Laurentius Andreæ
| Levde: | ca 1470-1552 (drygt 80 år) |
| Titel: | Reformator, ärkedjäkne, kyrkopolitiker, riksråd |
| Far: | Anders |
| Mor: | Ej känd |
Biografi
Det uppges olika födelsedatum för när Lars Andersson, som latiniserat blir Laurentius Andreæ, föddes, vissa uppger omkring 1470 och andra 1482. Föräldrarna är också okända, dock hette fadern Anders.
Studier
Laurentius, som av sin samtid kallades 'Mäster Lars' studerade i Skara och i Uppsala, där han blev baccalaureus (tog kandidatexamen) samt senare i Rostock och Leipzig där han fick magistergrad. Han studerade av allt att döma juridik eftersom han från 1505 hade titeln 'med apostolisk auktoritet notarius publicus', som i Sverige var en sällsynt värdighet. Han skaffade sig en avsevärd bildning och var bland annat väl förtrogen med det latinska språket.
Rom
Tre gånger var Laurentius i Rom där han blev insatt i kanonisk rätt (romersk-katolska kyrkans rättsordning där grundprincipen var påvens universella makt över hela kyrkan) och med den romerska kurians praxis (kurian är näst efter påven det mest inflytelserika instansen i romersk-katolska kyrkan).
Åter i Sverige blev Laurentius kansler hos biskop Mattias (Gregersson) i Strängnäs 1515, och några år senare blev han ärkedjäkne (ärkediakon). En ärkedjäkne var chef för dekanerna och övervakade dem med disciplinär makt. Ärkedjäknen var en betydande ämbetsman som skötte de yttre anordningarna för gudstjänsten, förestod fattigvården och åtog sig därigenom en del av biskopens förvaltnings- och regeringsmakt.
Fällde kättardomar
Laurentius var med i den nämnd som före Stockholms blodbad fällde kättardomen över Sten Sture d.y. och hans anhängare som dömdes till döden för kätteri. Efter att biskop Mattias blivit avrättad vid Stockholms blodbad blev Laurentius stiftets vikarierande chef.
Olaus Petri
I Strängnäs stiftade Laurentius bekantskap med reformatorn och diakonen Olaus Petri. Laurentius gjorde Olaus Petri till föreståndare för domkyrkoskolan i staden och började mer och mer intressera sig för de kyrkopolitiska möjligheter som bland annat reformatorn Martin Luther förkunnade om, bland annat statens frigörelse från påvens politiska och ekonomiska maktställning samt inskränkningen av biskoparnas makt.
Kungens sekreterare 1523-1531
Under riksdagen i Strängnäs i juni 1523 kom Laurentius i kontakt med Gustav Vasa, som på samma riksdag blivit vald till Sveriges kung.
Laurentius gav Gustav Vasa en sammanfattning av den lutherska rörelsen och fick snart kungen intresserad, även om Gustav i högre grad var intresserad av det kyrkopolitiska än för det rent religiösa. Gustav gjorde honom även till sin privata sekreterare.
Ärkedjäkne i Uppsala 1524-1534
År 1524 blev han ärkedjäkne i Uppsala, som han hade samtidigt med ärkedjäkneposten i Strängnäs. Utöver detta fick han även inkomsterna från Virmo pastorat i Finland. I ett brev till Vadstena kloster daterat 21 februari 1524 gav han uttryck för de reformatoriska kyrkoprogrammet. Han ville att den Lutherska läran skulle gälla i Sverige och inte de katolska och att kyrkan var den troende folkets gemenskap och inte prästernas, och att staten ägde rätt att beskatta kyrkan. Han uppmanade även att man skulle studera de Lutherska skrifterna. På det här viset skaffade sig Laurentius många fiender men han hade Gustav Vasa på sin sida.
Tillsammans med Olaus Petri översatte Laurentius Nya testamentet till svenska, som kom ut 1526.
Örebrokonciliet 1529
1529 lyckades han, mot kungens vilja, få till stånd ett val och utnämning av ärkebiskop. Han blev dock själv förbigången, mycket på grund av kungens rädsla för att Sverigen skulle få en allt för självständig kyrkopolitiker. År 1529 var det kyrkomöte i Örebro (Örebrokonciliet) och där la Laurentius grunden till en officiellt påbjuden kristendomsundervisning i kyrka och skola.
Sprickan mellan Gustav Vasa och Laurentius ökade allt mer och 1531 var han tvungen att lämna sin post som kungens sekreterare samt miste ledningen av kyrkopolitiken. Han var dock ännu riksråd. Kungen starka misstänksamhet slutade med att Laurentius föll i onåd, och tillsammans med Olaus Petri, ställdes de bägge inför rätta vid årsskiftet 1539-1540 och dömdes till döden. Bägge benådades dock men fick dryga böter, vilket gjorde att Laurentius förlorade nästan hela sin förmögenhet. De sista åren av sitt liv levde han tillbakadraget i Strängnäs.
Laurentius gick bort den 14 april 1552, fem dagar före Olaus Petri, och begravdes på gamla kyrkogården vid Strängnäs domkyrka.
| År | Titel/händelse |
| 1496 | Besökte Rom |
| Kanik i Strängnäs | |
| 1498 | Inskriven vid universitet i Rostock (juni) |
| 1498 | Fick magistergrad i Leipzig |
| 1501 | Besökte Rom |
| 1507 | Besökte åter Rostock |
| 1509 | Besökte Rom |
| 1518-1534 | Ärkedjäkne i Strängnäs |
| 1520 | Medlem i kättardomstolen före Stockholms blodbad |
| 1523 | Notarie och ceremonimästare vid kungavalet i Strängnäs |
| 1523-1531 | Gustav Vasas sekreterare |
| 1524-1531 | Nämnd som riksråd |
| 1524-1534 | Ärkedjäkne i Uppsala |
| 1534 | Fråntagen ärkedjäknedömena i Strängnäs & Uppsala |
| 1540 | Dömdes till döden men benådades |
Stöd historiesajten!
1483 Sveriges första tryckta bok
1484 Sverige drabbas av pesten
1492 Columbus seglar till Amerika
1497 Kristina blir svensk drottning
1501 Sten Sture blir riksföreståndare
1504 Svante Nilsson blir riksföreståndare
1503-1506 da Vinci målar Mona Lisa
1506 Christopher Columbus dör
1508 En pestepidemi drar över Finland
1510 Sala silvergruva upptäcks
1514 Kristian II blir dansk/norsk kung
1517 Martin Luther spikar upp 95 teser
1518 Slaget vid Brännkyrka
1520 Stockholms blodbad
1521-1523 Befrielsekriget
1523 Gustav Vasa blir kung
1526 Kungliga tryckeriet inrättas (Sthlm)
1527-1600 Reformationen i Sverige
1531-1533 Klockupproret
1534 Myntet Dalern börjar ges ut
1534-1536 Grevefejden
1541 Första bibeln på svenska ges ut
1542-1543 Dackefejden
1544 Sverige blir ett ärftligt kungarike
1545 Halva Linköping förstörs i en brand
1549 Uppsala slott börjar byggas
1551 Drottning Margareta dör
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
Hemsidor:
» riksarkivet
» runeberg.org
Stöd historiesajten!