 1841 gifte Franz (45) sig med Rosina Vilhelmina Matilda Scherer (23) och de fick sonen Hjalmar Berwald 1848, som växte upp och blev civilingenjör och assistent vid Tekniska högskolan i Stockholm.
Franz gick bort den 3 april 1868 i Stockholm, 71 år gammal, och ligger begravd i Stockholm på Norra begravningsplatsen.
Kuriosa
Berwaldhallen i Stockholm är uppkallad efter Franz. Där huserar idag Sveriges Radios symfoniorkester samt Radiokören.
År | Händelse/titel |
1812-1818 | Violinist i hovkapellet |
Återigen violinist i hovkapellet | |
1829 | Flyttade till Berlin, Tyskland |
1835 | Öppnade ett medicinskt-gymnastiskt institut i Berlin |
1841 | Flyttade till Wien, Österrike |
1841 | Gifte sig (juli) |
1842 | Flyttade tillbaka till Sverige |
1846-1849 | Uppehöll sig mest i Wien |
1847 | Hedersledamot av Mozarteum i Salzburg |
1850-1858 | Disponent vid Sandö glasbruk |
1858-1860 | Disponent vid Sandviks glasbruk i Bromma |
1864 | Ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien |
1866 | Ledamot av koralkommittén (kyrkosång) (maj) |
1866 | Ledamot av Musikaliska akademiens lärarkollegium (dec) |
1867 | Lärare i komposition och instrumentation vid konservatoriet (feb) |
1802 Kaffeförbudet från 1799 hävs
1803-1815 Första Napoleonkriget
1806 Hela Uddevalla brinner ner
1808-1809 Finska kriget
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
1811 Soldatutskrivningsuppror i Skåne
1813-1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fred i Kiel
1817 Kaffeförbud införs för 5:e gången
1818 Karl XIII dör
1818 Karl XIV Johan blir kung
1822 358 hus i Norrköping brinner ner
1822 Kaffeförbudet från 1817 hävs
1824 Stockholms dagblad grundas
1827 Brand förstör största delen av Åbo 1830 Hierta grundar Aftonbladet
1831 Första hästkapplöpningen i Sverige
1832 Dödsstraffet hängning avskaffas
1834 Första mekaniska bomullsväveriet
1834 Koleran dödar 12 500 i Göteborg
1836 Triumfbågen i Paris färdigbyggd
1838 Demonstrationer mot judar (Sthlm)
1841 Spö- och risstraff isf böter avskaffas
1841 Stockstraffet avskaffas
1842 Obligatorisk skolgång införs
1844 Karl XIV Johan dör
1844 Oscar I blir ny kung
1844 Säkerhetständstickan uppfinns
1845 Förbudet mot kusingifte upphävs
1846 Skråväsendet avskaffas
1850 Dagens svenska polis grundläggs
1853 1:a svenska telegraflinjen öppnas
1855 Offentliga spö/risstraff avskaffas
1856 Sveriges första järnväg öppnas
1859 Oscar I dör Karl XV blir kung
1862 Stockholm-Göteborg järnväg invigs
1865 Svenska röda korset bildas
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Berömda svenskar från tolv sekler (Sahlberg)
• Vem är vem i svensk historia (L-O Larsson)
• Här vilar berömda svenskar (Åstrand)
• Musikens värld (Kulturhistoriska förlagen)
Hemsidor:
» geni.com
» riksarkivet
» bild