Georg Carl von Döbeln

Levde: 1758-1820 (61 år)
Titel: Generallöjtnant, friherre 1809
Adel/ätt: Friherrliga ätten von Döbeln. Friherrlig 1809. Utdöd 1847
Far: Johan Jakob von Döbeln (1729-1766)
Mor: Anna Maria Lindgren (1734-1790)

Georg Carl von Döbeln

Biografi
Georg Carl von Döbeln föddes på säteriet Stora Torpa i Segerstads socken i Skaraborgs län den 29 april 1758 som son till vice häradshövdingen Johan Jakob von Döbeln (29) och Anna Maria Lindgren (24).

Studier
När han var åtta år gammal dog hans far och Döbeln sändes då till Thuns skola för att utbilda sig till präst. Han var dock mer intresserad av krigstjänst och 1773 tog han tjänst som sjökadett i Karlskrona där han 1775 tog officersexamen. När han väl hade avslutat sin militära kurs övertalade hans anhöriga honom om att istället studera lagfarenhet och i två år försökte han med detta men han var fortfarande mer intresserad av krigaryrket. Så för att få fria händer att göra som han själv ville gick han till kungen, Gustav III, och bad om att få bli myndig vid tjugo års ålder, vilket han också fick.

Till Indien 1782
Tjugo år gammal (1778) fick han anställning som sekundlöjtnant vid Sprengtportenska regementet i Stralsund. Som många svenska officerare sökte han högre militär utbildning i Frankrike och han reste dit med möjligheten att kanske få delta i det nordamerikanska frihetskriget. När han så var resfärdig för att ge sig av till Amerika ändrades hans planer och han inträdde vid det tyska infanteriregementet i fransk tjänst där chefen var den förnäme belgaren greve Auguste de La Marck. Med regementet reste han i februari 1782 till Indien dit man kom ett år senare. Kriget mellan England och Frankrike var då i sitt slutskede men Döbeln hann delta i de sista striderna om Cuddalore. Väl tillbaka i Frankrike stannade han i La Marcks regemente fram till 1788.

Sårad i strid
Vid krigsutbrottet av Gustav III:s ryska krig 1788 blev de svenska officerarna i utländsk tjänst inte hemkommenderade vilket gjorde att Döbeln på eget initiativ återvände hem till Sverige för att delta i kriget. Dock fick han vänta ända till april 1789 innan han fick börja tjänstgöra i Savolax brigad under befäl av överste Curt von Stedingk. Döbeln deltog i drabbningen vid Porrassalmi (Porosalmi) den 13 juni 1789, där han blev sårad av en gevärskula i pannan, som krossade pannhålans främre vägg. En benflisa som satt kvar fick opereras ut (april 1791) och det sägs att Döbeln följde med i operationen genom att se i en liten handspegel. Han hade resten av sitt liv ett brett svart sidenband som framtill var fodrat med sämskinn.

Fänrik Ståls sägner
Under strider utsatte han sig själv för stora faror. Han blev krigsfånge men blev fri mot sitt hedersord och fick resa till Sverige. Några år därefter utnämndes han till överstelöjtnant vid Västgöta-Dals regemente men flyttades snart till Skaraborgs regemente. År 1806 blev han överste och sekundchef vid Nylands infanteriregemente. När det ryska kriget bröt ut 1808 fick han befälet över andra brigaden. Han utmärkte sig flera gånger under kriget, bland annat vid Lappo i juli 1808 och vid Jutas i september 1808. Det sistnämnda slaget blev en svensk seger och Döbeln blev odödliggjord genom Johan Ludvig Runebergs dikt Döbeln vid Jutas som ingår i Fänrik Ståls sägner.

Dömd till döden
Efter 1809 års statsvälvning blev Döbeln mycket missnöjd med det nya politiska läget vilket han gav uttryck för både i ord och skrift. När Jean Baptiste Bernadotte valdes till tronföljare efter Karl XIII betydde det emellertid nya möjligheter. Under kriget mot Napoleon i Tyskland 1813, kallat Andra Napoleonkriget, fick Döbeln befälet över den tredje svenska fördelningen. I januari 1813 blev han befordrad till generallöjtnant. I maj samma år, var han förlagd med sitt regemente i Wismar då han tog emot en vädjan om hjälp från Hamburg som var hotat av franskt anfall. På eget bevåg sände han trupper till stadens försvar, vilket dock inte passade in i kronprins Karl Johans planer. Döbeln avsattes och ställdes inför rätta för orderbrott och dömdes till döden. Domen ändrades dock till ett års fängelse och Döbeln fördes till Vaxholms fästning. Han släpptes efter halva tiden och han fick behålla både rang och löneförmåner.

Äktenskap & barn
Döbeln var gift med Christina Carolina Ullström och de fick sonen Napoleon 1802.

Döbeln (61) gick bort den 16 februari 1820 i Stockholm och begravdes på Johannes kyrkogård. Svenska akademien lät 1844 slå en skådepenning (minnespeng) över honom. År 1861, på årsdagen av slaget vid Jutas, avtäcktes på hans grav en vacker minnesvård som restes av tacksamma medborgare och vapenbröder.

År Titel/händelse (urval)
1773 Kadett vid amiralitetets kadettkår i Karlskrona
1774 Page hos hertiginnan av Södermanland under hennes resa till Sverige
1775 Officersexamen
1778 Sekund adjutant vid Sprengtportenska regemente
1780 Lieutenant à la suite vid franska reg. Royal Suédois
1781 Underlöjtnant vid greve Auguste de La Marcks tyska infanteriregemente i fransk tjänst (14 nov)
1782 Premiäradjutant vid Sprengtportenska regementet (15 maj)
1782 Transporterad till grenadjärkompaniet vid de La Marcks regemente (26 nov)
1784 Livstidspension à 300 livrés av konungen av Frankrike (24 juni)
1784 Svensk stabsfänrik
1785 Löjtnant vid Sprengtportenska regemente (2 mars)
1789 Kapten vid Savolaks' lätta infanteriregemente (2 mars)
1789 Överadjutant vid Savolaksbrigaden (1 maj)
1789 Riddare av Svärdsorden (RSO)
1790 Major i Savolaks' regemente
1793 Sekundmajor vid Västgötadals regemente och överstelöjtnant i armén (mars)
1793 Överstelöjtnant i Västgötadals regemente (2 maj)
1796 Överstelöjtnant vid Skaraborgs regemente
1797 (korrespLKrVA)
1805 Överste i armén (1 mars)
1806 Sekundchef med överstelöjtnants lön vid Nylandsbrigadens infanterireg
1808 Generalmajor
1808 Riddare av Svärdsorden med storkors (RSOmstk)
1809 Friherre
1810 Kommendör av Svärdsorden (KSO)
1811 Överkommendant på Karlsten
1811 Arbetande Hedersledamot av Krigsvetenskapsakademien (HedLKrVA)
1812 Överste och chef för Norra skånska infanteriregemente (14 jan)
1812 Kommendör med Stora Korset av Kungliga Svärdsorden (KmstkSO)
1812 Chef för arméns fjärde division (sep-okt)
1813 Generallöjtnant (20 jan)
1816 Ordförande i Krigshovrätten med lön som överste vid Hälsinge regemente

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-10-28 | Uppdaterad 2020-09-26
Samtida händelser 1758 - 1820
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
1794 Kaffe förbjuds i Sverige igen
1796 Smittkopporsvaccin uppfinns
1796 Kaffeförbudet från 1794 hävs
1799 Kaffeförbud i Sverige återigen
1801 Tiggeri straffas med ris & spinnhus
1802 Kaffeförbudet från 1799 hävs
1803-1815 Första Napoleonkriget
1806 Hela Uddevalla brinner ner
1808-1809 Finska kriget
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
1811 Soldatutskrivningsuppror i Skåne
1813-1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fred i Kiel
1817 Kaffeförbud införs för 5:e gången
1818 Karl XIII dör
1818 Karl XIV Johan blir kung

Källor
dela sidan
Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Berömda svenskar från tolv sekler (Sahlberg)

Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» runeberg.org
» stora bilden

Mer historia


swishikon Stöd historiesajten! swishikon