Johan Skytte (af Duderhof)

Biografi
Johan Skytte af Duderhof (Schroderus) föddes i maj 1577 i Nyköping som son till borgmästaren Bengt Nilsson Skräddare och Anna Andersdotter. Johans far var en av stadens viktigaste importörer av fina tyger från England och Tyskland. Vid flera tillfällen var fadern även borgmästare i Nyköping. Denne var även en ganska förmögen man och kunde bygga ett av de finaste husen i staden.

Studier
Johan studerade i Nyköpings skola, under namnet Schroderus och tretton år gammal (1590) flyttade han till Stockholm för att där studera vid det så kallade Stockholmskollegiet. Eleverna på skolan fick läsa teologi, grammatik, matematik, fysik, astronomi, aritmetik, dialektik, algebra och geometri. Skolan hade en katolsk prägel och stängdes efter att Johan III, som varit skolans beskyddare, dog 1592. Samma år reste Johan utomlands och studerade vid Europas ryktbaraste skolor i nio år, där han väckte en allmän uppmärksamhet för sin ovanliga skicklighet såsom latinsk vältalare, matematiker samt att han kände till främmande länders statsrättsliga förhållanden och historia.

Kronprinsens lärare
Efter sin hemkomst blev Johan (25) utsedd att vara lärare till kronprins Gustav (II) Adolf och senare även till Karl Filip, och samtidigt blev han vald till sekreterare i Rikskansliet.

Adlad
1604 blev Johan (27) adlad och tog då namnet Skytte, efter en utslocknad ätt på sin mors sida. Som sekreterare i Rikskansliet fick han i uppdrag att, på Karl IX:s vägnar, tala till Göta rikes ständer, som var samlade i Kalmar. Karl IX hade ett stort förtroende för honom och sände iväg honom på många olika uppdrag, bland annat sändes han tillsammans med Gustav Stenbock till London år 1610 för att diskutera om ett förbund, och om möjligt, vinna prinsessan Elisabeths hand åt Gustav Adolf.

Ståthållare
Väl hemma igen blev Johan 1611 ståthållare på Västerås slott. Under denna tid började han även att uppföra Grönsö slott på ön Grönsö i Mälaren, Uppland.
Redan under sin tid som hertig över Västmanland hade kungen valt Johan till ståthållare över denna provins, och när han blev kung lämnade han hela rikets penningverk under Johans uppsikt (1612). Denna befattning ansvarade Johan sedan för i arton år - till en början med titeln kammarråd, men detta byttes 1620 till president i Kungliga räknekammaren.

Förläningar & titlar
Johan var en skicklig och plikttrogen man i sina uppdrag och han fick gång på gång favörer av kungen, dels i form av förläningar och dels med fina titlar. År 1615 sändes Johan till danska hovet för att försöka sänka Älvsborgs lösen, men detta misslyckades dock.

Dubbad till riddare
Då Johan 1617-1618 vistades i Holland och England för att försöka låna pengar blev kung Jakob I så imponerad av den vältalige svensken att han som ett bevis på sin välvilja dubbade honom till riddare. 1617 blev han också utnämnd till riksråd, och fick även norra Finlands lagmansdöme.

Skytteanska professuren
Fem år senare förordnades Johan till Uppsala akademis kansler (1622). Samma år inrättades den så kallade Skytteanska professuren i statskunskap och vältalighet, som ännu idag existerar. Två år därefter (1624) blev han vald till friherre med godset Duderhoff i Livland till friherreskap, och senare även biskopsstiftet Wormditt i Västpreussen.

Generalguvernör
Johan blev 1629 vald till generalguvernör över Livland, Ingermanland och Karelen och 1632 blev han även den förste kanslern någonsin i Dorpts universitet. Två år senare också den förste presidenten i Göta hovrätt. Vid slutet av Gustav II Adolfs regering verkade det som om hans förtroende minskat något, och han fick ofta ta emot anmärkningar för tröghet och långsamhet. Hans sista offentliga uppdrag bestod i att tillsammans med Axel Oxenstierna delta i fredsunderhandlingarna i Brömsebro.

Familj & barn
Den 5 januari 1606 gifte Johan (28) sig med Maria Jakobsdotter NäfDöd okt 1649 och de fick barnen:
1) Carl Gustaf (1606-)
2) Catharina (1607-1607) († 2 v)
3) Vendela (1608-1629) († 20 år) (pesten)
4) Anna (1610-1679)
5) Maria (1611-1647)
6) Johan (1612-1636)
7) Bengt (1614-1683)
8) Jakob (1616-1654)
9) Heldina (1621-1642)

Johan (68) hann knappt börja sin uppgift vid fredsunderhandlingarna i Brömsebro innan han blev sjuk och gick bort på sin gård Söderåkra nära Brömsebro den 25 mars 1645. Han begravdes i Uppsala domkyrka.

Stöd historiesajten!

1583 Mariestad får stadsprivilegier
1584 Karlstad får stadsprivilegier
1588 En pestepidemi härjar i Stockholm
1591 Sveriges första bokhandel öppnar
1592 Johan III dör
1595 25-årskriget slutar, freden i Teusina
1596 Svår missväxt drabbar Sverige
1598-1599 Kriget mot Sigismund
1599 Sigismund avsätts
1600 Linköpings blodbad
1600-1629 Andra Polska kriget
1604 Karl IX blir kung
1611 Karl IX dör
1611 Gustaf II Adolf blir kung
1611-1613 Kalmarkriget
1614 Svea Hovrätt inrättas i Stockholm
1619 Halmstads slott är färdigbyggt
1621 Luleå, Piteå och Sundsvall grundas
1623 Västerås gymnasium grundas
1624 De första mynten i koppar präglas
1628 Regalskeppet Vasa sjunker
1630 Sverige går med i Trettioåriga kriget
1632 Gustav II Adolf stupar vid Lützen
1636 Svenska postverket grundas
1638 Nya Sverige grundas i Nordamerika
1643-1645 Torstenssons krig

Källor

Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)

Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
- Oljemålning av okänd konstnär 1634

Mer historia

Adelsvapen Dödsår Efternamn Freder Förnamn Galleri Gamla ord Gravplatser Krig Mynt Regenter Uppfinningar Upptäckter Yrken Årtal Översikt 1400-talet 1500-talet 1600-talet 1700-talet 1800-talet

Stöd historiesajten!