Carl Georg Brunius
Levde: | 1792-1869 (77 år) |
Titel: | Arkitekt, konsthistoriker, lärare, professor, präst |
Far: | Gomer Brunius (1748-1819) |
Mor: | Mariana Rodhe (1755-1839) |
Biografi
Carl Georg Brunius föddes i Tanum den 23 mars 1792 som son till kyrkoherden Gomer Brunius (43) och Mariana Rodhe (36).
Uppväxt
Carl Georg växte upp i Tanums socken i Bohuslän där hans far Gomer var kyrkoherde. Carl Georg hade tolv syskon varav tio uppnådde vuxen ålder. Redan tidigt visade han anlag för teckning och var både händig och praktiskt, han hjälpte bland annat drängarna på gården att bygga en kvarn.
Studier
Redan som väldigt ung började Carl Georg studera latin och det grekiska spåket och inom ett år kunde han läsa böcker på latin. Han skrev även latinsk vers.
Elva år gammal följde Carl Georg med två av sina äldre bröder till Lund för att studera juridik. Han uppmärksammades av lärarna i Lund som rådde honom att istället för juridik studera de klassiska språken. Han disputerade i Lund i december 1812 och i december året därpå blev han filologi kandidat (klassiska språk). Han fortsatte sin utbildning och blev 1814 filosofi kandidat, filosofie magister, docent och adjunkt.
Prästvigd & Professor
År 1823 prästvigde sig Brunius och året därpå efterträdde han Esaias Tegnér som professor i det grekiska språket vid Lunds universitet.
Medeltidsarkitektur
Brunius var mycket intresserad av medeltidsarkitektur. Mycket av sin tid ägnade han åt att studera äldre svensk konst och särskilt då arkitekturhistoria. Under hela sin livstid gjorde Brunius ingående vetenskapliga studier och reste runt i landet på arkeologiska och konsthistoriska resor, bland annat var han på Gotland redan 1815 samt även en kort tid före sin död 1869.
Äktenskap & barn
Den 25 augusti 1829 gifte Carl Georg (37) sig med Maria Charlotta Tillander (24) och de fick barnen:
1)Carl Gomer Johan (1830-1900)
2)David Fredrik (1833-1869)
3)August Wilhelm (1836-1925)
År | Titel/händelse/skrifter |
1803 | Student i Lund (mars) |
1811 | Student i Uppsala (okt) |
1812 | Disputerade i Lund (dec) |
1813 | Filologi kandidat (klassiska språk) (dec) |
1814 | Filosofie kandidat (apr) |
1814 | Disputerade (maj) |
1814 | Filosofie magister i grekiska språket (juni) |
1815 | Docent i grekiska språket i Lund (maj) |
1816 | Extra ordinarie adjunkt i grekiska språket (maj) |
1820 | Adjunkt i grekiska språket (mars) |
1821 | Adjunkt i romersk vältalighet och poesi (apr) |
1823 | Prästvigd (dec) |
1823 | Gav ut skriften "Nordiska Fornlemningar" 1823 |
Professor i grekiska språket | |
1831 | Ledamot av Lunds domkyrkoråd |
1831&1841 | Akademiens rektor |
1832 | Vald till ledamot av skolrevisionen |
1836 | Gav ut skriften "Nordens äldsta metropolitankyrka" (även 1854) |
1843 | Ledamot av Kungliga Nordstjärneorden (LNO) |
1847 | Kyrkoherde i Stävie och Lackalänga prebendepastorat (tillträdde 1848) |
1847 | Prost |
1850 | Gav ut skriften "Skånes konsthistoria för medeltiden" |
1851 | Gav ut skriften "Konstanteckningar under en resa 1849" |
1852 | Ledamot av Lunds lasarettsdirektion |
1853 | Ledamot av Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien (LHA) |
1853 | Kommendör (Vasaorden) |
1857 | Gav ut skriften "Konstanteckningar under en resa till Bornholm" |
1864-1866 | Gav ut "Gotlands konsthistoria" 3 del |
1868 | Gav ut "Försök till förklaringar öfver Hällristningar" (gavs ut 1868) |
~ | Gav ut "Beskrifning öfver Helsingsborgs Kärna och Glimminge i Skåne" |
Arkitekt
Förutom att vara kyrkoherde, professor, konsthistoriker och lärare var Brunius även arkitekt. Intresset för arkitektur väcktes när Lunds domkyrka behövde en genomgripande restaurering. Brunius var vid den här tiden ordförande i domkyrkorådet och fick i uppdrag att övervaka arbetet. Utöver alla sina andra uppdrag kom han att lägga tjugosex år på Lunds domkyrka (1833-1859). Se listan här nedanför på de byggnader som Brunius har varit delaktig i eller gjort ritningarna till.
