Carl Gustaf Wrangel

Levde: 1613-1676 (62 år)
Titel: ÖB, riksamiral, fältmarskalk 1646 och generalguvernör i Pommern, Greve
Adel/ätt: Grevliga ätten Wrangel af Salmis. Grevlig 1651. Utdöd 1676
Far: Herman Wrangel (158(4)-1643)
Mor: Margareta Birgersdotter Grip (1586-1624)

Carl Gustaf Wrangel

Biografi
Carl Gustaf Wrangel föddes den 13 december 1613 på Skokloster som son till fältmarskalken Herman Wrangel (ca 29) och Margareta Birgersdotter Grip (27).

Studier
Carl Gustaf undervisades till en början i hemmet och mellan åren 1625-1626 vid Collegium Skytteanum i Stockholm där han började när han var tretton år gammal. Sistnämnda år följde han med sin far Herman till Pommern där han bevittnade det polska fälttåget. 1630 for han till Holland där han studerade navigation och skeppsbyggeri, varefter han for till Paris där han stannade en längre tid.

Wrangel
Medalj från 1665
Kammarjunkare
Väl hemma i Sverige igen anställdes han som kammarjunkare hos Gustav II Adolf, och utnämndes kort därpå till kornett för livregementet, och 1632 blev han ryttmästare. Han deltog därefter i flera blodiga drabbningar, och var en av de första som sprängde fram över bryggan i Lech, där bland annat Jean Tserclaes (Tilly) blev dödligt sårad, och han var även med vid Lützen där Gustav II Adolf miste livet. Mellan åren 1633-1641 var han med i Johan Banérs här, och deltog i flera ärofulla strider.

Överstelöjtnant vid 22
Redan som tjugotvååring (1635) utnämndes han till överstelöjtnant och året därpå till överste för ett regemente till häst, och vid tjugofem blev han generalmajor och chef för Dalregementet.

Avslag på frieri
På 1630-talet friade Carl Gustaf till Karl X Gustavs syster Kristina Magdalena men fick avslag.

Äktenskap & barn
Den 1 juni 1640 gifte Carl Gustaf (26) sig med den tyska adelsdamen Anna Margareta von Haugwitz (18).
Beroende på var man läser hittar man olika uppgifter om hur många barn de fick, men troligen är det här nära sanningen.
1) Hannibal Gustaf (1641-1643) † (2 år)
2) Margareta Juliana (1642-1701)
3) Akilles (1643-1648) † (5 år)
4) Augustus Gideon (1645-1648) † (3 år)
5) Carl Filip (1648-1668) (19 år)
6) Eleonora Sofia (1651-1687)
7) Charlotta Emilia (1652-1657) † (5 år)
8) Christina (1654-1657) † (3 år)
9) Polydora Christiana (1655-1675) (20 år)
10) Augusta Aurora (1658-1699)
11) Herman (1661-1661) † (1 dag)
12) Anna Lovisa (1664-?)
13) En son (1665-1665) † (1 dag)

Johan Banér tyckte inte så bra om honom för han var emot hans utnämning till generalmajor. Efter Banérs död 1641 tog Lennart Torstensson befälet över hären och Wrangel blev då en av de mest anlitade och verksammaste avdelningsbefälhavarna.

Anna Margareta
Anna Margareta
(1622-1673)
Danska kriget
Under danska kriget (1643-1645) (även kallat Torstenssons krig) fick han också möjlighet att visa sin duglighet till sjöss. När den svenska flottan låg instängd i Kielbukten för reparation och Klas Fleming blivit dödligt sårad fick Wrangel ta över befälet över flottan. Detta var Flemings sista önskan och Wrangel lyckades med flottan ta sig ur det farliga läge de var försatta i.
I sjöslaget vid Fermen slog han sjutton beväpnade danska skepp av vilka femton gick förlorade, 2000 dog och 1000 togs tillfånga.

Fältmarskalk
Året därpå befordrades han till general av artilleriet och till rikstygmästare och 1646 till fältmarskalk och riksråd och efter att Torstensson i december 1645 lämnade sin tjänst som överbefälhavare fick Wrangel 1646 överbefälet över samtliga svenska härarna i Tyskland.

Generalguvernör
Tre år senare (1648) avgick han enligt en önskan från drottning Kristina som ville sätta pfalzgreven Karl Gustav som generalissimus på Wrangels post. Wrangel blev istället belönad genom att få bli generalguvernör över Svenska Pommern och kansler för Greifswalds universitet. Efter krigets slut upphöjdes han 1651 till greve av Salmis och 1653 till riksviceamiral och fick samma år även friherreskapet Lindeberg.

Lagman för Närke 1655
Fyrtiotvå år gammal (1655) blev han lagman för Närke och två år senare även i Uppland. År 1659 blev han lieutenant royal i Pommern, för att rusta mot Danmark och han hade på hösten befäl över den armé som belägrade och intog Fredriksodde, tack vare Dahlbergs rekognoscering. Han utnämndes efter det till riksamiral, och året därpå förde han huvudstyrkan av den svenska hären över Stora Bält, samt deltog som befälhavare både till land och till sjöss. Carl Gustaf Wrangel är den enda som någonsin haft högsta befälet över både flottan och armén.

Den 5 februari 1659 förde han sina trupper över isen från Nyborg över Langeland till Själland och intog samma år Kronoborgs slott. Efter Karl X Gustavs död 1660 tjänstgjorde Wrangel en tid som överbefälhavare för armén i Danmark.

Karl XI:s förmyndare
Som riksamiral blev han en av Karl XI:s förmyndare. 1664 blev han riksmarskalk och president i krigskollegium, vilket ämbete han dock skötte dåligt. Vid 61 års ålder (1674) förde han befälet över det olyckliga kriget i Brandenburg där svenskarna under oeniga generaler och medan Wrangel själv inte var närvarande förlorade slaget.

Byggherre
Från de krig han deltagit i förde han hem stora krigsbyten och med dessa medel uppförde han Skokloster slott och byggde ut Wrangelska palatset på Riddarholmen i Stockholm.

År Titel/händelse
1626 Var i Pommern och bevittnade det polska fälttåget
1630 Studerade navigation och skeppsbyggeri
1631 Blev kammarjunkare hos Gustav II Adolf
1631 Kornett vid Livregementet
1632 Deltog i slaget vid Lützen där Gustav II Adolf stupade
1633 Blev överstelöjtnant vid Bengt Bagges värvade infanteriregemente i Elbingen i Tyskland
1634 Blev överstelöjtnant vid Joakim Motkes kavalleriregemente i Pommern
1635 Anslöt sig till Banérs arme
1635 Deltog i slaget vid Lüdershausen
1636 Befordrades till överste för Livregementet till häst
1638 Generalmajor och chef för Dalregementet
1642 Deltog i slaget vid Leipzig
1643 Deltog i anfallet mot Danmark
1644 Övertog flottan i Kiel efter Claes Flemmings död
1644 Slog den danska flottan i sjöslaget vid Femern (13 okt)
1645 Överkommendant över hela flottan
1646 Utnämnd till rikstygmästare
1646 Blev fältmarskalk
1646-1676 Generalguvernör i Pommern
1646 Riksråd
1648 Kansler för universitetet i Greifswald
1651 Upphöjdes till greve
1653-1657 Riksviceamiral
1655 Lagman i Närke
1656 Stred i tredagarsslaget vid Warszawa (18-21 juli)
1657 Deltog i anfallet mot Danmark
1657 Lagman i Uppland
1657 Utnämnd till riksamiral
1657 Intog Fredriksodde på Jylland (23 okt)
1658 Ledde arméns högra flygel vid övergången av Lilla Bält (30 jan)
1658 Stred på sitt flaggskepp Victoria i slaget i Öresund (29 okt)
1664 Utnämnd till riksmarsk
1664 President i krigskollegium
1670 Inspekterade befästningar i Finland och Baltikum
1674 Utnämnd till befälhavare för armén i Tyskland

Wrangel (62) gick bort på godset Spieker på ön Rügen den 25 juni 1676 men begravdes i gravkoret i Skoklosters kyrka.

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-10-13 | Uppdaterad 2020-07-12
Samtida händelser 1613 - 1676
1619 Halmstads slott är färdigbyggt
1621 Luleå, Piteå och Sundsvall grundas
1623 Västerås gymnasium grundas
1624 De första mynten i koppar präglas
1628 Regalskeppet Vasa sjunker
1630 Sverige går med i Trettioåriga kriget
1632 Gustav II Adolf stupar vid Lützen
1636 Svenska postverket grundas
1638 Nya Sverige grundas i Nordamerika
1643-1645 Torstenssons krig
1645 Freden i Brömsebro
1649 Svenska Afrikanska kompaniet bildas
1650 90 % av svenskarna bor på landet
1650 Påbud på kyrkobesök på söndagar
1655-1660 X Gustav:s polska krig
1656-1661 Karl X Gustav ryska krig
1657-1658 Karl X Gustavs 1a danska krig
1658-1660 Karl X Gustavs 2a danska krig
1660 Karl X Gustav dör i Göteborg
1661 1:a sedlarna (Stockholm Banco)
1664 Karlshamn får stadsrättigheter
1665 Stora delar av Nyköping brinner
1666 Lunds universitet grundas
1668 Sveriges riksbank grundas
1669 23 st avrättas häxeri i Mora
1669 Kyrkobön mot trolldom införs
1670 6 st avrättas för häxeri i Kungälv
1673 En 5 år lång missväxtperiod börjar

Källor
dela sidan
Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Sveriges historia (Melin, Johansson, Hedenborg)

Hemsida:
» adelsvapen.com
» biografi
» nedre bild
Oljemålning av Abraham Wuchters (övre stora bild)

Mer historia


swishikon Stöd historiesajten! swishikon