Jean Eric Rehn
| Levde: | 1717-1793 (75 år) |
| Titel: | Arkitekt, gravör, tecknare |
| Far: | Osäkert |
| Mor: | Rebecca Rehn |
Biografi
Jean Eric Rehn (egentligen Johan Ericsson Rehn) föddes den 18 maj 1717, troligen i Stockholm, som son till Rebecca Rehn. Vem som är Jean Erics far är osäkert. Hans mor var från 1715 gift med lappfogden Eric Bjur men makarna hade på hösten 1716 råkat i oenighet och de skilde sig 1723 på grund av Rebeccas äktenskapsbrott. Eventuellt kan Jean Erics far därför vara adjunkten Johan Petrelius som senare blev kyrkoherde i Västervik.
Det finns inte heller några säkra uppgifter på Rehns skolgång och tidiga utbildning men på 1730-talet var han volontär vid fortifikationen med avsikt att bli arkitekt.
Elev vid Kungliga ritarakademien
År 1735 inrättades Kungliga ritarakademien av riksrådet Carl Gustaf Tessin (40) och arkitekten Carl Hårleman (35). I akademien skulle konstnärer utbildas för inredningsarbeten på det nya slottet i Stockholm. Rehn var en av de första eleverna där. På initiativ av Tessin och Hårleman sändes Rehn till Paris 1740 för att där utbildas till kopparstickare. Han var kvar fem år i Paris och i Sverige var man rädd för att han aldrig skulle återkomma till Stockholm. 1745 lyckades Hårleman få Rehn att skriva på ett "livstidskontrakt" som formgivare för Riksens ständers manufakturkontor. I årslön skulle han få 900 daler silvermynt, samt fritt husrum, ved och ljus.
Gravör
Väl hemma fick han direkt arbete vid Stockholms slott under ledning av Hårleman. Där fick han visa sina färdigheter i gravyrkonsten och när det 1747 startade en gravyrskola i Stockholm blev han lärare där. Han var även teckningslärare åt de kungliga barnen, bland annat åt kronprins Gustav som 1751 blev hans första elev och åt kronprins Gustav Adolf som 1789 blev hans sista.
Äktenskap & barn
I juli 1749 gifte sig Jean Eric (32) med Anna Christina Rungren (29) och de fick dottern Johanna Gustava 1753.
Innan Stockholms slott ännu var inflyttningsklart dog Hårleman hastigt (februari 1753) och Rehn fick då fullfölja dennes projekt. Ny hovintendent blev den 44-åriga arkitekten Carl Johan Cronstedt. Fyra år senare (1757) blev Rehn (40) själv hovintendent.
Kyrkliga renoveringar
Rehn sysselsatte sig även med kyrkliga renoveringar, han ritade predikstolar, altaruppsättningar, orgelfasader, gravvårdar, gravkor och epitafier, både för landsorten som för Stockholm. Han genomförde bland annat stora renoveringar av Katarina kyrka i Stockholm tillsammans med arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz.
Utöver allt detta gjorde Rehn över 1 000 laverade tuschteckningar, porträtt och landskap med mera.
Rehn (75) gick bort i Stockholm den 19 mars 1793 och begravdes i Klara kyrkogård i Stockholm.
| Arbeten/verk (urval) |
| Inredningsarbeten på Drottningholm, Stockholms och Kina slott |
| Ritningarna till Lovisa Ulrikas audiensrum, förmak, matsal och drabantsal |
| Färdigställde kronprins Gustavs förmak |
| Färdigställde hertig Karl och prinsessan Sofia Albertinas våningar |
| Omfattande modernisering av Rosersbergs slott, Uppland (1750-talet) |
| Inredning Stora Väsby, Uppland (1759) |
| Inredning Sturefors, Östergötland (1759) |
| Ritade och inredde corps-de-logiet i Lambohov i Östergötland (1766) |
| Erstaviks herrgård utanför Stockholm (1760 och 1770-talen) |
| Ansvarig för Gimo bruk i Uppland (1764-1767) |
| Inredning Lövsta bruk, Uppland (1765) |
| Ljungs herrgård i Östergötland (1760 och 1770-talen) |
| Ansvarig för Forsmark bruk i Uppland (1774) |
| Altarpredikstolen i Eds kyrka, Uppland |
Stöd historiesajten!
1726 Bönemöten i hemmen förbjuds
1730 Glasögonbågarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
• Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL 29)
• Här vilar berömda svenskar (Åstrand)
Hemsida:
» riksarkivet.se
Stöd historiesajten!