Axel von Fersen d.y.
| Levde: | 1755-1810 (mördad, 54 år) |
| Titel: | Riksmarskalk, greve, ämbetsman, diplomat, en av rikets herrar |
| | Grevliga ätten von Fersen. Grevlig 1712. Utdöd 1839 |
| Far: | Fredrik Axel von Fersen (1719-1794) |
| Mor: | Hedvig Katarina De la Gardie (1732-1800) |
Biografi
Hans Axel von Fersen föddes på Blasieholmen i Stockholm den 4 september 1755 som son till Fredrik Axel von Fersen (36) och grevinnan Hedvig Katarina De la Gardie (23).
Utbildning
För att fullända sin uppfostran sändes han femton år gammal (1770) till läroanstalten i Braunschweig (Tyskland) och efter detta till krigsakademien i Turin (Italien). Efter detta reste han runt i de flesta av Europas länder. När han kom hem fem år senare (1775) utnämndes han till kapten vid livdragonerna.
Royal-Suédois
1778 reste han tillbaka till Frankrike, där han åtta år tidigare blivit utnämnd till 'lieutenant à la suite' vid regementet Royal-Bavière och nu blivit utnämnd till överste där. Han deltog även i det amerikanska frihetskriget och utmärkte sig för mod och skicklighet. Där hjälpte han bland annat Georg Washington i kampen mot Storbritannien. När han kom tillbaka till Frankrike utnämndes han till chef för regementet Royal-Suédois. Efter detta lämnade han Frankrike för en tid för att följa med Gustav III på en resa till Italien.
Hjälpte kungaparet att fly
År 1788 var han åter i Frankrike där han fick uppleva franska revolutionens utbrott. Vid det franska hovet var han väl sedd och det gick rykten om att han hade en romans med Marie-Antoinette. Han försökte också hjälpa den franska kungafamiljen att fly, vilket emellertid misslyckades och kungafamiljen blev tillfångatagna och fängslade under en tid. Därefter avrättades de, Ludvig XVI den 21 januari 1793 och Marie Antoinette den 16 oktober samma år. Fersen var förkrossad och lämnade landet. I Baden slutförde han 1797 giftermålskontraktet mellan Gustav IV Adolf och prinsessan Fredrika Dorotea Vilhelmina.
Många titlar
Fersen fick en massa fina titlar och värdigheter i Sverige, till exempel blev han 1792 utnämnd till generalmajor, 1799 till en av rikets herrar, han blev kansler vid Uppsala akademi och år 1800 blev han serafimerriddare, 1801 riksmarskalk, 1802 generallöjtnant och 1809 general. Han deltog dessutom vid kungens frånvaro som tillförordnad ledamot i regeringen.
Fersen hade genom sin stolthet, som det sägs nästan gränsade till högdragenhet, stött sig med många människor. Efter att Gustav IV blivit avsatt var Fersen huvudman för det parti som ville sätta dennes son prins Gustav på tronen vilket dock aldrig blev av. Istället valdes den danska prinsen Karl August till svensk tronarvinge. Men när Karl August plötsligt ramlade av hästen och dog gick det rykten om att han skulle ha blivit förgiftad. Rykten cirkulerade att kanske Fersen skulle kunna vara inblandad i hans död.
Fersen skrev dagbok i stort sett hela sitt liv. På Stockholms riksarkiv finns det mer än 20 000 tätskrivna ark bevarade efter honom.
