Charles De Geer
Levde: | 1747-1805 (57 år) |
Titel: | Riksdagsman, bruksägare, affärsman, friherre, en av Sveriges rikaste män |
| Friherrliga och grevliga ätterna De Geer af Leufsta |
Far: | Charles De Geer (1720-1778) |
Mor: | Catharina Charlotta Ribbing (1720-1787) |
Biografi
Charles (även Carl förekommer) De Geer föddes den 8 mars 1747 som son till naturforskaren och entomologen Charles De Geer (27) och friherrinnan Catharina Charlotta Ribbing (27).
Charles skrevs in som ung i armén och blev 1762 och blev vid femton års ålder fänrik vid livgardet. Senare utnämndes han till kammarherre.
En av Sveriges rikaste
När hans far dog 1778 blev Charles (31) en av Sveriges rikaste män och ättens huvudman. Han övergav då den militära banan och ägnade sig åt ekonomi och politik istället. Han tillhörde mösspartiet och han slöt sig till det mot Gustav III oppositionella partiet på riddarhuset och stod vid sidan av Axel von Fersen såsom partiets ledare. De kämpade bland annat för att genom en instruktion begränsa hemlighetsmakeriet i bankutskottet och ådrog sig genom detta, även för sitt uppträdande i allmänhet, kungens missnöje.
Motståndare
Charles stod alltid i främsta ledet av kungens mest oförsonliga motståndare och korsade på många sätt kungens önskningar. Till exempel var han väldigt kritisk till kriget mot Ryssland men då stämningen efter Danmarks anfall åter började vända sig till kungens fördel blev De Geer hårt anklagad av allmänheten och till och med på öppen gata, i polismästare Henric Liljensparres närvaro, grovt förolämpad och utpekades också i kränkande skrifter.
Han kämpade emellertid oförskräckt vidare i sina försök att begränsa hemliga utskottets makt, och kom på detta sätt i ett stort gräl med lantmarskalk Lewenhaupt. Detta gjorde att kungen höll ett strafftal och befallde att De Geer skulle be Lewenhaupt om ursäkt. Det gjorde han dock inte.
Häktades
För att få större makt lät Gustav III häkta de största oppositionsmännen, bland annat De Geer, och han hölls sedan fängslad på Fredrikshov till riksdagens slut.
Vid riksdagen år 1800 var han återigen en av de ledande. De frihets- och jämlikhetsidéer som så många av de andra oppositionsmännen såsom Hans Järta och Georg Adlersparre hade, delade han emellertid inte, och detta gjorde att det var en viss kyla mellan dem.
(1747-1775)
Äktenskap 1 & barn
Charles (23) gifte sig första gången 1770 med friherrinnan Ulrika Elisabeth von Liewen (23) och de fick barnen:
1) Charlotta Eleonora (1771-1791)
2) Ulrika Margareta (1773-)
Ulrika (28) gick bort 1775
Äktenskap 2 & barn
År 1777 gifte Charles (30) sig med grevinnan Eleonora Wilhelmina von Höpken (22), som var dotter till greven och riksrådet Anders Johan von Höpken.
De fick barnen:
3) Carl De Geer (1781-1861)
4) Anton (1791-)
De sista åren av sitt liv tynade han mer och mer av, både själsligt och kroppsligt.
Charles (57) gick bort den 13 januari 1805 i Stockholm och begravdes i Uppsala domkyrka.
År | Titel/händelse (urval) |
1756-1758 | Volontär vid greve Gabriel Spens regemente (garnisonsregementet i Pommern) |
1756 | Förare vid greve Gabriel Spens regemente (sept) |
1758 | Sergeant |
1760 | Konstituerad fänrik (dec) |
1761 | Student vid Uppsala universitet (okt) |
1761 | Stabsfänrik (nov) |
1762 | Fänrik vid livgardet (maj) |
1764 | Erhöll avsked (apr) |
1764 | Kammarherre hos drottning Lovisa Ulrika |
1771 | Erhöll avsked ur krigstjänsten |
Bevistade riksdagarna | |
1778 | Revisor vid bankoverket |
1786 | Ledamot av bankoutskottet |
1789 | Ledamot av hemliga utskottet |
1790 | Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien (LVA) |
1792 | Åter revisor vid bankoverket |
1792 | Preses (ordförande) av Kungliga Vetenskapsakademien (LVA) |
1794 | Kommendör med Stora Korset (Vasaorden) (KmstkVO) |
1800 | Ledamot bevillningsutskottet |
1800-1802 | Vistades i Frankrike och Österrike |
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
1794 Kaffe förbjuds i Sverige igen
1796 Smittkopporsvaccin uppfinns
1796 Kaffeförbudet från 1794 hävs
1799 Kaffeförbud i Sverige återigen
1801 Tiggeri straffas med ris & spinnhus
1802 Kaffeförbudet från 1799 hävs
1803-1815 Första Napoleonkriget
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» geni.com
» stora bilden