Johan Ludvig Runeberg

Levde: 1804-1877 (73 r)
Titel: Skrev "Fnrik Stls sgner". Finlands nationalskald. Frfattare
Far: Lorenz Ulrik Runeberg (1772-1828)
Mor: Anna Maria Malm (1782-1834)

Johan Ludvig Runeberg

Biografi
Johan Ludvig Runeberg fddes i Jakobstad i Finland (som d tillhrde Sverige) den 5 februari 1804 som son till sjkaptenen Lorenz Ulrik Runeberg (32) och Anna Maria Malm (22).

Hans frldrar var fattiga och han fick redan som ttaring (1812) bostta sig vid sin farbror i Uleborg. Tidigt visades hans knsliga sinne och poetiska anlag. Han studerade vid Vasa trivialskola, dr han blev intresserad av poetisk litteratur och brjade att skriva dikter. r 1822 tog han studenten vid bo akademi, dr han till att brja med levde i ytterst sparsamma omstndigheter. Hans bekantskap med den gamle underofficeren Pelander blev i vissa hnseenden urbilden fr Fnrik Stl sgner d han berttade tskilliga krigsminnen fr Runeberg.

Docent vid universitetet
r 1827 tog Rubeberg magistergraden och kort fre det hade han debuterat som skald men det var frst efter ytterligare ngra r av tyst vntan och rastlst inre arbete som han gav ut frsta delen av sina dikter (1830) som tillgnades Frans Mikael Franzn som hlsade dessa med stort bifall och frklarade att Finland hll p att frambringa en stor skald. Samma r blev han docent vid universitetet som efter bo brand frlagts till Helsingfors.

1831 fick han pris av Svenska akademien fr sin dikt 'Graven i Perrho'. Runeberg diktade p svenska och hans verk blev versatta till finska och mnga andra sprk. Fler dikter av honom r 'lgskyttarna, Hanna, Julkvllen' och 'Kung Fjalar'. Det var de tre samlingarna 'Dikter' (1830, 1833 och 1843) som gjorde honom knd.

Tidningsredaktr
Sin frsrjning hade han dels som lrare och dels som tidningsredaktr. Mellan ren 1832-1837 gav han ut "Helsingfors morgonblad". 1837 skte han jobbet som lektor i latinska sprket vid Borg gymnasium och fick det, och 1842 byttes det latinska mot det grekiska sprket.

Fnriks Stls sgner
Mest knd har han emellertid blivit genom sin oddliga samling Fnriks Stls sgner i vilken lyrik och epik (berttande diktning) ingtt en skn frening. Frsta samlingen kom ut 1848 (de ldsta dikterna i samlingen r frn 1830-talet) och den andra 1860; bda vckte den strsta uppskattning och frtjusning. Fnrik Stls Sgner handlar bland annat om Wilhelm Mauritz Klingspor, Georg Carl von Dbeln och Jakov Petrovitj Kulnev.

r 1851 beskte han Sverige och mottogs dr med stor uppmrksamhet och hnfrelse. P en jaktfrd 1863 och strax efter att han gett ut 'Kungarne p Salamis' drabbades han av ett slaganfall som gjorde honom ofrmgen till kroppsligt arbete och som band honom vid sjukrummet och frlamade hans verksamhet under de sista fjorton ren av hans liv. Hans lderdom frflt fr vrigt fridfullt.

ktenskap & barn
r 1831 gifte Runeberg (27) sig med med Fredrika Charlotta Tengstrm (24) som ocks var poetiskt begvad. De fick barnen:
1) Anna Carolina Maria (1832-1833) († 17 mn)
2) Ludvig Michael (1835-1902)
3) Lorenzo (1836-1919)
4) Walter Magnus (1838-1920)
5) Johan Wilhelm (1843-1918)
6) Jakob (1846-1919)
7) Edvard Moriz (1848-1851) († 3 r)
8) Fredrik Karl (1850-1884)

Runeberg (73) gick bort den 6 maj 1877 i Borg och begravdes vid Nsebacken vid Borg i Finland. tta r efter hans bortgng avtcktes en bronsstaty av honom i Helsingfors som var gjord av hans son Valter Runeberg (6 maj 1885).

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-11-08 | Uppdaterad 2021-01-19
Samtida händelser 1804 - 1877
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
1811 Soldatutskrivningsuppror i Skne
1813-1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fred i Kiel
1817 Kaffefrbud infrs fr 5:e gngen
1818 Karl XIII dr
1818 Karl XIV Johan blir kung
1822 358 hus i Norrkping brinner ner
1822 Kaffefrbudet frn 1817 hvs
1824 Stockholms dagblad grundas
1827 Brand frstr strsta delen av bo
1830 Hierta grundar Aftonbladet
1831 Frsta hstkapplpningen i Sverige
1832 Ddsstraffet hngning avskaffas
1834 Frsta mekaniska bomullsvveriet
1834 Koleran ddar 12 500 i Gteborg
1836 Triumfbgen i Paris frdigbyggd
1838 Demonstrationer mot judar (Sthlm)
1841 Sp- och risstraff isf bter avskaffas
1841 Stockstraffet avskaffas
1842 Obligatorisk skolgng infrs
1844 Karl XIV Johan dr
1844 Oscar I blir ny kung
1844 Skerhetstndstickan uppfinns
1845 Frbudet mot kusingifte upphvs
1846 Skrvsendet avskaffas
1850 Dagens svenska polis grundlggs
1853 1:a svenska telegraflinjen ppnas
1855 Offentliga sp/risstraff avskaffas
1856 Sveriges frsta jrnvg ppnas
1859 Oscar I dr Karl XV blir kung
1862 Stockholm-Gteborg jrnvg invigs
1865 Svenska rda korset bildas
1872 Karl XV dr Oscar II blir kung
1873 Riksdalern erstts av kronan
1876 L M Ericsson grundas

Källor
dela sidan
Bcker:
• Vem r vem i vrldslitteraturen, frfattarlexikon
• Svenska mn och kvinnor (Bonniers frlag)

Hemsidor:
denstoredanske.dk
store norske leksikon

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon