Olof af Acrel

Biografi
Olof af Acrel föddes i Österåker i Roslagen den 26 november 1717 som son till kyrkoherden i Österåker, Johannes Acrelius (41) och hans hustru Sara Gahm (36). Redan vid ett halvt års ålder dog hans far Johannes, men som brukligt var på den tiden så gifte sig den nya prästen i Österåker, som hette Anders Chytræus med hans mor, så han fick snart en ny styvfar och blev väl omhändertagen av honom.

Studier
Redan som åttaåring (1725) sändes Olof till Uppsala universitet för att studera naturkunskap och medicin för Carl von Linné och Nils Rosén. Även språk och filosofi stod på schemat. Olofs stora intresse blev med tiden kirurgi. Enligt dåtidens sed gick han tre år i lära hos en fältskärmästare i Stockholm som hette Boltenhagen och där visade han sig så skicklig att han vid tjugoett års ålder (1738) blev biträde till statskirugen Herman Schützer utan att ens ha tagit examen! Efter en kort tid där fick han överta nästan hela Schützers praktik.

Studerade i Göttingen
För att fortsätta att vidareutbilda sig reste han emellertid två år senare (1740) till Göttingen i Tyskland där han studerade anatomi för den berömde schweiziska fysiologen och läkaren Albrecht von Haller och sedan vidare till Strassburg. Efter studierna fotvandrade han med en kamrat genom Schweiz över Alperna till Milano och Turin och återvände via Frankrike, Paris och London.

Olof af Acrel, målad av  Gustaf Lundberg ca 1776

Tjänst vid franska armén
När det österrikiska tronföljdskriget bröt ut 1743 fick Olof många tillfällen att praktisera vad han lärt sig och samtidigt lära sig nytt. Han tog tjänst vid franska armén och förordnades inom kort till överfältskär (överkirurg) vid fältsjukhuset i Lauterburg och vårdade där, tillsammans med 24 assistenter, ett tusental som fallit offer för de pågående striderna. I tjänsten ingick även att hålla föreläsningar i kirurgi för sina medhjälpare.

Livläkare åt Fredrik I
När han kom tillbaka till Sverige och Stockholm gav han efter en tid ut skriften 'Om friska sårs egenskaper' vilket sägs vara den första svenska kirurgiska avhandlingen och som av Albrecht von Haller ansågs för att vara fullkomligt lysande. Genom publikationen fick många upp ögonen för hans skicklighet och han utnämndes därför till livläkare för kung Fredrik I och senare även för lille prins Gustav (III).

Tjugonio år gammal (1746) blev Olof ledamot av vetenskapsakademien.

Medalj över Olof af Acrel från 1781

Kirurgiska händelser
När Kungliga Serafimerlasarettet i Stockholm öppnades den 30 oktober 1752, med åtta sängplatser, blev Olof sjukhusets förste överkirurg. Denna tjänst hade han fram till sekelskiftet utan att ta emot någon lön! Efter tre år fick han dock professors fullmakt och tog då på sig att hålla offentliga föreläsningar. 1759 kom hans skrift 'Kirurgiska händelser' ut som bland annat översattes till tyska och holländska. Hans stora önskan var att grunda ett lasarett där unga läkare kunde utbilda sig. Vid hans avgång från tjänsten som överkirurg, hade antalet sängar ökat från 8 till 120.

Generaldirektör
Vid femtionio års ålder (1776) blev han generaldirektör över sjukskötseln vid alla sjukhus i riket, en befattning han hade tills han var 83 år gammal. Men även efteråt fortsatte han dock att besöka sina patienter dagligen till en kort tid före sin egen död. Han adlades 1780 med namnet af Acrel.

Äktenskap & barn
Den 22 januari 1746 gifte sig Olof (28) med Anna Ester Robért (27) och de fick sonen Johan Elias 1749. Sonen gick bort drygt ett år gammal.

Olof af Acrel (88) 'Den svenska kirurgins fader' gick bort den 26 maj 1806 och begravdes vid Österåkers kyrka i Uppland. Till minne av Acrel skänkte professor Santesson 10 000 kr till Karolinska institutet 1879, pengar som skulle gå till en stipendiefond.

Stöd historiesajten!

1721 Ryska flottan härjar Norrlands kust
1725 Missväxt i stora delar av landet
1726 Bönemöten i hemmen förbjuds
1730 Glasögonbågarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
1794 Kaffe förbjuds i Sverige igen
1796 Smittkopporsvaccin uppfinns
1796 Kaffeförbudet från 1794 hävs
1799 Kaffeförbud i Sverige återigen
1801 Tiggeri straffas med ris & spinnhus
1802 Kaffeförbudet från 1799 hävs
1803-1815 Första Napoleonkriget

Källor

Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Berömda svenskar från tolv sekler (Sahlberg)

Hemsida:
» riksarkivet
» adelsvapen.com
» stora bilden

Mer historia

Adelsvapen Dödsår Efternamn Freder Förnamn Galleri Gamla ord Gravplatser Krig Mynt Regenter Uppfinningar Upptäckter Yrken Årtal Översikt 1400-talet 1500-talet 1600-talet 1700-talet 1800-talet

Stöd historiesajten!