Georg Carl von Döbeln

Biografi
Georg Carl von Döbeln föddes på säteriet Stora Torpa i Segerstads socken i Skaraborgs län den 29 april 1758 som son till vice häradshövdingen Johan Jakob von Döbeln (29) och Anna Maria Lindgren (24).

Studier
När han var åtta år gammal dog hans far och Döbeln sändes då till Thuns skola för att utbilda sig till präst. Han var dock mer intresserad av krigstjänst och 1773 tog han tjänst som sjökadett i Karlskrona där han 1775 tog officersexamen. När han väl hade avslutat sin militära kurs övertalade hans anhöriga honom om att istället studera lagfarenhet och i två år försökte han med detta men han var fortfarande mer intresserad av krigaryrket. Så för att få fria händer att göra som han själv ville gick han till kungen, Gustav III, och bad om att få bli myndig vid tjugo års ålder, vilket han också fick.

Till Indien 1782
Tjugo år gammal (1778) fick han anställning som sekundlöjtnant vid Sprengtportenska regementet i Stralsund. Som många svenska officerare sökte han högre militär utbildning i Frankrike och han reste dit med möjligheten att kanske få delta i det nordamerikanska frihetskriget. När han så var resfärdig för att ge sig av till Amerika ändrades hans planer och han inträdde vid det tyska infanteriregementet i fransk tjänst där chefen var den förnäme belgaren greve Auguste de La Marck. Med regementet reste han i februari 1782 till Indien dit man kom ett år senare. Kriget mellan England och Frankrike var då i sitt slutskede men Döbeln hann delta i de sista striderna om Cuddalore. Väl tillbaka i Frankrike stannade han i La Marcks regemente fram till 1788.

Sårad i strid
Vid krigsutbrottet av Gustav III:s ryska krig 1788 blev de svenska officerarna i utländsk tjänst inte hemkommenderade vilket gjorde att Döbeln på eget initiativ återvände hem till Sverige för att delta i kriget. Dock fick han vänta ända till april 1789 innan han fick börja tjänstgöra i Savolax brigad under befäl av överste Curt von Stedingk. Döbeln deltog i drabbningen vid Porrassalmi (Porosalmi) den 13 juni 1789, där han blev sårad av en gevärskula i pannan, som krossade pannhålans främre vägg. En benflisa som satt kvar fick opereras ut (april 1791) och det sägs att Döbeln följde med i operationen genom att se i en liten handspegel. Han hade resten av sitt liv ett brett svart sidenband som framtill var fodrat med sämskinn.

Fänrik Ståls sägner
Under strider utsatte han sig själv för stora faror. Han blev krigsfånge men blev fri mot sitt hedersord och fick resa till Sverige. Några år därefter utnämndes han till överstelöjtnant vid Västgöta-Dals regemente men flyttades snart till Skaraborgs regemente. År 1806 blev han överste och sekundchef vid Nylands infanteriregemente. När det ryska kriget bröt ut 1808 fick han befälet över andra brigaden. Han utmärkte sig flera gånger under kriget, bland annat vid Lappo i juli 1808 och vid Jutas i september 1808. Det sistnämnda slaget blev en svensk seger och Döbeln blev odödliggjord genom Johan Ludvig Runebergs dikt Döbeln vid Jutas som ingår i Fänrik Ståls sägner.

Dömd till döden
Efter 1809 års statsvälvning blev Döbeln mycket missnöjd med det nya politiska läget vilket han gav uttryck för både i ord och skrift. När Jean Baptiste Bernadotte valdes till tronföljare efter Karl XIII betydde det emellertid nya möjligheter. Under kriget mot Napoleon i Tyskland 1813, kallat Andra Napoleonkriget, fick Döbeln befälet över den tredje svenska fördelningen. I januari 1813 blev han befordrad till generallöjtnant. I maj samma år, var han förlagd med sitt regemente i Wismar då han tog emot en vädjan om hjälp från Hamburg som var hotat av franskt anfall. På eget bevåg sände han trupper till stadens försvar, vilket dock inte passade in i kronprins Karl Johans planer. Döbeln avsattes och ställdes inför rätta för orderbrott och dömdes till döden. Domen ändrades dock till ett års fängelse och Döbeln fördes till Vaxholms fästning. Han släpptes efter halva tiden och han fick behålla både rang och löneförmåner.

Äktenskap & barn
Döbeln var gift med Christina Carolina Ullström och de fick sonen Napoleon 1802.

Döbeln (61) gick bort den 16 februari 1820 i Stockholm och begravdes på Johannes kyrkogård. Svenska akademien lät 1844 slå en skådepenning (minnespeng) över honom. År 1861, på årsdagen av slaget vid Jutas, avtäcktes på hans grav en vacker minnesvård som restes av tacksamma medborgare och vapenbröder.

Stöd historiesajten!

1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
1794 Kaffe förbjuds i Sverige igen
1796 Smittkopporsvaccin uppfinns
1796 Kaffeförbudet från 1794 hävs
1799 Kaffeförbud i Sverige återigen
1801 Tiggeri straffas med ris & spinnhus
1802 Kaffeförbudet från 1799 hävs
1803-1815 Första Napoleonkriget
1806 Hela Uddevalla brinner ner
1808-1809 Finska kriget
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
1811 Soldatutskrivningsuppror i Skåne
1813-1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fred i Kiel
1817 Kaffeförbud införs för 5:e gången
1818 Karl XIII dör
1818 Karl XIV Johan blir kung

Källor

Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Berömda svenskar från tolv sekler (Sahlberg)

Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» runeberg.org
» stora bilden

Mer historia

Adelsvapen Dödsår Efternamn Freder Förnamn Galleri Gamla ord Gravplatser Krig Mynt Regenter Uppfinningar Upptäckter Yrken Årtal Översikt 1400-talet 1500-talet 1600-talet 1700-talet 1800-talet

Stöd historiesajten!