Carl Fredrik Adelcrantz
| Levde: | 1716-1796 (80 år) |
| Titel: | Arkitekt, överintendent, friherre |
| | Friherrliga ätten Adelcrantz. Friherrlig 1766. Utdöd 1796. |
| Far: | Göran Joshua Adelcrantz (1668-1739) |
| Mor: | Anna Maria Köhnman (1681-1730) |
Biografi
Carl Fredrik Adelcrantz föddes den 30 januari 1716 i Stockholm som son till slotts- och stadsarkitekten Göran Joshua Adelcrantz (38) och Anna Maria Köhnman (35).
Fyraårig studieresa
Tjugotre år gammal (1739) gav han sig ut på en fyraårig studieresa, bland annat till Frankrike och Italien. Fortfarande medan resan ännu pågick utnämndes han 1741 till konduktör vid slottsbyggnaden i Stockholm. Väl tillbaka i Stockholm (1743) började han anställningen som biträde åt slottsarkitekten Carl Hårleman. Hans uppgift var att hålla uppsikt över konstnärerna och konsthantverkarna, och på samma gång vara Hårlemans högra hand, till exempel så utförde Adelcrantz de ritningar som Hårleman inte hann med. Parallellt med den här befattningen tjänstgjorde han även som hovjunkare hos kungaparet, Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika. Dessa kom han att få en nära relation till. Efter att Hårleman avlidit 1753 blev Adelcrantz den verklige ledaren över inredningsarbetena på slottet.
Överintendent
Vid 41 års ålder (1757) fick Adelcrantz titeln överintendent men inte förrän tio år senare, när den verklige överintendenten Carl Johan Cronstedt lämnat tjänsten blev Adelcrantz ensam om ämbetet.
En ny huvudbyggnad som ersatte det gamla träslottet Kina i Drottningholmsparken började byggas efter ritningar av Adelcrantz 1763, och stod klart sex år senare. 1764 blev han direktör för hovkapellet och två år senare, vid femtio års ålder, blev han upphöjd till friherre. Mellan åren 1768-1774 byggde han, under ganska ogynnsamma förhållanden, Adolf Fredriks kyrka i Stockholm, och de åtta följande åren (1774-1782) byggde han om Ekebladska huset till ett kungligt operahus. Han var även ordförande i Målare- och bildhuggareakademien. Han blev också Gustav III:s främste arkitekt, fram till att kungens smak ändrades, vilket den gjorde efter italienresan denne gjorde 1783-1784.
God vän till kungafamiljen
Adelcrantz blev som sagt en god vän till kungafamiljen och detta gjorde att han drog på sig mössornas ovilja. På mycket långsökta skäl ställdes han därför 1771 till ansvar inför en kommision. Men som tur var kom Gustav III:s statskupp (1772) emellan och Adelcrantz fortsatte som ordföranden ändra till 1795 då han tog avsked vid nästan åttio års ålder.
Som överintendent vid slottsbyggnaden utförde Adelcrantz ett mycket stort inflytande på Sveriges byggnadskonst. Han hade också en stor betydelse som reformator för den Ritareakademien (grundad 1735) som han 1768 gjorde om till en verklig konstakademie och där kungen fem år senare fastslog lagstadgarna.
Dåliga ekonomi
De sista åren av Adelcrantz liv tyngdes dock av den dåliga ekonomin han hade. Mycket berodde detta på att han dragit på sig för stora skulder när han slutförde Drottningholms Slottsteater 1766, och för att han ur egen ficka betalat lön till ämbetets personal. Till följd av detta var han 1785 tvungen att sälja sitt hus i Stockholm, och senare dessutom sitt sommarställe i Trångsund.
| Verk/ritningar (urval) |
| Kina slott 1763-1769 |
| Stockholms slott ansvar för bygget från 1757 |
| Ulriksdals slott inredde hovteatern 1750-talet |
| Ekolsunds slott, upprustning av slottets interiör 1767-1770 |
| Svartsjö slott, ritningar på flyglarna 1770-talet |
| Strömsholms slott, ansvarig för inredningsarbetet 1767-1775 |
| Teatern vid Drottningholms slott |
Adelcrantz (80) gick bort ogift den 1 mars 1796 och begravdes på Katarina kyrkogård i Stockholm. Med hans död dog den friherrliga grenen Adelcrantz ut.
Kuriosa
94 år efter hans död lät Svenska Akademien slå en medalj över honom.
| År | Titel/händelse (urval) |
| 1734 | Student i Uppsala |
| 1735 | Auskultant i kammarrevisionen |
| 1739 | Ägnade sig efter faderns död 1739 helt åt arkitektstudier |
| 1741 | Konduktör vid slottsbyggnaden i Stockholm |
| 1744 | Hovjunkare vid kronprins Adolf Fredriks hov |
| 1753 | Hovintendent |
| 1753-1771 | Direktör för kungliga franska spektaklet |
| 1753 | Underceremonimästare i kungl maj:ts orden |
| 1754 | Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien (LVA) |
| 1754 | Riddare av Nordstjärneorden (RNO) |
| 1757-1767 | Överintendent (tillsamman med Carl Johan Cronstedt) |
| 1764 | Direktör för hovkapellet |
| 1766 | Friherre |
| 1767-1795 | Ensam överintendent |
| 1767-1795 | Preses i målar- och bildhuggarakademien |
| 1769 | Kommendör av Nordstjärneorden (KNO) |
| 1770-1778 | Ledamot av riddarhusdirektionen |
| 1782-1795 | Ordförande i direktionen för allmän brandförsäkringsfonden |
| 1786 | Hedersledamot av Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien (HedLHA) |
| Fullmäktig i riksgäldskontoret |
Stöd historiesajten!
1725 Missväxt i stora delar av landet
1726 Bönemöten i hemmen förbjuds
1730 Glasögonbågarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
1794 Kaffe förbjuds i Sverige igen
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Berömda svenskar från tolv sekler (Sahlberg)
Hemsidor:
» adelsvapen.com
» runeberg.org
» nedre stora bilden
Stöd historiesajten!