Privat skola
På Brunius initiativ startades en privat skola i Lund som kom att ha ett stort inflytande på den yngre generationen av arkitekter, bland annat arkitekten Helgo Zettervall. Här utbildades en stort antal skickliga murmästare och stenhuggare.
Carl Georg (77) gick bort den 12 november 1869 i Lund och begravdes på östra kyrkogården i Lund.
År | Ritningar |
1833-1859 | Restaureringen av Lunds domkyrka |
1836-1839 | Om- och påbyggnaden av gamla bibliotekshuset i Lund |
1840-1844 | Sövdeborgs slott, Skåne (ritningar & restaurering) |
1840 | Räddningshemmet i Stora Råby |
1840 ~ | Skarhults slott, Skåne |
1840 | Carl Georgs eget hus på Kiliansgatan 15 |
1840-1845 | Byggnadsledare vid uppförande av Historiska museet i Lund |
1842-1845 | Nuvarande biskopshuset i Lund |
1843-1845 | Laurentiiklostrets forna bibliotekshus 'kapellet' i Lund (ritningar & restaurering) |
1844 | Ett skolhus i Hälsingborg |
1844-1845 | Tofta kyrka (Lunds stift) (ritningar & restaurering) |
1844-1845 | Ritningar till Vallkärra kyrka (restaurering) |
1844-1845 | Skegrie kyrka (ritningar & restaurering) |
1844-1849 | Ritningar & arbetsledare till Torrlösa kyrkas uppförande |
1847 | Ritningar & arbetsledare till Tullstorps kyrkas uppförande |
1847 | Stävie kyrka (ritningar & restaurering) |
1848 | Hörup kyrka (ritningar & restaurering) |
1848 | Fågeltofta kyrka (ritningar & restaurering) |
1848-1849 | Oxie kyrka (ritningar & restaurering) |
1848-1849 | Vadensjö kyrka (ritningar & restaurering) |
1849-1852 | Efter Brunius ritningar restaurerades Domkyrkan i Växjö |
1850 | Lackalänga kyrka (ritningar & restaurering) |
1851 | Fuglie kyrka (ritningar & restaurering) |
1851-1852 | Ritningar & arbetsledare till Svedala kyrkas uppförande |
1851-1852 | Stora Harrie kyrka (ritningar & restaurering) |
1852 | Vellinge kyrka (ritningar & restaurering) |
1854-1857 | Ritningar & arbetsledare till Husie kyrkas uppförande |
1854-1857 | Ritningar & arbetsledare till Kristinehamns kyrkas uppförande |
1855-1857 | Bosjökloster slott, Skåne |
1855-1857 | Skurups kyrka (ritningar & restaurering) |
1855-1857 | Heda kyrka (ritningar & restaurering) |
Trolleholms slott, Skåne | |
1856-1858 | Knutstorp, Skåne |
1858-1859 | Ritningar & arbetsledare till Källstorps kyrkas uppförande |
1859 | Igelösa kyrka (ritningar & restaurering) |
1862-1863 | Odarslöv kyrka (ritningar & restaurering) |
1862-1863 | Löderup kyrka (ritningar & restaurering) |
1802 Kaffeförbudet från 1799 hävs
1803-1815 Första Napoleonkriget
1806 Hela Uddevalla brinner ner
1808-1809 Finska kriget
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
1811 Soldatutskrivningsuppror i Skåne
1813-1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fred i Kiel
1817 Kaffeförbud införs för 5:e gången
1818 Karl XIII dör
1818 Karl XIV Johan blir kung
1822 358 hus i Norrköping brinner ner
1822 Kaffeförbudet från 1817 hävs
1824 Stockholms dagblad grundas
1827 Brand förstör största delen av Åbo 1830 Hierta grundar Aftonbladet
1831 Första hästkapplöpningen i Sverige
1832 Dödsstraffet hängning avskaffas
1834 Första mekaniska bomullsväveriet
1834 Koleran dödar 12 500 i Göteborg
1836 Triumfbågen i Paris färdigbyggd
1838 Demonstrationer mot judar (Sthlm)
1841 Spö- och risstraff isf böter avskaffas
1841 Stockstraffet avskaffas
1842 Obligatorisk skolgång införs
1844 Karl XIV Johan dör
1844 Oscar I blir ny kung
1844 Säkerhetständstickan uppfinns
1845 Förbudet mot kusingifte upphävs
1846 Skråväsendet avskaffas
1850 Dagens svenska polis grundläggs
1853 1:a svenska telegraflinjen öppnas
1855 Offentliga spö/risstraff avskaffas
1856 Sveriges första järnväg öppnas
1859 Oscar I dör Karl XV blir kung
1862 Stockholm-Göteborg järnväg invigs
1865 Svenska röda korset bildas
• Svenska män och kvinnor (Bonnier)
Hemsidor:
» Riksarkivet
» Geni
» Ur vår samtid
» Salmonsens konversationsleksikon
Bild:
» digitaltmuseum