Curt Bogislaus Stedingk

Titel:
Fältmarskalk 1811, ambassadör och "en av rikets herrar"
Adel/ätt:
Adliga friherrliga och grevliga ätterna von Stedingk nr 2169, 316 och 117. Friherrlig 1800. Grevlig 1809
Levde:
1746 - 1837 (90 år)
Curt von Stedingk

Historia:

Curt (Kurt) Bogislaus Ludvig Kristoffer von Stedingk föddes i Pommern den 26 oktober 1746 som son till majoren Kristoffer Adam Stedingk och grevinnan Kristina Charlotta von Schwerin.

Han var redan som 13-åring med som fänrik i sjuåriga kriget i Preussen, tillsammans med kronprins Gustav (III) eget regemente.
När kriget var slut reste han till sverige för att, i faderns namn, fordra ersättning för den skada som familjens gods i Pommern lidit under kriget. Detta gick dock inte så bra, men han blev istället en gärna sedd gäst på hovet hos den jämnåriga kronprinsen och hans bröder.

Han studerade i Uppsala några år, och fick 1766 tillåtelse att ingå i fransk tjänst och samma år utnämndes han till underlöjtnant i Royal Suédois. 1770 blev han kapten och tre år senare kaptenmajor, 1776 överstelöjtnant, 1777 kammarherre hos kungen och korpral vid livdrabantkåren och 1783 till chef för karelska dragonerna.

1779 var han i Amerika och deltog i erövringen av Grenade den tredje och fjärde juli, och av stormningen av Savannah den 9 oktober samma år.
När han kom tillbaka till Frankrike mottogs han med smickrande välvilja av den franska kungafamiljen, och erhöll en livstidspension på 6.000 livres samt överstefullmakt, samtidigt som han i Sverige befordrades till generaladjutant.
Under ryska kriget 1788 var han överbefälhavare för försvaret av Savolax, och vid Porrassalmi 1789 slog han tillbaka en mångdubbelt så stor rysk här. Efter detta blev han generalmajor och svensk ambassadör i St. Petersburg.
1792 blev han generallöjtnant, 1794 serafimerriddare, 1796 upphöjdes han till en av rikets herrar, och 1800 till friherre.

Av kejsar Alexander av Ryssland utnämndes han 1801 till riddare av sina tre förnämsta ordnar.
Vid utbrottet av Gustav IV Adolfs ryska krig, som han med alla sina övertalningar inte kunde förhindra, lämnade han ryska hovet och deltog senare i undertecknandet av freden i Fredrikshamn 1809. Samma år blev han greve.

1811 utnämndes han till fältmarskalk, och två år senare hade han den näst högsta befälet, efter kronprins Karl Johan, över den svenska armén i Tyskland. Han var också med 1814 och slöt den allmänna freden i Paris.
Han dog den 7 januari 1837 i Stockholm, 90 år gammal.

Inlagd 2004-10-29 | Uppdaterad 2017-10-25
Händelser under Curt Bogislaus:s livstid
1751  Kung Fredrik I dör. Adolf Fredrik blir kung.
1753  Den gregorianska kalendern införs.
1756  Wolfgang Amadeus Mozart föds i Österrike.
1757  Storskifte införs i Sverige.
1757  Kaffeförbud införs i landet.
1757-1762  Pommerska kriget.
1760  Sverige har 1 miljon 925 tusen invånare.
1765  Mösspartiet tar makten i Sverige.
1767  Sverige har 2 009 696 invånare.
1769  Kaffeförbudet från 1757 hävs.
1770  Ludwig van Beethoven föds i Bonn.
1771  Adolf Fredrik dör. Gustav III blir kung.
1772  Gustav III:s statskupp.
1774  Ny tryckfrihetsförordning skrivs.
1779  Sverige förbjuder häxjakt.
1782  Förbudet mot judisk invandring hävs.
1784  Kolonin Saint Barthélemy grundas.
1788  Anjalaförbundet.
1788-1790  Gustav III ryska krig.
1789-1799  Franska revolutionen pågår.
1792  Gustav III blir skjuten och dör.
1794  Kaffe förbjuds i Sverige igen.
1796  Smittkopporsvaccin uppfinns av E. Jenner.
1796  Kaffeförbudet från 1794 hävs.
1799  Kaffeförbud i Sverige återigen.
1801  Tiggeri straffas med spö, ris & spinnhus.
1802  Kaffeförbudet från 1799 hävs.
1803-1815 Första Napoleonkriget.
1806  Hela Uddevalla brinner ner.
1808-1809  Finska kriget.
1810  Kompositören Frédéric Chopin föds i Polen.
1810-1812  Kriget mot Storbritannien.
1811  Uppror mot soldatutskrivningar i Skåne.
1813-1814  Andra Napoleonkriget.
1814  Fred i Kiel.
1817  Kaffeförbud införs igen (för 5:e gången)
1818  Karl XIII dör och Karl XIV Johan blir kung.
1822  358 hus i Norrköping brinner ner.
1822  Kaffeförbudet från 1817 hävs.
1824  Stockholms dagblad grundas.
1830  Lars Johan Hierta grundar Aftonbladet.
1831  Första hästkapplöpningen i Sverige.
1832  Dödsstraff genom hängning avskaffas.
1834  Första mekaniska bomullsväveriet etableras.
1834  Koleran dödar 12 500 i Göteborg.
1836  Triumfbågen i Paris färdigbyggd.

Källor
* Svenska män och kvinnor - Sibylla-Tjällgren (Bonniers förlag 1954) sid. 184
* Sveriges fältmarskalker - Lars Rosander
* Svenska slagfält - Ericson, Hårdstedt, Iko, Sjöblom, Åselius
* Svenska krig 1521-1814 - Ulf Sundberg
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
- Nedre målning av J. N. Le Monnier 1802