Carl Johan Adlercreutz
Levde: | 1757-1815 (58 år) |
Titel: | General 1811, statsråd och greve, en av rikets herrar |
| Grevliga ätten Adlercreutz. Friherrlig 1808. Grevlig 1814 |
Far: | Thomas Adlercreutz (1733-1796) |
Mor: | Hedvig Katarina Bartels (1739-1804) |
Biografi
Carl Johan Adlercreutz föddes på Kiala gård i Nyland i Finland den 27 april 1757 som son till Thomas Adlercreutz (24) och dennes hustru Hedvig Katarina Bartels (28).
Krigstjänst
Redan vid tretton års ålder inträdde Adlercreutz i krigstjänst och visade i Gustav III:s ryska krig 1788-1790 ett ovanligt stort mod och tapperhet och efter att ryssarna blivit slagna vid Revolax blev han utnämnd till generalmajor och riddare av Svärdsordens stora kors.
Då finska kriget bröt ut 1808 fick Adlercreutz befäl över andra brigaden där han vann berömmelse för att han som nyutnämnd generaladjutant lyckades hejda arméns långa och förnedrande reträtt mot Österbotten. Denna seger hyllades sedan av Johan Ludvig Runeberg i Fänrik Ståls sägner.
Avsätta kungen
Efter att han kommit tillbaka från kriget i januari 1809 blev han involverad i planerna om att avsätta den svenska kungen Gustav IV Adolf, mycket för att förhindra ett inbördeskrig. Han vägrade dock att bli ledare för de sammansvurna. Då George Adlersparre började med sitt uppror i Värmland och då kungen var på väg att fly arresterade emellertid Adlercreutz kungen på Stockholms slott på morgonen den 13 mars 1809. Med hjälp av några officerare gick han upp till slottet och in till kungen och sa: 'hela nationen vore försatt i häpnad öfver rikets olyckliga ställning och konungens tillämnade afresa och att man vore fastbesluten att afböja den' varefter de arresterade kungen. Efter att kungen blivit fängslad ville Adlercreutz att Gustav Adolfs son, kronprins Gustav (9) skulle bli Sveriges nästa kung vilket dock inte blev av. Som uppskattning för sina insatser fick dock Adlercreutz Läckö slott som gåva på 50 år.
Då riksmarskalk Axel von Fersen blev brutalt mördad av pöbeln i samband med kronprins Karl Augusts begravningståg den 20 juni 1810, var Adlercreutz en av de generalerna som inte gjorde mycket för att hjälpa Fersen i hans nödsituation. Samma år blev han statsråd och utnämnd till general.
Eftersom Adlercreutz var dålig på språk hade han svårt att tala med den nya kronprinsen Jean Baptiste Bernadotte (senare Karl XIV Johan). Ändå följde han med denne i fälttåget mot Napoleon som generalstabschef. Under slaget vid Leipzig 1813 blev två av hästarna han red på ihjälskjutna medan han satt i sadeln. Han deltog även i fälttåget i Norge 1814. Efter kriget upphöjdes han i grevligt stånd, varefter han drog sig tillbaka från alla offentliga uppdrag.
Äktenskap 1
1792 gifte Adlercreutz (35) sig med Henrietta Amalia Stackelberg (21 år). Henrietta dog i barnsäng vid dottern Henriettas födelse 1796. De fick barnen:
1) Fredrik Thomas (1793-1852)
2) Henrietta Virginia Sofia (1796-1834)
Äktenskap 2
Den 7 augusti 1798 gifte Adlercreutz (41) sig med Margareta Beata von Engeström (28) och de fick barnen:
3) Carl Gustaf (1799-1883)
4) Johan Henrik (1800-1841)
5) Charlotta Amalia (1802-1860)
Adlercreutz (58) gick bort den 21 augusti 1815 men han begravdes dock inte förrän i april 1816, som var årsdagen för hans strålande seger vid Siikajoki. Han ligger begravd i Riddaholmskyrkan i Stockholm.
År | Titel/händelse (urval) |
1770 | Sekondkorpral vid finska lätta dragonkåren |
1773 | Avlade examen i fortifikation och artilleri |
1773-1775 | Korpral |
1775-1777 | Kornett |
1777 | Med sitt kompani transporterad till karelska lätta dragonregementet |
1777-1781 | Löjtnant |
1781-1789 | Stabskapten |
1788 | Bevistade anfallet på Nyslott (3 juli) |
1789 | Bevistade slaget vid Porrassalmi (13 juni) |
1789 | Bevistade slaget vid Pundala (15 juni) |
1789 | Bevistade slaget vid Porrassalmi (19 juni) |
1789 | Bevistade slaget vid Kilpakoski (21 juni) |
1789 | Förde avantgardet vid Jokkas (7 juli) |
1789 | Riddare av Svärdsorden (RSO) |
1789 | Förde ett detachement vid S:t Michel (12 juli) |
1789 | Förde avantgardet under marschen till Pumala, varvid åtskilliga fångar och kosackhästar togs tillfånga (16 juli) |
1789 | Lätt sårad i halsen vid rekognoscering (2 aug) |
1789-1792 | Major i armén (19 aug) |
1789 | Erhöll befäl över detachementet i Sulkova (10 sept) |
1790 | Bevistade rabbningen vid Pirttimäki (5 maj) |
1791 | Premiärmajor |
1792-1796 | Överstelöjtnant och chef för Nylands lätta dragonkår |
1796-1802 | Överste i kåren |
1802-1808 | Generaladjutant |
1804 | Chef för det nyuppsatta Adlercreutzska lätta infanteriregementet |
1808 | Chef för andra brigaden av finska armén |
1808 | Slog tillbaka fiendens anfall vid Artsjö (24 feb) |
1808 | Slog tillbaka fiendens anfall vid Käkelä (26 feb) |
1808 | Slog tillbaka fiendens anfall vid Tammerfors (11 mars) |
1808 | Konungens tjänstgörande generaladjutant vid finska armén |
1808 | Förde befälet i striderna vid Siikajoki (18 apr) |
1808 | Förde befälet i striderna vid Revolaks (27 apr) |
1808-1809 | Generalmajor (9 maj) |
1808 | Förde befälet i striderna vid Nykarleby (24 juni) |
1808 | Förde befälet i striderna vid Lappo (14 juli) |
1808 | Förde befälet i striderna vid Alavo (17 aug) |
1808 | Friherre (30 aug) |
1808 | Förde befälet i striderna vid Ruona (1 sept) |
1808 | Förde befälet i striderna vid Salmi (2 sept) |
1808 | Förde befälet i striderna vid Ylistaro (10 sept) |
1808 | Förde befälet i striderna vid Oravais (14 sept) |
1808 | Förde befälet i striderna vid Viiret (11 nov) |
1809 | Befälhavare för norra arméns första fördelning (21 jan) |
1809 | Befälhavande generaladjutant i Stockholm (13 mars) |
1809 | Tjänstgörande generaladjutant för armén (27 mars) |
1809- | Generallöjtnant (29 juni) |
1809 | Hedersledamot av Krigsvetenskapsakademien (HedLKrVA) |
1809 | Ledamot av kommittéerna rörande exercisskvadroner vid Smålands och Skånes husarregementen |
1809 | Ledamot av kommittéerna rörande passevolans vid indelta armén (15 aug) |
1809 | Ledamot av kommittéerna rörande ny tågordning |
1809 | Ledamot av kommittéerna rörande reglering av rikets försvarsanstalter |
1810 | Statsråd |
1810-1812 | Ledamot av kommittén angående pensionsstat för svårt sårade officerare och underofficerare |
1811 | Riddare och Kommendör av Kungliga Maj:ts Orden (RoKavKMO) |
1811-1812 | Ordförande i krigskommittén |
1811 | General av kavalleriet (12 mars) |
Ledamot av kommittén angående indelta arméns beklädnadssätt | |
1812 | Ledamot av salpeterkommittén |
1812 | Ledamot av kommittéerna angående fördelning av statsanslaget för armén och flottan |
1813 | Chef för kronprinsens generalstab |
1813 | Chef för norra tyska arméns generalstab |
1813 | Deltog i slaget vid Grossbeeren (23 aug) |
1813 | Deltog i slaget vid Dennewitz (6 sept) |
1813 | Deltog i slaget vid Leipizig (18-19 okt) |
1813 | en av rikets herrar |
1813 | Deltog i fälttågen mot Danmark |
1813 | Deltog i fälttågen mot Holland |
1814 | Deltog i fälttågen mot Belgien |
1814 | Bevistade belägringen av Maastricht |
1814 | Ledde efter fredsslutet svenska härens hemmarsch |
1814 | Deltog som chef för kronprinsens generalstab i fälttåget mot Norge |
1814 | Upphöjdes i grevligt stånd |
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
1794 Kaffe förbjuds i Sverige igen
1796 Smittkopporsvaccin uppfinns
1796 Kaffeförbudet från 1794 hävs
1799 Kaffeförbud i Sverige återigen
1801 Tiggeri straffas med ris & spinnhus
1802 Kaffeförbudet från 1799 hävs
1803-1815 Första Napoleonkriget
1806 Hela Uddevalla brinner ner
1808-1809 Finska kriget
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
1811 Soldatutskrivningsuppror i Skåne
1813-1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fred i Kiel
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Berömda svenskar från tolv sekler (Sahlberg)
Hemsidor:
» riksarkivet.se
» runeberg.org
» riddarhuset.se
» adelsvapen.com
» stora bilden