Rutger von Ascheberg
Levde: | 1621-1693 (71 år) |
Titel: | Greve, fältmarskalk, riksråd, generalguvernör och general |
| Grevliga ätten Ascheberg. Grevlig 1687. Utdöd 1722 |
Far: | Wilhelm von Ascheberg (1585-1662) |
Mor: | Margareta von der Osten-Sacken (ca 1595-1663) |
Biografi
Rutger von Aschberg föddes den 2 juni 1621 i landskapet Kurland i Lettland som son till Wilhelm von Ascheberg (36) och Margareta von der Osten genannt Sacken (ca 26).
Från page till ryttmästare
Redan som trettonåring sändes Rutger ut som page i tyska kriget och nitton år gammal (1640) ingick han som enkel ryttare i Johan Báners här och senare även i Lennart Torstensons armé. Efter tio års tjänstgöring utnämndes han 1644 till kornett och två år senare blev han ryttmästare och med den graden deltog han i de tre följande fälttågen. När hären upplöstes efter krigsslutet 1648 var Rutger den sista som avskedades.
När Karl X Gustav öppnade fälttåget mot Polen återupptog Rutger sin ställning inom hären. Han utmärkte sig och var så skicklig och modig att kungen förärade honom sin egen värja, en guldkedja på 2000 dukater och ett Preussiskt gods.
Tåget över Bält
Han deltog bland annat i tåget över Bält, belägringen av Bremervörde och stormningen av Köpenhamn. Han deltog även i Karl XI:s fälttåg och denne utnämnde honom 1673 till friherre, 1674 till general och 1678 till fältmarskalk.
När den skånska hären upplöstes 1679 höll kungen en högtidlig mönstring och vid detta tillfälle fick Rutger ett hattband av diamanter som ett bevis på sin kompetens och kunnighet. I hela 45 år, mellan åren 1634-1679 tjänstgjorde han inom den Svenska hären och deltog i inte mindre än femton större drabbningar och erövrade personligen sammanlagt 40 fanor och standar.
Generalguvernör
Karl XI brukade kalla honom "min käre Ascheberg", "min trogne lärofader", "min gode, trogne gubbe", min gamle läromästare" osv. Detta var inget kungen gjorde mot någon annan utan endast till Rutger. Efter att Johan Gyllenstjerna avlidit 1680 blev Rutger utsedd till generalguvernör över Skåne, Halland, Göteborg, Bohuslän och Dalsland.
Äktenskap & barn
Vid tjugonio års ålder (1650) gifte han sig med Maria Eleonora von Busseck och de fick barnen:
1) Georg Fredrik (1651-1677)
2) Sabina Margareta (1652-1738)
3) Ludvig Volrath (1654-1677)
4) Anna Elisabet (1656-1686)
5) Carl Gustaf (1659-1660) († 1 år)
6) Rutger (1660-1660) († 9 dagar)
7) Gustaf Adolf (1661-1692)
8) Christian Ludvig (1662-1722)
9) Eleonora Elisabet (1663-1739)
10) Sofia Lovisa (1664-1720)
11) Otto Vilhelm (1665-1687)
12) Margareta (1671-1753)
Rutger (71) gick bort den den 17 april 1693 i Göteborg och begravdes i Tyska kyrkan i Göteborg.
Kuriosa
Aschebergsgatan i Göteborg är uppkallad efter Rutger.
År | Titel/händelse (urval) |
1634 | Page hos överste Brink |
Page hos överste Reinhold von Rosen | |
1634 | Deltog i Bernhard av Weimars armé operationer tillsammans med den svenska armén under Gustav Horn (sommaren) |
1635-1638 | Deltog i fälttåg i sydöstra Tyskland, Franche-Comté och Elsass |
1638 | Page hos lantgreve Fredrik av Hessen-Kassel |
1640 | Ryttare vid lantgrevens regemente i svensk tjänst |
1641 | Deltog under Johan Baner i vinterfälttåget |
1642 | Friryttare |
1642 | Deltog i Torstensons fälttåg till Schlesien och Mähren |
1643-1644 | Deltog i fälttåget till Danmark |
1644 | Kornett (juli) |
1645 | Deltog fälttåget till Böhmen |
1645 | Kaptenlöjtnant (okt) |
1646 | Ryttmästare |
1646 | Satte upp ett frikompani, som han förde till krigets slut |
1646 & 1648 | Deltog under Karl Gustav Wrangel i bajerska fälttågen |
1647 | Deltog i bömiska fälttåget |
1648 | Avgick efter westfaliska freden ur svensk tjänst (sept) |
1651 | Överamtman hos lantgreven av Hessen-Darmstadt |
1655 | Fick värvningspatent för värvande av sex kompanier ryttare i svensk tjänst |
1656 | Deltog i Karl X Gustavs fälttåg i Polen |
1656 | Överste (mars) |
1657-1660 | Deltog i Karl X Gustavs danska fälttåg |
1664 | Generalmajor av kavalleriet |
1666 | Deltog under Karl Gustav Wrangel i fälttåget i Bremen |
1668 | Återförde de svenska trupper till Sverige hösten från fälttåget i Bremen |
1670 | Generallöjtnant av kavalleriet |
1673 | Friherre (18 dec) |
1674 | Uppförde änkedrottningens livregemente till häst |
1674 | General av kavalleriet (sept) |
1675 | Överbefälhavare under den s. k. Gyldenlövefejden i Bohuslän |
1676-1679 | Deltog i Karl XI:s fälttåg i södra Sverige |
1677 | Guvernör i Bohuslän (maj) |
1677 | Fältmarskalklöjtnant (aug) |
1678 | Fältmarskalk (nov) |
1679 | Guvernör över Bohuslän, Dalsland & Göteborg |
1680 | Generalguvernör över Skåne, Halland, Bohuslän samt Göteborg |
1681 | Kunglig råd (sept) |
1687 | Greve |
1630 Sverige går med i Trettioåriga kriget
1632 Gustav II Adolf stupar vid Lützen
1636 Svenska postverket grundas
1638 Nya Sverige grundas i Nordamerika
1643-1645 Torstensons krig
1645 Freden i Brömsebro
1649 Svenska Afrikanska kompaniet bildas
1650 90 % av svenskarna bor på landet
1650 Påbud på kyrkobesök på söndagar
1655-1660 X Gustav:s polska krig
1656-1661 Karl X Gustav ryska krig
1657-1658 Karl X Gustavs 1a danska krig
1658-1660 Karl X Gustavs 2a danska krig
1660 Karl X Gustav dör i Göteborg
1661 1:a sedlarna (Stockholm Banco)
1664 Karlshamn får stadsrättigheter
1665 Stora delar av Nyköping brinner
1666 Lunds universitet grundas
1668 Sveriges riksbank grundas
1669 23 st avrättas häxeri i Mora
1669 Kyrkobön mot trolldom införs
1670 6 st avrättas för häxeri i Kungälv
1673 En 5 år lång missväxtperiod börjar
1676 Skeppet Kronan förliser
1677 Kyrkobönen mot trolldom avskaffas
1680 Straffet för kyrkoslagsmål skärps
1682 Indelningsverket införs
1685 Kaffet kommer till Sverige
1687 Newton ger ut sin gravitationslag
1690 Kakao/choklad kommer till Sverige
1691 Sverige drabbas av missväxt
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Sveriges fältmarskalker (Rosander)
• Svenska slagfält (Ericson, Hårdstedt, Iko, Sjöblom, Åselius)
• Svenska krig 1521-1814 (Sundberg)
Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» runeberg.org
» stora bilden