Gustaf Banér

Levde: 1547-1600 (avrättad, 52 år)
Titel: Riksråd, ståthållare, häradshövding
Adel/ätt: Friherrliga ätten Banér. Friherrlig 1651
Far: Axel Nilsson Banér (1513-1554)
Mor: Margareta Pedersdotter (Bielke) (1510-1557)

Gustav Banér

Biografi
Gustaf Axelsson Banér föddes den 19 maj 1547 på Djursholms slott som son till riksrådet Axel Nilsson Banér (34) och Margareta Pedersdotter (Bielke) (37).

Hertigarnas sida
Banérs förbindelse med Sturehuset, och säkert också hans egen övertygelse ställde honom på hertigarnas sida när upproren mot kung Erik XIV började. Det berättas om ett samtal som han skulle ha haft med kungen efter att denne blivit avsatt och fängslad på Stockholms slott, där Banér skall ha anklagat honom för att slösat bort de silvertackor som kung Gustav samlat i det rummet där de var. Då skall Erik ha svarat 'Det har jag att tacka sådana skälmar som du, att I hulpit mig penningarna utösa', vilket Banér skall ha svarat 'Det var ej sant, ty jag var då ej i landet, men sådana furstar som I hafven alltid tjufvar i deras tjänst'.

Som riksråd 1570 råkade Banér i onåd hos kung Johan III men återfick sina ämbeten och värdigheter innan kungens död 1592.

Ståthållare i Reval
År 1588 blev Banér ståthållare i Reval och fem år senare (1593) häradshövding i Vallentuna härad med Ryds och Danderyds skeppslag.

Sigismunds sida
De åren Sigismund var kung (1592-1599) tillhörde Banér ett parti inom rådkammaren som kungen betraktade med misstänksamhet och därför uteslöt han den ur regeringen. Detta ledde till att Banér närmade sig hertig Karl istället, men den vänskapen brast dock snart. När sedan brytningen mellan hertig Karl och Sigismund var ett faktum övergick Banér med några av de andra riksråden till Polen, för att helt och hållet ställa sig på kung Sigismunds sida.

De följde sedan med kungen och hans krigshär till Sverige, men efter slaget vid Stångebro den 25 september 1598, där Sigismund förlorade, blev Banér och de andra utlämnade till Sverige och hertig Karl. Hertig Karl lovade 'att de på en fri riksdag skulle dömas efter Sveriges lag, i kejserliga, kungliga och furstliga sändebuds närvaro, utan att dessförinnan något ont skulle dem vederfaras'.

Linköpings blodbad
Banér fick efter detta vara sex dygn hos sin hustru, som precis fött en son, därefter spärrades han in på Gripsholms slott varefter han inte fick träffa någon. I mars år 1600, efter ett och ett halvt år som fängslad, fördes Banér över till Linköping där han tillsammans med sin bror Sten Banér, Ture Bielke, Erik Sparre och Bengt Falk, dömdes till döden. Dagen innan avrättningen som skedde den 20 mars, och som nu förtiden kallas för Linköpings blodbad, fick de umgås med sina familjer. Han var den första som blev avrättad.

Avrättningen
Banér steg fram på det utlagda röda tyget, sträckte fram sin högra hand och sa:
'Det är mänskligt att frukta den lekamliga döden, helst en sådan smädelig död, som plägar givas ogärningsmän. Denna handen haver jag haft ospard för mitt fädernesland och aldrig låtit bruka mig till något, varför Gud och Sveriges lag givit överheten makt och våld att straffa mig. Här bliva i dag tjugotvå faderlöse barn och fyra bedrövade änkor. Deras tårar och vårt oskyldiga blod ropar dageligen till Gud, det vet jag. Oskyldig dör jag. Hören det! Och förbannad vare den, som talar illa på vår döda mull.'
Sedan kastade han några pengar till bödeln, föll på knä och band själv sitt armkläde för ögonen. Då kom Strängnäsbiskopen fram och frågade; "- Käre herre, bekänn att ni är skyldig till denna döden!"
- Nej Nej i Jesu namn, svarade Banér (52) högt, och efter dessa ord föll huvudet.

Äktenskap & barn
Den 8 oktober 1581 gifte Banér (34) sig med grevinnan Christina Sture (22) och de fick barnen:
1) Margareta (1582-1618)
2) Svante (1584-1628)
3) Anna (1585-1656)
4) Märta (1586-1586) († 1 dag)
5) Axel (1587-1594) († 7 år)
6) Per (1588-1644)
7) Nils (1589-1614)
8) Märta (1593-1638)
9) Sigrid (1592-1669)
10) Axel (1594-1642)
11) Johan Banér (1596-1641)
12) Erik (1597-1597) († 1 dag)
13) Carl (1598-1632)
14) NN (1590-)

Christinas föräldrar var Svante Sture d.y. och Märta Leijonhufvud och Christina var på så sätt kusin med hertig Karl.

År Titel/händelse (urval)
Studerade med sin bror bror Sten Banér utomlands
1564- Tjänstgjort vid kungens livfana och för dennes huvudbaner
1569 Hovmarskalk (feb)
1569 Riksråd
1571 Fältöverste i Finland (aug)
Användes i särskilda uppdrag och skickades på flera större diplomatiska beskickningar
1586 Utsågs att i Erik Sparres frånvaro inträda i slottsloven i Stockholm
1588 Ståthållare i Reval (okt)
1590 Avsatt som ståthållare genom kungligt brev (mars)
1593 Häradshövding i Vallentuna härad med Ryds och Danderyds skeppslag (apr)
1593 Deltog i Uppsala möte
1598 Deltog i slaget vid Stångebro (sept)

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2005-01-03 | Uppdaterad 2021-01-02
Samtida händelser 1547 - 1600
1554-1557 Stora ryska kriget
1559 Vadstenabullret
1560 Gustav Vasa dör
1560 Erik XIV blir kung
1563-1570 Nordiska sjuårskriget
1564 Ronneby blodbad
1567 Sturemorden
1568 Erik XIV blir avsatt
1568 Johan III blir ny kung
1570-1595 Tjugofemårskriget
1577 Erik XIV dör på Örbyhus slott
1583 Mariestad får stadsprivilegier
1584 Karlstad får stadsprivilegier
1588 En pestepidemi härjar i Stockholm
1591 Sveriges första bokhandel öppnar
1592 Johan III dör
1595 Freden i Teusina
1596 Svår missväxt drabbar Sverige
1598-1599 Kriget mot Sigismund
1599 Sigismund avsätts

Källor
dela sidan
Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)

Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» riddarhuset.se
» biografi
» Mellersta bilden
» Stora nedre bilden

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon