Historia:

Rutger von Aschberg föddes den 2 juni 1621 i Kurland som son till Wilhelm von Ascheberg och Margareta von der Osten genannt Sacken.

Redan som 13-åring sändes han ut som page i tyska kriget, och som nittonåring (1640) ingick han som enkel ryttare i Johan Báners här, och senare även i Lennart Torstenssons här. Efter tio års tjänstgöring utnämndes han 1644 till kornett, och två år senare 1646 blev han ryttmästare och med den graden deltog han i de tre följande fälttågen. När hären upplöstes efter krigsslutet 1648 var Rutger den sista som avskedades.

Vid tjugonio års ålder (1650) gifte han sig med Maria Eleonora von Busseck, och de fick tillsammans hela 25 barn.
När Karl X Gustav öppnade fälttåget mot Polen återupptog Rutger sin ställning inom hären. Han utmärkte sig och var så skicklig och modig att kungen förärade honom sin egen värja, en guldkedja på 2000 dukater och ett Preussiskt gods.
Han deltog bland annat i tåget över Bält, belägringen av Bremervörde och stormningen av Köpenhamn. Han deltog även i Karl XI:s fälttåg och denne utnämnde honom 1673 till friherre, 1674 till general och 1678 till fältmarskalk.

När den skånska hären upplöstes 1679 höll kungen ett högtidligt mönstring och vid detta tillfälle fick Rutger ett hattband av diamanter, som ett bevis på sin kompetens och kunnighet. I hela 45 år, mellan åren 1634-1679 tjänstgjorde han inom den Svenska hären och deltog i inte mindre än femton större drabbningar, och erövrade personligen sammanlagt 40 fanor och standar.
Karl XI brukade kalla honom "min käre Ascheberg", "min trogne lärofader", "min gode, trogne gubbe", min gamle läromästare" osv. Detta var inget kungen gjorde mot någon annan, utan endast till Rutger. Efter att Johan Gyllenstjerna avlidit 1680 blev Rutger utsedd till generalguvernör över Skåne, Halland, Göteborg, Bohuslän och Dal.
Rutger dog den 17 april 1693 i Göteborg, 71 år och 10 månader gammal.