Ihjälslagen
Vid Karl August begravning den 20 juni 1810 färdades Axel i riksmarskalkens statsvagn i sorgetåget. Ett sorl hördes från människorna som stod längs gatorna, och detta övergick snart i skrik och handgripligheter. När det började bli för hotfullt sprang Fersen in i ett närbeläget hus men han drogs snart ut igen och de misshandlade honom till döds. Ingen av de närvarande vakterna ingrep för att hjälpa honom utan de tittade åt ett annat håll. Efter att utredningar gjorts kom det så småningom fram att Karl August avlidit av ett slaganfall och inte blivit förgiftad. Först i december samma år begravdes Fersen därför högtidligt i Riddarholmskyrkan, efter att troligtvis blivit rentvådd från ryktet om att han skulle ha varit en mördare. Han blev 54 år gammal.
| År | Titel/händelse (urval) |
| 1770 | Korpral vid Livregementet till häst (dec) |
| 1770 | Löjtnant à la suite i franska regementet Royal Bavière |
| 1771 | Livdrabant (jan) |
| 1771 | Elev vid krigsskolan Carolinum i Braunschweig |
| 1771 | Elev vid militärakademien i Turin |
| 1773 | Kornett vid Smålands kavalleriregementet (mars) |
| 1773 | Löjtnant vid Smålands kavalleriregementet (aug) |
| 1775 | Kapten i armén (10 maj) |
| 1775 | Stabskapten vid Lätta dragonkåren (22 maj) |
| 1780 | Rang som mestre de camp (överste) vid tyska infanteriet i Frankrike (jan) |
| 1780 | Förste stabsadjutant hos franske generalen greve de Rochambeau (mars) |
| 1780 | Följde de franska trupper till Nordamerika |
| 1780-1783 | Deltog i nordamerikanska frihetskriget |
| 1781 | Riddare av första klassen av Kungliga Svärdsorden (RSO) |
| 1782 | Mestre de camp en second vid franska regementet Royal Deux Ponts |
| 1782 | Överste i armén och kaptenlöjtnant i survivance vid Livdrabantkåren (mars) |
| 1783 | Överstelöjtnant vid Lätta dragonkåren (juni) |
| 1783 | Överste (mestre de camp propriétaire) för franska regementet Royal Suédois (sept) |
| 1783-1784 | Följde med Gustav III:s under dennes resa till Italien och Frankrike (okt-aug) |
| 1787 | Kaptenlöjtnant vid Livdrabantkåren (17 dec) |
| 1787 | Överstelöjtnant vid adelsfanan (17 dec) |
| 1788 | Deltog i Finland 1788 i kriget mot Ryssland |
| 1790 | Gustav III:s minister för förbindelserna med franska konungaparet från nyåret |
| Vistades i Bryssel | |
| 1791 | Ambassadör till kejsar Leopold II (aug-okt) |
| 1791 | Kommendör av Svärdsorden (KSO) |
| 1792 | Överste i survivance vid Husarregementet (apr) |
| 1792 | Generalmajor i armén (maj) |
| 1793 | Ambassadör hos Ludvig XVII (apr) |
| 1797 | Kommissarie vid kongressen i Rastatt (juli) |
| 1798 | Kommendör med Stora Korset av Kungliga Svärdsorden |
| 1798-1799 | Ambassadör i Karlsruhe för att utväxla giftermålskontrakten mellan Gustav IV Adolf och prinsessan Fredrika av Baden |
| 1799 | En av rikets herrar (nov) |
| 1799 | Kansler för Uppsala universitet (från dec) |
| 1800 | Ledamot av ridderskapet och adeln vid riksdagen i Norrköping |
| 1800 | Riddare och Kommendör av Kungliga Maj:ts Orden (RoKavKMO) |
| 1804 | Hedersledamot av Kungliga Akademien för de fria konsterna (HedLFrKA) |
| 1809 | ledamot av hertigen-regenten Karls konselj |
Stöd historiesajten!
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
1794 Kaffe förbjuds i Sverige igen
1796 Smittkopporsvaccin uppfinns
1796 Kaffeförbudet från 1794 hävs
1799 Kaffeförbud i Sverige återigen
1801 Tiggeri straffas med ris & spinnhus
1802 Kaffeförbudet från 1799 hävs
1803-1815 Första Napoleonkriget
1806 Hela Uddevalla brinner ner
1808-1809 Finska kriget
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Svensk historia (Henrikson)
• Sveriges historia (Melin, Johansson, Hedenborg)
• Berömda svenskar från tolv sekler (Sahlberg)
Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
Stöd historiesajten!