Nils Henric Liljensparre

Levde: 1738-1814 (75 år)
Titel: Stockholms första polismästare, spionchef
Adel/ätt: Adliga ätten Liljensparre. Adlad 1786. Utdöd 1896
Far: Henrik Jakob Sivers (1709-1758)
Mor: Anna Maria Aschania (1714-1738)

Henric Liljensparre - målad av Johan Erik Bolinder

Biografi
Nils Henric Liljensparre föddes med namnet Nicolaus Henrich Aschan Sivers i Norrköping den 22 juli 1738 som son till kontraktsprosten Henrik Jakob Sivers (29) och Anna Maria Aschania. Drygt en månad efter Henrics födelse dog hans mor, 24 år gammal.

Studier
Efter ett års vistelse i Uppsala där han framför allt lärde sig lagkunskap och historia begav sig Liljensparre 1755 till Tyskland för att där fortsätta sina studier i ytterligare två år.

Sekreterare
Sedan han 1761 avlagt juridisk examen började han i Svea hovrätt och 1765 utnämndes han till notarie i slottskansliet. Sju år därefter fick han sekreterarefullmakt och blev ordinarie sekreterare i slottskansliet 1781.

Gustav III
Gustav III
(1746-1792)

Stockholms 1:e polismästare
Av Gustav III blev Liljensparre 1776 utnämnd till Stockholms första polismästare. Liljensparre förvaltade ämbetet till kungens stora belåtenhet och blev på grund av sin ovanliga kännedom om huvudstadsförhållandena och sitt sätt att få reda på dem, jämförd med Napoleon I:s beryktade polisminister.

Adlad
Fyrtiofem år gammal (1784) fick Liljensparre lagmanstitel och två år senare adlades han med namnet Liljensparre.

Mordet 1792
Liljensparre blev känd för att han byggde upp ett spioneri- och angiverisystem, vilket var allmänt hatat av Stockholmarna men som visade sig vara mycket effektivt efter att Gustav III blivit skjuten 1792. Han fick inom loppet av några dagar fast både mördaren Anckarström och ett sextiotal personer som varit inblandad i konspirationen.

Anckarström
Anckarström
(1762-1792)

Liljensparre var fientligt inställd mot Gustav III:s förtrogna och då särskilt Armfelt som var överståthållare. Armfelt ville inskränka Liljensparres 'självtagna' myndighet och tyckte illa om hans spioneringssystem. Liljensparre försökte då göra Armfelt misstänkt hos hertig Karl.

Skickades till Pommern
Själv blev han den 16 juli 1792 utnämnd till underståthållare men fick avsked redan året därpå och skickades till Pommern då den nya regeringen skyndade sig att avlägsna alla de som varit nära vänner till Gustav III. Läget ändrade sig dock efter att Gustaf IV Adolf själv intagit tronen. Då kallades Liljensparre hem till Sverige igen och utnämndes till kronofullmäktig i generaltulldirektionen (1799).

Äktenskap 1 & barn
Den 1 januari 1766 gifte Liljensparre (27) sig med Hedvig Christina Reuterswärd (27) och de fick året därpå sonen Per Henrik Achatius. I januari 1801 gick Hedvig Christina bort, efter trettiofem års äktenskap.

Äktenskap 2 & barn
Den 6 juli 1802 gifte Liljensparre (63) sig med sin första frus systerdotter Catharina Charlotta Sjöstéen (23). De fick inga barn.

Liljensparre (75) gick bort i Stockholm den 5 januari 1814.

År Titel/händelse (urval)
1754 Inskriven vid Uppsala universitet
1759 Examen philosophicum (förberedande kunskap) i filosofi
1761 Examen juridicum (juridik)
1762 Auskultant i Svea hovrätt
1763 Extra kanslist i civilexpeditionen
1764 Extra ordinarie notarie vid kriminalprotokollet vid Svea hovrätt
1766 Notarie i slottskansliet
1771 Extra sekreterare i slottskansliet
1772 Ordförande i slottskansliet
1776 Polismästare i Stockholm (20 mars)
1784 Lagmans titel (sept)
1786 Adlad
1789 Deltog i riksdagen
1792-1793 Underståthållare (juli-jan)
1792 Tillförordnad överståthållare (14-29 sept)
1793 Förordnad att biträda regeringen i Svenska Pommern
1799 Ledamot av tulldirektion (nov)
1802 Kronans ombud (sept)
1802 Ledamot av generaltullarrendesocietet (dec)

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-10-30 | Uppdaterad 2021-01-08
Samtida händelser 1738 - 1814
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
1794 Kaffe förbjuds i Sverige igen
1796 Smittkopporsvaccin uppfinns
1796 Kaffeförbudet från 1794 hävs
1799 Kaffeförbud i Sverige återigen
1801 Tiggeri straffas med ris & spinnhus
1802 Kaffeförbudet från 1799 hävs
1803-1815 Första Napoleonkriget
1806 Hela Uddevalla brinner ner
1808-1809 Finska kriget
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
1811 Soldatutskrivningsuppror i Skåne
1813-1814 Andra Napoleonkriget

Källor
dela sidan
Böcker:
• Svenska mord (Swahn)
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)

Hemsida:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» geni.com

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon