Louis De Geer
| Levde: | 1587-1652 (64 år) |
| Titel: | Greve, industriman, bankir och skeppsredare |
| | Adliga ätten De Geer. Natural. 1641 |
| Far: | Louis De Geer de Gaillarmont (1535-1602) |
| Mor: | Jeanne de Neille (1557-1641) |
Biografi
Louis De Geer föddes 1587 i staden Liége i provinsen Liége i Belgien. Troligen föddes han i november eftersom han döptes den 17 november. Föräldrarna var Louis De Geer de Gaillarmont (52) och Jeanne de Neille (30).
Stormaktstidens största industriman
Louis blev svenska stormaktstidens största industriman. Med hjälp av vallonerna fick han fart på både bergsbruket och vapenindustrin i Sverige. Han brukar kallas för "den svenska industrins fader". Han var också bankir och skeppsredare. Dessutom var han personlig vän med Gustav II Adolf.
Under kriget mot Danmark lät han med egna pengar utrusta tjugoen stycken örlogsfartyg varav tolv var linjeskepp åt svenska kronan. Denna flotta vann 1644 över Danmark och Kristian IV:s välde över Östersjön bröts därmed.
Även fast han fick svenskt medborgarskap 1627 och blev adlad 1641 tillbringade han inte mycket tid i Sverige utan hans huvudkontor låg i Amsterdam.
Familj & barn
Den 27 maj 1612 gifte Louis (24) sig med
Adrienne Gérard1591-1634 (21) och de fick barnen:
1) Jeanne (1613-1681)
2) Laurens (1614-1666)
3) Ida (1616-1682)
4) Elisabeth Andreä (1617-1659)
5) Maria (1618-1619) † (1 år)
6) Maria (1620-1703)
7) Louis (1622-1695)
8) Emanuel (1624-1692)
9) Sara (1626-1667)
10) Adriana (1627-1684)
11) Christina (1628-1628) † (5 veckor)
12) Steven (1629-1685)
13) Christina (1630-1654)
14) Jean (Johan) (1632-1696)
15) Benjamin (1634-1657)
(1591-1634)
Av Louis och Adriennes femton barn överlevde hela tretton stycken till vuxen ålder vilket måste anses som ovanligt på den tiden.
Sonen Louis som föddes 1622 flyttade till Sverige och grundade den svenska ätten De Geer.
Louis (64) gick bort den 19 juni 1652 i Amsterdam och begravdes i den vallonska kyrkan i Amsterdam.
Kuriosa
83 år efter hans död (1736) flyttades hans kvarlevor till Westerkerk som ligger i samma stad och där även Rembrandt ligger begravd.
I Norrköping på Gamla torget finns det en staty över Louis.
| År | Titel/händelse (urval) |
| 1605-1611 | Vistades i Frankrike |
| 1608-1611 | Anställd hos en köpman i La Rochelle |
| 1611-1615 | Anställd hos en köpman och bankir i Dordrecht |
| 1614 | Började en affärsförbindelse med Willem de Besche och blev dennes borgesman och förläggare i svenska bruksföretag |
| 1615 | Anställd hos en köpman i Amsterdam |
| 1617 | Började en affärsförbindelser med svenska kronan |
| 1617-1624 | stiftare av ett konsortium för låne- och kopparaffärer med svenska kronan |
| 1623- | Delägare, med fälttygmästaren Anton Monier som mellanhand, i första svenska kopparkompaniet (handelskompaniet) |
| 1625-1646 | Fick tillsammans med Willem de Besche och Paul Auleander privilegium att gjuta järnkanoner |
| 1627 | Kom till Sverige |
| 1627 | Erhöll tillstånd att i Stockholm uppsätta en repslagarebana |
| 1627 | Svensk medborgare |
| 1627 | Erhöll såsom Willem de Besches bolagsman jämte denne prolongation på arrendena av Finspång, Österby, Lövsta och Gimo samt Åkers och Skeppsta bruk, arrendet av Nyköpingsverken på sex år samt arrendet av Lax- och Kvarnholmarna i Norrköping på obestämd tid, |
| 1627-1632 | Erhöll jämte Willem de Besche upplåtelse å alla kronans faktorier |
| 1627 | Reste med Erik Larsson till Hamburg för att ordna kronans kopparaffärer |
| 1627 | Erhöll tillstånd att i Norrköping anlägga skeppsvarv och reparebana |
| 1628-1635 | Fick arrende av salpeterbruken i Linköping, Skänninge och Kisa |
| 1628 | Faktor för kopparhandeln jämte Erik Larsson (apr-dec) |
| 1628-1629 | Faktor för salthandeln jämte Erik Larsson |
| 1631 | Reste till Holland för att anskaffa vapen för 32 regementen till fot och 8,000 ryttare enligt kontrakt 15 jan 1631, kontrakt återkallades 2 okt samma år |
| 1632 | Kallad till kungen för att redogöra för kopparhandeln (mars) |
| 1634 | Deltog i det Tripska konsortiet om kopparhandeln |
| 1635 | Återvände till Sverige |
| 1636 | Träffade generaluppgörelse med svenska kronan |
| 1637 | Återvände till Holland |
| 1641 | Bosatte sig definitivt i Sverige, först i Norrköping sedan i Stockholm |
| 1641 | Adlades |
| 1643 | Sändes till Holland som svenskt ombud med anledning av det beslutade kriget, mot Danmark (dec) |
| 1644 | Återkom till Göteborg 21 september |
| 1645-1647 | Erhöll slutuppgörelser angående flottans affärer (jan 1645, feb 1646 och nov 1647) |
| 1647 | Delägare i Nya skeppskompaniet |
| 1649 | Delägare i Saltkompaniet |
| 1649 | Delägare i Afrikanska kompaniet |
| 1648&1650 | Avträdde en del av sina bruksföretag åt några av sönerna |
| 1651 | Reste till Holland, antagligen för att ordna de afrikanska affärerna |
Stöd historiesajten!
1595 25-årskriget slutar, freden i Teusina
1596 Svår missväxt drabbar Sverige
1598-1599 Kriget mot Sigismund
1599 Sigismund avsätts
1600 Linköpings blodbad
1600-1629 Andra Polska kriget
1604 Karl IX blir kung
1611 Karl IX dör
1611 Gustaf II Adolf blir kung
1611-1613 Kalmarkriget
1614 Svea Hovrätt inrättas i Stockholm
1619 Halmstads slott är färdigbyggt
1621 Luleå, Piteå och Sundsvall grundas
1623 Västerås gymnasium grundas
1624 De första mynten i koppar präglas
1628 Regalskeppet Vasa sjunker
1630 Sverige går med i Trettioåriga kriget
1632 Gustav II Adolf stupar vid Lützen
1636 Svenska postverket grundas
1638 Nya Sverige grundas i Nordamerika
1643-1645 Torstenssons krig
1645 Fred i Brömsebro
1649 Svenska Afrikanska kompaniet bildas
1650 90 % av svenskarna bor på landet
1650 Påbud på kyrkobesök på söndagar
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Berömda svenskar från tolv sekler (Sahlberg)
Hemsidor:
» riksarkivet.se
» biografi
» adelsvapen.com
» digitaltmuseum.se (bild)
Stöd historiesajten!