Klas Fleming
Levde: | 1592-1644 (51 år) |
Titel: | Amiral, riksråd, administratör och Sveriges första överståthållare. |
| Adliga ätten Fleming. Urgammal frälsesläkt. Utdöd 1825 |
Far: | Lars Hermansson Fleming (1545-1602) |
Mor: | Anna Henriksdotter (Horn af Kanckas) (1560-) |
Biografi
Klas (även Claes, Clas) Larsson Fleming föddes på Willnäs i Finland (som då tillhörde Sverige) i mars 1592 som son till ståthållaren Lars Hermansson Fleming (47) och Anna Henriksdotter (Horn af Kanckas) (32).
Ungdom
Han studerade på flera utländska högskolor utomlands och vid hemkomsten 1612 gick han i svensk tjänst och deltog i kriget mot Ryssland, där Gustav II Adolf fick upp ögonen för honom.
Många befattningar
Klas befordrades till många tjänster, titlar och befattningar, bland annat till ryttmästare vid Upplandsfanan, och tjugosju år gammal (1619) till underamiral. Sex år senare (1625) blev han riksråd, amiral (1629) och president i räknekammaren, rikskammarråd 1630 samt lagman, först i Södermanland 1632 och två år senare för Söderfinne lagsaga i Finland. Som president i räknekammaren biträdde han pfalzgreven Johan Kasimir, som fått kammarverket under sin styrelse, men som inte kunde språket eller lagarna i Sverige.
Sveriges första överståthållare
Han blev utsedd till Sveriges första överståthållare i Stockholm 1634, och tre år senare till president i Kommerskollegium. På sina poster utförde han en stor och omfattande verksamhet. Som överståthållare gynnade han bland annat Norrmalms planering, anlade gator, fullbordade Jakobs kyrka, byggde slussen, stora barnhuset och repslagarebanan, planerade gator, gårdar och kvarterens läge, slottet återställdes efter branden 1642 med mera. Som biträde till riksamiralen Gyllenhjelm satte han också örlogsflottan i så gott skick igen att den kunde mäta sig med den danska, så att Gustav II Adolf inom kort kunde segla ut med trettio väl beväpnade fartyg till Dünas mynning och erövra Riga. År 1644 fick han själv befälet över flottan och han förde befälet med samma skicklighet som han uppvisat vid dess upprustande.
Karaktärsdrag
Följande har sagts om honom 'Klas F. är ett av Sveriges vackraste minnen: han var redlig, oegennyttig, klok, verksam och driftig. Få har också för sitt fädernesland uträttat så mycket gott i alla riktningar. Fastän ständigt upptagen av sina många kall, var han en flitig medlem av rådet, där hans stämma alltid höjdes, då det gällde att försvara sanning, billighet och fosterland.'
Äktenskap 1 & barn
Den 24 november 1618 gifte Klas (26) sig med
Anna Snakenborg1592-1637 (26). De fick barnen:
1) Herman (1619-1673)
2) Lars (1621-1699)
3) Fleming (1622-1623) († 1 år)
4) Fleming (1623-1624) († 1 år)
5) Barbro (1624-1693)
6) Anna (1626-1651)
7) Göran (1628-1667)
8) Margaretha (1630-1630) († 1 dag)
9) ? Claesdotter (1634-1652)
Anna Snakenborg gick bort 8 januari 1637.
Äktenskap 2
Den 12 augusti 1638 gifte Klas (46) sig med friherinnan
Elena Bielke1592-1651 (46). Paret fick inga barn. Elena dog genom drukning mellan Norrnäs på Värdmdö och Stockholm den 18 augusti 1651.
Lårbenet avskjutet
Efter sjöslaget i Femern 1644 mot Kristian IV (Torstenssons krig) låg flottan i Kielbukten för reparation. Den 26 juli stod Klas i kajutan och tvättade sig när han träffades av en dansk kula. Tjänaren som höll handfatet dödades och Fleming fick lårbenet avskjutet vilket gjorde att han dog två timmar senare, 51 år gammal. Innan han dog hann han emellertid utnämna Carl Gustaf Wrangel till sin efterträdare. Han begravdes i Värmdö kyrka i Uppland. Sju år efter Flemings död upphöjdes hans barn med friherrlig värdighet.
År | Titel/händelse (urval) |
1609 | Inskriven vid Wittenbergs univ (okt) |
1613 | Kornett vid fältmarskalkens livkompani |
1614 | Kammarherre |
1618 | Ryttmästare för Upplandsfanan |
1620 | Vice amiral senast 24 juli |
Häradshövding i Norra Möre | |
1624- | Häradshövding i Nedre Satakunda |
1625 | Riksråd |
1631 | Utsedd att tillsammans med de andra kammarråden biträda pfalzgreven Johan Kasimir i räkningekammaren |
1632 | Lagman i Södermanland (okt) |
1634 | Lagman i Söderfinne lagsaga (jan) |
1634 | Amiralitetsråd i amiralitetskollegium |
1634 | Direktor för riddarhuset (juli) |
1634-1644 | Överståthållare i Stockholm (okt) |
1644 | Befälhavande amiral på flottan i kriget mot Danmark (juni) |
1599 Sigismund avsätts
1600 Linköpings blodbad
1600-1629 Andra Polska kriget
1604 Karl IX blir kung
1611 Karl IX dör
1611 Gustaf II Adolf blir kung
1611-1613 Kalmarkriget
1614 Svea Hovrätt inrättas i Stockholm
1619 Halmstads slott är färdigbyggt
1621 Luleå, Piteå och Sundsvall grundas
1623 Västerås gymnasium grundas
1624 De första mynten i koppar präglas
1628 Regalskeppet Vasa sjunker
1630 Sverige går med i Trettioåriga kriget
1632 Gustav II Adolf stupar vid Lützen
1636 Svenska postverket grundas
1638 Nya Sverige grundas i Nordamerika
1643-1645 Torstenssons krig
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Berömda svenskar från tolv sekler (Sahlberg)
Hemsidor:
» riksarkivet.se
» biografi
» adelsvapen.com
» stora bilden