Olof af Acrel

Levde: 1717-1806 (88 år)
Titel: Kirurg. Läkare, "Den svenska kirurgins fader"
Adel/ätt: Adliga ätten af Acrel. Adlad 1780, introducerad 1781. Utdöd 1806.
Far: Johannes Acrelius (1676-1718)
Mor: Sara Gahm (1681-1741)
Olof af Acrel Historia
Olof af Acrel föddes i Österåker i Roslagen den 26 november 1717 som son till kyrkoherden i Österåker, Johannes Acrelius (41) och hans hustru Sara Gahm (36). Redan vid ett halvt års ålder dog hans far Johannes, men som brukligt var på den tiden så gifte sig den nya prästen i Österåker, som hette Anders Chytræus med hans mor, så han fick snart en ny styvfar och blev väl omhändertagen av honom.

Redan som åttaåring (1725) sändes han till Uppsala universitet för att studera naturkunskap och medicin för Carl von Linné och Nils Rosén. Även språk och filosofi stod på schemat. Olofs stora intresse blev med tiden kirurgi. Enligt dåtidens sed gick han tre år i lära hos en fältskärmästare i Stockholm som hette Boltenhagen, där han visade sig så skicklig att han vid tjugoett års ålder (1738) blev biträde till statskirugen Herman Schützer utan att ens ha tagit examen! Efter en kort tid där fick han överta nästan hela Schützers praktik. För att fortsätta att vidareutbilda sig reste han emellertid två år senare (1740) till Göttingen i Tyskland där han studerade anatomi för den berömde schweiziska fysiologen och läkaren Albrecht von Haller och sedan vidare till Strassburg. Efter studierna fotvandrade han med en kamrat genom Schweiz över Alperna till Milano och Turin och återvände via Frankrike, Paris och London.

Olof af Acrel
Olof af Acrel, målad av  Gustaf Lundberg ca 1776
När det österrikiska tronföljdskriget bröt ut 1743 fick han många tillfällen att praktisera vad han lärt sig och samtidigt lära sig nytt. Han tog tjänst vid franska armén och förordnades inom kort till överfältskär (överkirurg) vid fältsjukhuset i Lauterburg och vårdade där, tillsammans med 24 assistenter, ett tusental som fallit offer för de pågående striderna. I tjänsten ingick även att hålla föreläsningar i kirurgi för sina medhjälpare.

När han kom tillbaka till Sverige och Stockholm gav han efter en tid ut skriften 'Om friska sårs egenskaper' vilket sägs vara den första svenska kirurgiska avhandlingen och som av Albrecht von Haller ansågs för att vara fullkomligt lysande. Genom publikationen fick många upp ögonen för hans skicklighet och han utnämndes därför till livläkare för kung Fredrik I och senare även för lille prins Gustav (III).

Tjugonio år gammal (1746) blev han ledamot av vetenskapsakademien. När Kungliga Serafimerlasarettet i Stockholm öppnades den 30 oktober 1752, med åtta sängplatser, blev Olof sjukhusets förste överkirurg. Denna tjänst hade han fram till sekelskiftet, utan att ta emot någon lön! Efter tre år fick han dock professors fullmakt och tog då på sig att hålla offentliga föreläsningar. 1759 kom hans skrift 'Kirurgiska händelser' ut som bland annat översattes till tyska och holländska. Hans stora önskan var att grunda ett lasarett där unga läkare kunde utbilda sig. Vid hans avgång från tjänsten som överkirurg, hade antalet sängar ökat från 8 till 120.

Vid femtionio års ålder (1776) blev han generaldirektör över sjukskötseln vid alla sjukhus i riket, en befattning han hade tills han var 83 år gammal. Men även efteråt fortsatte han dock att besöka sina patienter dagligen till en kort tid före sin egen död. Han adlades 1780 med namnet af Acrel.

Familj
År 1746 gifte sig Olof (29) med Anna Ester Robért (28) och de fick sonen Johan Elias 1749. Sonen gick bort drygt ett år gammal.

'Den svenska kirurgins fader' gick bort den 26 maj 1806, på dagen 88 ½ år gammal och begravdes vid Österåkers kyrka i Uppland. Till minne av Acrel skänkte professor Santesson 10.000 kr till Karolinska institutet 1879, pengar som skulle gå till en stipendiefond.

dela sidan
  
Samtida händelser 1717 - 1806

1725  Stor missväxt i stora delar av landet.
1726  Bönemöten i hemmen förbjuds.
1730  Glasögonbågarna uppfinns.
1731  Ostindiska kompaniet bildas.
1734  Obligatorisk bouppteckning blir lag.
1739  Vetenskapsakademien grundas.
1741-1743  Hattarnas ryska krig.
1743  Stora daldansen utspelar sig.
1749  Sverige får en modern befolkningsstatistik.
1751  Kung Fredrik I dör. Adolf Fredrik blir kung.
1752  Serafimerlasarettet invigs i Stockholm.
1753  Den gregorianska kalendern införs.
1755  Cajsa Wargs kokbok kommer ut.
1757  Storskifte införs i Sverige.
1760  Sverige har 1 miljon 925 tusen invånare.
1765  Mösspartiet tar makten i Sverige.
1767  Sverige har 2 009 696 invånare.
1769  Kaffeförbudet från 1757 hävs.
1771  Adolf Fredrik dör. Gustav III blir kung.
1772  Gustav III:s statskupp.
1774  Ny tryckfrihetsförordning skrivs.
1779  Sverige förbjuder häxjakt.
1782  Förbudet mot judisk invandring hävs.
1784  Kolonin Saint Barthélemy grundas.
1788  Anjalaförbundet.
1788-1790  Gustav III ryska krig.
1789-1799  Franska revolutionen pågår.
1792  Gustav III blir skjuten och dör.
1794  Kaffe förbjuds i Sverige igen.
1796  Smittkopporsvaccin uppfinns av E. Jenner.
1799  Kaffeförbud i Sverige återigen.
1801  Tiggeri straffas med spö, ris & spinnhus.
1802  Kaffeförbudet från 1799 hävs.
1803-1815 Första Napoleonkriget.

Källor

Böcker:
Svenska män och kvinnor - A-B (Bonniers förlag 1942) sid 5-6

Hemsida:
» adelsvapen.com
» Acrel
» stora bilden

Inlagd 2005-05-22 | Uppdaterad 2019-04-18