Georg Adlersparre

Levde:	1760-1835 (75 år)
Titel:	Generalmajor, landshövding och greve, "en av rikets herrar"
Adel/ätt:	Grevliga ätten Adlersparre. Utdöd 1908
Far:	Christoffer Adlersparre (1718-1799)
Mor:	Ebba Sofia Planting-Bergloo (1730-1796)

Historia Georg Adlersparre föddes som Göran Christophersson Adlersparre på kaptensbostället Hovermo i Myssjö socken i Jämtland den 28 mars 1760 som son till överstelöjtnant Christoffer (Christofferson) Adlersparre (42) och Ebba Sofia Planting-Bergloo (30). Fjorton år gammal skickades han till Uppsala för att studera men redan året därpå gick han i krigstjänst och deltog som ryttmästare vid Livregementet till häst. Han deltog också i det ryska kriget 1788-1790 - där han blev tillfångatagen. Efter att kriget var slut sände Gustav III honom till Norge med ett hemligt uppdrag - han skulle försöka locka befolkningen till uppror mot Danmark. Under den nya regeringen tog han avsked från ryttmästartjänsten 1794 och ägnade sig under flera år istället åt studier och författarskap. Vid 1800 års riksdag var han en av de mest framträdande oppositionsmännen och medlem av hemliga utskottet. År 1808 började han i armén igen, och under årets lopp tjänstgjorde han i olika befattningar vid västra armén. Han hade även diskussioner med missnöjda patrioter i Stockholm om hur de skulle kunna rädda Sverige. Missnöjet mot kungen, Gustav IV Adolf , var nämligen så stor i landet att den allmänna övertygelsen var att om Sverige skulle kunna räddas var kungen tvungen att störtas. Efter en lång tvekan tog han befälet över den värmländska fördelningen (mars 1809) och började tåga mot Stockholm för att med vapenmakt avsätta kungen och på så sätt rädda riket från den farliga situation som han ansåg landet befann sig i. På vägen till Stockholm fick han höra att kungen blivit tillfångatagen av Carl Johan Adlercreutz och hans vänner. Adlersparre fick då en order från hertig Karl att det nu inte var nödvändigt att han avtågade med hela västra armén till Stockholm. Adlersparre ansåg ändå att det var det och fortsatte, och den 22 mars intågade hans armén i Stockholm och hälsades av folkmassans hurrarop. Adlersparres tanke hade varit att utropa den avsatte kungens farbror, det vill säga hertig Karl, till ny kung. Detta gick dock inte alla med på. Därför började man utarbeta en ny regeringsform, som kunde överlämnas till den utlysta riksdagen. Efter många strider blev hertig Karl (61) ändå vald till kung och han kröntes den 6 juni med namn Karl XIII. För sin inblandning i statskuppen blev Adlersparre rikt belönad. Kungen utnämnde honom till statsråd, överste, generaladjutant och friherre. Eftersom den nya kungen var till åren kommen och dessutom barnlös, blev det nu en viktig uppgift att hitta en tronföljare. Gustavianerna ville sätta den avsatte kungens son, prins Gustav, som svensk tronföljare, vilket Adlersparre var emot. Han hade under sin tid i Värmland knutit kontakt med den danska prinsen, Kristian August av Augustenborg, som fört befälet över den danska armén. Han tyckte att prinsen hade ett vinnande väsen och dessutom var han omtyckt i Norge, vilket kunde vara bra för framtiden. Adlersparre lyckades till slut, trots hårt motstånd ifrån gustavianerna, få igenom sitt förslag i riksdagen, och därmed var Kristian August ny svensk tronföljare. Adlersparre tog emot Sveriges nya kronprins vid Svinesund i januari 1810 och eskorterade honom till Stockholm. Kristian August antog namnet Karl August istället, eftersom Kristian inte var ett så populärt namn i Sverige. Åren 1797-1801 gav Adlersparre, tillsammans med bland andra Carl Gustaf af Leopold ut tidskriften "Läsning i blandade ämnen" – som av hovet brukade kallas för "läsning i brännbara ämnen". Han gav också ut "Krigssamlingar" och "Handlingar rörande Sveriges äldre, nyare och nyaste historia". I Berättelse om revolutionens utbrott i Värmland 1809 hade han tagit med vissa statsrådsprotokoll och några handlingar från "Hemliga utskottet". Detta stred mot gällande tryckfrihetsförordning och han åtalades därför och dömdes till böter för detta 1831. Familj & barn Femtio år gammal (1810) gifte han sig med Lovisa Magdalena Linroth (26) och de fick tre söner och en dotter tillsammans. Samma år som giftermålet tog han avsked från statsrådsämbetet, på grund av meningsskiljaktigheter. Han utnämndes dock till landshövding i Skaraborgs län efter en tid och 1812 blev han generalmajor och fyra år senare även greve. Sextiofyra år gammal (1824) tog han avsked från det offentliga livet och bosatte sig på Gustafsvik bredvid Kristinehamn, där han dog den 23 september 1835, 75 år gammal. En minnessten restes över honom i Myssjö 1903. Samtida händelser 1760 - 1835 1765 Mösspartiet tar makten i Sverige. 1767 Sverige har 2 009 696 invånare. 1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs. 1770 Ludwig van Beethoven föds i Bonn. 1771 Adolf Fredrik dör. Gustav III blir kung. 1772 Gustav III:s statskupp. 1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs. 1779 Sverige förbjuder häxjakt. 1782 Förbudet mot judisk invandring hävs. 1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas. 1788 Anjalaförbundet. 1788-1790 Gustav III ryska krig. 1789-1799 Franska revolutionen pågår. 1792 Gustav III blir skjuten och dör. 1794 Kaffe förbjuds i Sverige igen. 1796 Smittkopporsvaccin uppfinns av E. Jenner. 1796 Kaffeförbudet från 1794 hävs. 1799 Kaffeförbud i Sverige återigen. 1801 Tiggeri straffas med spö, ris & spinnhus. 1802 Kaffeförbudet från 1799 hävs. 1803-1815 Första Napoleonkriget. 1806 Hela Uddevalla brinner ner. 1808-1809 Finska kriget. 1810 Kompositören Frédéric Chopin föds i Polen. 1810-1812 Kriget mot Storbritannien. 1811 Uppror mot soldatutskrivningar i Skåne. 1813-1814 Andra Napoleonkriget. 1814 Fred i Kiel. 1817 Kaffeförbud införs igen (för 5:e gången) 1818 Karl XIII dör och Karl XIV Johan blir kung. 1822 358 hus i Norrköping brinner ner. 1822 Kaffeförbudet från 1817 hävs. 1824 Stockholms dagblad grundas. 1830 Lars Johan Hierta grundar Aftonbladet. 1831 Första hästkapplöpningen i Sverige. 1832 Dödsstraff genom hängning avskaffas. 1834 Första mekaniska bomullsväveriet etableras. 1834 Koleran dödar 12 500 i Göteborg. Källor Böcker: Svenska män och kvinnor - A-B (Bonniers förlag 1942) sid 18-20 Hemsidor: » riksarkivet.se » adelsvapen.com » runeberg.org » stora bilden Stöd historiesajten! Inlagd 2004-11-02 \| Uppdaterad 2018-11-14